Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eskil Kristiernsson, dansk prelat - Eskils gemak - Eskilsson, Peter, genremålare - Eskilstorp - Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsentligen tillkommit genom honom. Jfr bl. a. L. Helwigs
"Den danske kirkes historie" och A. D. Jörgensens "Den
nordiske kirkes grundläggelse og förste udvikling".
C. R.
Eskils gemak l. mak, fyra omkr. 6 m. (20,2 f.) höga
hvalf, som skola hafva varit belägna i bottenvåningen
af Stockholms forna slotts sydvestra del. Hvalfven
användes under k. Gustaf I:s tid till skattkammare
och tjenade till den afsatte k. Erik XIV:s fängelse
(Okt. 1568–Juli 1570).
Eskilsson, Peter, genremålare, f. den 28 Sept. 1820
i Billeberga socken, i Malmöhus län, tjenstgjorde
i sin ungdom först som underofficer vid Göta
artilleriregemente och sedermera som bokhållare
vid Göteborgs arbetsinrättning. Åren 1850–53
begagnade han undervisningen vid Akademien för
de fria konsterna och framträdde det sistnämnda
året för första gången å Akademiens utställning
(med en Köksinteriör). S. å. följde han den stora
utvandrareströmmen till Düsseldorf, der han sedermera
någon tid arbetade på Tidemands atelier. De arbeten,
som härröra från denna tid, behandla, i enlighet med
den Tidemandska skolans allmänna riktning, ämnen ur
allmogelifvet. I Sverige var det Dalallmogen, som
vid denna tidpunkt företrädesvis fick släppa till
de pittoreska motiven. – Efter återkomsten till
Stockholm, 1859, egnade sig E. åt fotografien; men
1866, på den skandinaviska Industri-utställningen i
Stockholm, framträdde han å nyo, med tre dukar, bland
dem Movits målare, behandling af ett Bellmansmotiv,
det område, som han sedermera med största framgång och
förkärlek odlade. 1866 blef han Akademiens agré. Året
derpå inköpte staten hans Målare på studieresa samt
1868 Käggelspelet hos Faggens, hans måhända bästa
arbete, båda i Nationalmuseum. Under de följande åren
målade han åtskilliga smärre genrestycken (Episod
af ett bröllop, 1870, samt äfven Bellmansmotiv). –
E. egde ej en ovanligare begåfning; hans konstnärliga
fantasi rör sig inom ett ganska begränsadt område,
och ej ens på detta visar han någon synnerlig skärpa
eller originalitet i uppfattningen. Hans bristfälliga
underbyggnad och sent påbörjade studier hindrade honom
att blifva en fullt säker tecknare; som färgkonstnär
sluter han sig till den samtida Düsseldorfskolan,
något klarare och renare framhållande lokalfärgerna
och med en i det hela ljusare färgskala. Emellertid
uppenbara sig i de bättre af E:s taflor så mycken
flit och omsorg i detaljbehandlingen, ärlighet
i sträfvandet och glädje åt arbetet, att de nätta
dukarna, med sina små, väl anordnade, om ock något
stela figurer och den godmodigt idylliska stämningen,
taga sig ut som ganska behagliga kabinettstycken. –
E. flyttade 1871 från Stockholm till Bermö,
nära Sigtuna, och afled der d. 29 Jan. 1872.
Upk.
Eskilstorp, socken i Malmöhus län, Oxie härad. Arealen
780,5 har (1,581 tnld.) 397 innev. (1879). Annex till
Gessie, Lunds stift, Oxie kontrakt.
Eskilstuna, uppstad i Södermanlands län, på ömse
sidor om den genom kanaler segelbara
Eskilstuna-ån, 7,5 km. (0,7 mil) från dess utlopp i
Mälaren, upptager, med tillhörande stadsjord, 228,5
har (463 tnld.) 7,692 innev. (1879). E. bestod förr
af den ö. om ån belägna "Gamla staden" samt de på
vestra sidan liggande "Nystaden" och "Fristaden". Den
sistnämnda uppstod 1771, då arbetare i jern, stål
och metaller fingo rättighet att der nedsätta sig och
idka sin handtering fria från kronoutskylder, tull och
accis, mot skyldighet att hafva en verkstad i hvarje
gård. Genom k. reglementet d. 2 Mars 1833 förenades
"Gamla staden" och "Fristaden" till ett samhälle med
lika fri- och rättigheter under gemensam benämning
Eskilstuna fristad. I senare tid har en ny stadsdel
tillkommit genom bebyggande af den n. om "Gamla
staden" belägna, genom k. brefven d. 28 Aug. 1829
och d. 10 Maj 1861 från Eskilstuna kungsladugård
afsöndrade marken. 1867 omreglerades staden, i det
att "Nystaden" och "Fristaden" sammanslogos till
en stadsdel, "Vester", och af "Gamla staden" och
f. d. kungsladugårdsmarken bildades stadsdelarna
"Norr" och "Söder". Intill "Vester" ligger Karl
Gustafs stad, som, utom i polisärenden, hör till Fors
socken och Vester-Rekarne härad. Staden, hvars hus,
tomter och jord 1876 upptogos till 3,183,000 kronors
taxeringsvärde, är i allmänhet regelbundet byggd,
till största delen af trä. På torget i "Fristaden"
finnes en minnesvård öfver Sven Rinman (d. 1792,
såsom direktör öfver "Fristaden"). I "Gamla staden"
ligga rådhuset, kronohäktet (byggda 1849–51) och i
"Nystaden" det nya lasarettet för Rekarne härad
samt E. och Torshälla städer. Kyrkan, belägen inom
Fors socken, är af mycket hög ålder. E. har ett
femklassigt elementarläroverk, en teknisk söndags- och
aftonskola (sedan 1859) med modellkammare och ständig
utställning af Eskilstunasmiden, en aftonfolkskola,
sparbank (sedan 1827) samt trå bankkontor. I staden
utgifvas tvänne halfveckotidningar. E:s förnämsta
näringsgren är jern- och stålförädling, bedrifven
dels såsom fabriksindustri, dels såsom handtverk,
hvarvid arbetet i allmänhet är mycket fördeladt,
så att t. ex. särskilda slags verktyg, olika slags
lås, knifvar o. s. v. förfärdigas af särskilda
yrkesmän. Största fabriksanläggningarna äro Munktells
faktori (mekaniska verkstäder, gjuteri m. m. samt egen
hamn), en af de största dylika anläggningar i Sverige
(174 arbetare 1876) samt E. manufakturaktiebolags
fabriker vid Tunafors, straxt s. om staden. I
dess närhet ligger L. F. Ståhlbergs verkstad för
tillverkning af finare bordsknifvar. 1879 hade staden
129 handtverkare, med 345 arbetare, 46 fabriker, med
751 arbetare och ett tillverkningsvärde af 1,255,015
kr., samt 65 handlande, med 40 biträden. Genom
Eskilstuna kanal står staden i förbindelse med Mälaren
och genom Oxelösund–Flen–Vestmanlands jernväg med
statens jernvägsnät. 1879 ankommo till E. 259 fartyg,
om 12,010 tons, och afgingo 259 fartyg, om 12,010
tons; s. å. egde stadens innevånare 1 segel- och 3
ångfartyg, om tillsammans 174 tons. E. utgör jämte
Fors och Klosters socknar, tillsammans 8,584 har
(17,389 tnld), ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
