Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etappväsende - Etat - Etats généraux - Etatsråd - Etava - Et cetera - Etchemin - Etelhem - Eteocles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med fordon och dragare. Tillräckligt antal trupper
afdelas till etappliniernas skyddande. C. O. N.
Etat [eta], Fr. (af Lat. status), tillstånd, läge;
ställning; stat; riksstånd. – L’état c’est moi
[-sä måa], "Staten är jag!", ett uttryck,
som Ludvig XIV uppgifves hafva fällt inför
Parisparlamentet 1655.
Etats généraux [eta sjenerå], statsr. ("allmänna
stånd"), de forna franska riksstånden, den franska
riksdagen, ledde sitt ursprung från medeltidens cours
féodales l. de store vasallernas möten (dömande,
rådplägande och skattebeviljande församlingar). Då
konung Filip den sköne i sin strid med påfven
behöfde nationens stöd, sammankallade han till
Paris 1302 en församling, som jämte adel och prester
omfattade äfven borgerskapets l. det tredje ståndets
fullmäktige. Denna första församling af états généraux
gaf konungen det stöd mot påfven, hvilket han väntat,
och utöfvade skattebevillningsrätt. Hvart stånd
öfverlade och beslöt för sig. Dylika riksförsamlingar
inkallades af samme konung 1304, 1308 och 1314. Under
den derefter närmast följande tiden förekommo
blott rådsmöten, till hvilka inkallades endast några
fullmäktige för de stora städerna, d. v. s. ett slags
utskottsriksdagar. Vid dessa möten fattades dock
några särdeles vigtiga beslut, t. ex. beviljandet
af dryckes- och saltskatten samt godkännandet af
den saliska arfslagen. Men under de svåra olyckor,
som föranleddes af kriget mot engelsmännen (sedan
1339), fann regeringen sig föranlåten att åter
sammankalla representanter för alla tre stånden,
fullständiga états généraux, nämligen åren 1351 (då
för första gången ombud äfven för södra Frankrike
voro närvarande; förut hade endast representanter för
norra och mellersta Frankrike kallats till riksdag),
1355, 1356 (Mars och Okt.), 1357 (Febr., April, Juli
och Nov.), 1358 och 1359. I de energiska försök,
som på 1350-talet gjordes att förskaffa riksstånden
ett afgörande inflytande på riksstyrelsen, tog
det tredje ståndet den verksammaste delen. (Detta
stånds fullmäktige, eljest utgörande endast en
tredjedel af hela antalet deputerade, voro 1355
flere än de båda andra ståndens tillsamman.) Men
den demokratiska rörelsen, ledd af Etienne Marcel,
väckte stormännens och hofvets farhågor. Sedan hon
efter konung Johans tillfångatagande af engelsmännen
(1356) nått sin höjdpunkt (1357), undertrycktes hon
af tronföljaren, Karl, med adelns tillhjelp. Den af
tronföljaren-regenten inkallade riksförsamlingen i
Compiègne 1358 företedde redan en reaktion mot de
närmast föregående. Under 1300-talets senare hälft
sammankallades états généraux endast fyra gånger,
nämligen 1367 (ombud endast för mellersta och
södra Frankrike), 1369, 1380 och 1382, men under
1400-talets förra hälft, då dynastien och riket
åter befunno sig i nöd, ganska ofta, nämligen 1413,
1420, 1422, 1426, 1428, 1433, 1436 och 1439. Under
den återstående delen af århundradet sammanträdde
riksstånden endast 1468 och 1483. Särdeles
anmärkningsvärdt är ståndens tillvägagående 1483, då
de sammankallades efter Ludvig XI:s död. Det allmänna
missnöjet med denne konungs despotism föranledde
en sällspord enighet mellan de olika klasserna. I de
allra flesta städerna valde derför de tre stånden sina
fullmäktige gemensamt. Ombuden sammanträdde förenade
till en enda församling och uppsatte gemensamma
beslut. De sökte skaffa sig rättighet att sammanträda
med bestämda mellantider och vinna ett afgörande
inflytande på statsförvaltningen. Men deras energi
slappades efter hand, och de nöjde sig slutligen med
att den af dem bestämda bevillningssumman icke
öfverskreds. Det sätt, på hvilket états généraux
uppträdde, väckte åter de maktegandes farhågor,
och det dröjde sjuttiosex år, innan de nästa gång
(1560) sammankallades. Under hugenottkrigen (1562–98)
sammankallades de 1576 och 1588 af Henrik III samt
1589–93 flere gånger af ligan, men derefter och
tills de sista gången sammanträdde, det ödesdigra
året 1789, endast en gång, 1614. Deras inkallande
1789 var en tilldragelse, som utgjorde inledningen
till grundläggandet af en ny samhällsordning.
– Ingenting var stadgadt rörande valsättet, tiden
för riksståndens sammanträdande, formen för deras
öfverläggningar eller omfånget af deras befogenhet.
Ehuru états généraux endast tillfälligtvis egde
något politiskt inflytande, har deras verksamhet
varit betydelsefull för Frankrike. En stor del
af de önskningar de framställde blefvo lagar,
och de hade mycken del i skapandet af det gamla
Frankrikes administration. Hvad som hindrade dem
att tillkämpa sig en ställning liknande det engelska
parlamentets var olikheten i Frankrikes och Englands
sociala förhållanden. De företrädesrättigheter,
som i Frankrike bildade ett oöfverstigligt svalg
mellan feodalherrarnas afkomlingar och folket,
höllo vid lif en djup, oförsonlig fientlighet
mellan de privilegierade och det tredje ståndet.
Endast vid några utomordentliga tillfällen
uppstod en, snart öfvergående, enighet dem
emellan gent emot konungamaktens öfverdrifna anspråk.
Stormännen sökte tvärtom hos denna makt ett stöd
mot de ofrälses fordringar och blefvo en hofadel.
Tredje ståndet å sin sida underkastade sig den
kungliga absolutismen för att i denna hafva ett
skydd mot herrarnas förtryck. Under sådana förhållanden
kunde icke i Frankrike, såsom i England, en mäktig
folkrepresentation utbilda sig. A. F. Å.
Etatsråd, dansk titel, som utdelas af
konungen och medför plats i tredje rangklassen.
Etava (Sanskr. atavi, skog). 1. Distrikt i britiska
Indien, Nordvest-provinserna, regeringsområdet Agra,
genomflutet af Djamna. Arealen 4,379 qvkm. (79,5
qv.-mil). 668,640 innev. (1872).
– 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid
Djamna. 30,550 innev. (1872).
Et cetera (förkortadt etc. l. &c.)k Lat., och
det öfriga, och så vidare, med mera.
Etchemin, en nordamerikansk indianstam, som tillhör
algonkin-indianerna. Den har sina boningsplatser
kring St. John-floden, i staten Maine.
Etelhem, socken i Garde ting, Gotlands södra härad
och tingslag. Arealen 5,389 har (10,916 tnld),
493 innev. (1879). Annex till Garde, Visby stifts
södra kontrakt.
Eteocles (Grek. Eteokles), Grek. sagohist. –
1. En son af den thebanske konungen Oedipus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
