Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enka - Enkammarsystem - Enkaustik - Enkedrottningens lifregemente - Enkedrottningens (Hedvig Eleonoras) lifregemente till fot - Enkedrottningens (Hedvig Eleonoras) lifregemente till häst. Se Bohus läns regemente. - Enkekasse - Enkelados. Se Enceladus. - Enkel beckasin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gälden till följd af mannens oförmögenhet ej kommer
att blifva till fullo betald, hvaremot mannen häftar
för samma gäld med hela sin enskilda egendom. Undantag
från denna qvinnans företrädesrätt eger rum endast
när man och hustru hafva, en för båda och båda
för en, förskrifvit sig till gäldens betalning
(G. B. 11: 3). – Till fromma för enkor efter statens och
kyrkans tjenare äro s. k. enke- och pupillkassor
inrättade. Se äfven Nådar. Å riksstatens nionde
hufvudtitel finnas dessutom uppförda anslag till
mindre understöd åt civila och militära ambets-
och tjenstemäns i fattigdom efterlemnade enkor
och barn. Stundom hafva jämväl, till följd af
K. Maj:ts proposition eller enskildt initiativ,
pensioner blifvit sådana enkor af riksdagen
uppå Allmänna indragningsstaten beviljade. –
Pensionsrätt kan äfven beredas andre medborgares
enkor uti Allmänna enke- och pupillkassan.
A. T. S.
Enkammarsystem, ett sådant parlamentariskt system,
enligt hvilket representanterna öfverlägga och besluta
på ett rum.
Enkaustik (af Grek. en, in, och kaiein,
bränna), egentl. inbränningskonst, ett under
den klassiska forntiden och den äldre medeltiden
användt målningssätt, hvarvid färgerna antingen på
förhand blandades med vax såsom bindmedel eller,
sedan de blifvit anbragta, öfverdrogos med vax, men
i båda fallen bearbetades med varma jerngrifflar,
heta valsar eller dylikt, hvarigenom de så att säga
inbrändes. Det enkaustiska måleriet motsvarade,
genom färgernas sålunda vunna större djup och styrka,
till sin verkan ungefär nutidens oljemåleri, men
kunde, på grund af det besvärliga arbetssättet,
endast användas för smärre taflor. – I nyare tid har
uttrycket enkaustisk målning tagits i samma betydelse
som vaxmålning i allmänhet, äfven om färgerna ej
blifvit på något sätt inbrända. – I enlighet med
ordets grundbetydelse har det äfven användts för
att beteckna emalj-, porslins- och glas-målning,
enär färgerna der fixeras medelst bränning. Denna
användning af ordet kan dock anses vara föråldrad.
Upk.
Enkedrottningens lifregemente. 1741 antogo rikets
ständer ett anbud af grefve G. D. Hamilton att
uppsätta ett värfvadt regemente, som skulle användas
till garnisonstjenst i fästningarna. S. å. afslöts med
honom ett kontrakt, enligt hvilket det nya regementet
skulle bestå af 1,000 man på 2 bataljoner. Regementet
kallades till 1763 "Hamiltonska", till 1771
"Hertig Fredrik Adolfs", till 1772 "Manteuffels" och
derefter "Enkedrottningens lifregemente". En tredje
bataljon uppsattes 1773 af öfverste v. Kaulbars,
hvilken bataljon 1793 skildes från regementet
och förenades med Lifbrigaden samt sedermera gaf
upphof till nu varande Andra lifgardet. De
öfriga två bataljonerna lågo 1808 i garnison på
Sveaborg och råkade samma år i rysk fångenskap.
W. G. B.
Enkedrottningens (Hedvig Eleonoras) lifregemente till
fot, ett i Pommern förlagdt regemente, som synes
hafva blifvit tillfångataget vid Stralsund (1715)
och sedan ej mera uppsatt.
Enkedrottningens (Hedvig Eleonoras) lifregemente till
häst. Se Bohus läns regemente.
Enkekasse, Den almindelige, upprättades 1775 samt
var ursprungligen gemensam för Norge och Danmark. År
1788 stadgades, att hvarje kunglig tjensteman skulle
före sitt giftermål genom insättning i enkekassan
försäkra sin hustru om en pension, motsvarande en
femtedel af hans årliga inkomster. – Då Danmark och
Norge åtskildes (1814), bildades af den gemensamma
kassan tvänne, en for Norge och en för Danmark. 1)
Den almindelige enkekasse (för Norge) förenades 1821
med en 1814 för Norge upprättad särskild enkekassa och
tillökades 1848 med en ny afdelning. 1880 uppgick den
äldre afdelningens fond till 1,607,054 kr., hvarjämte
den af statskassan uppbar ett tillskott af 95,000
kr. Den nya afdelningens fond utgjorde s. å. 8,425,005
kr. – 2) Den almindelige enkekasse (för Danmark)
förlorade, till följd af dåliga konjunkturer, en
stor del af de betydande belopp, som utlånats mot
säkerhet i jordegendomar. Derjämte upptäckte man
(1842), att de tabeller, som lågo till grund för
beräkningarna af förhållandet mellan insättningarnas
och pensionernas storlek, voro alltför gynsamma
för allmänheten och bragte kassan förlust. Till
följd deraf stadgades 1845, att denna ej vidare
skulle mottaga nya insättningar samt att hvar och
en, som enligt lag vore skyldig att tillförsäkra
sin hustru en pension, skulle anlita "livrente-
og försörgelses-anstalten". Kassan saknar numera
alla egna tillgångar och pensionerna utbetalas
af statskassan. Jämlikt § 15 i fredsfördraget af
d. 30 Okt. 1864 åligger det hertigdömena Slesvig
och Holstein att årligen tillskjuta en efter
folkmängdssiffrorna beräknad del af den summa, som
kassan behöfver för att honorera sina förbindelser. –
Såväl i Norge som i Danmark finnas derjämte kassor
för prestenkor ("geistlige enkekasser"), och Danmark
har äfven en sådan för militärenkor ("den militaire
enkekasse"). Y. N. E. A.
Enkelados. Se Enceladus.
Enkel beckasin l. horsgök (Telmatias
Gallinago), zool., en till beckasinerna(se
Beckasin) hörande, öfver hela Skandinavien (i synnerhet dess södra
och mellersta delar) allmänt förekommande vadare,
hvilken kommer till norden på våren och flyttar till
sydligare trakter på hösten. Rygg och skuldror äro
glänsande svarta, med bruna vågiga tvärstreck och
fyra rostgula längdband; hufvudet är ofvan svart,
med ett blekt rostgult längdstreck. Enkla beckasinen
är af vaktelns storlek, 26–29 cm. lång, uppehåller
sig vid kanten af vattendrag, i stora myrar, kärr
och sumpiga ängar, är mycket skygg och flyger, om han
plötsligt uppjagas, vanligen några få steg i zigzag,
hvarefter han åter slår ned. På våren, under lektiden,
stiger han ofta pilsnabbt högt upp i luften och
låter i höjden höra ett vidt ljudande, bräkande eller
gnäggande läte, hvilket åstadkommes af stjertpennorna
och gifvit fågeln dess svenska namn "horsgök" (af
gammalsv. "hors", häst; i vissa trakter kallas han af
samma orsak "himmelsget"). Han sträcker om nätterna,
håller sig mera stilla om dagarna i kärren samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
