Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edom - Edomiternas land. Se Edom. - Edoner - Edremit, stad i Mindre Asien. Se Adramit. - Edrene - Edris - Edrisi, Abu Abdallah Mohammed Ben Mohammed al E., arabisk geograf. Se Arabisk literatur (bd I, sp. 994). - Edrisider - Edsberg - Edsberg, egendom i Sollentuna - Edsbro - Edsele - Edsförbundet, Schweiziska - Edsholm - Edshult - Eds kapell - Edsleskog - Edsmären - Edsvalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vildt bergland, i n. skildt från moabiternas område
genom en djup dalklyfta, el-Ahsi, och med obestämda,
vexlande gränser i ö. och v. Den mest bekanta bland
bergstopparna är det omkr. 5,000 f. höga Hor,
i närheten af staden Petra. Landets ursprunglige
innevånare voro horiterna, hvilka dels undanträngdes
och dels underkufvades af edomiterna. Redan då Israels
barn återvände från Egypten, voro edomiterna ett
mäktigt folk, som styrdes af valda konungar. Ehuru
det var israeliterna på det strängaste förbjudet att
bekriga dem, såsom varande ett med dem beslägtadt
folk, uppstodo dock snart fientligheter. Edomiterna
besegrades af Saul och underkufvades af David, men
gjorde uppror under Salomo. Efter det israelitiska
rikets delning kom Edom till Juda rike, hvars konung
der hade en ståthållare med titel af konung. Med Juda
rikes sjunkande makt återvunno edomiterna småningom
sin sjelfständighet, och efter detta rikes förstöring
besatte de södra delen af Palestina jämte Hebron
och hade fast fot derstädes, tills Johannes Hyrkanos
(135–106) besegrade dem och tvang dem att öfvergå till
judendomen. Under den siste konungen af makkabéernas
hus, den svage Hyrkanos II, förde en idumé,
Antipater, regeringen, och slutligen blef han af
Caesar insatt såsom romersk prokurator i Judéen. Hans
son, Herodes den store, utnämndes år 40 till konung
öfver Judéen. Efter år 300 f. Kr. inträngde arabiska
nabatéer på edomiternas forna område, under det dessa
bibehöllo sig i södra Palestina. Numera motsvaras
edomiternas land af en del af Arabia Petraea.
Edomiternas land. Se Edom.
Edoner (Grek. edones) kallades fordom innevånarna
i landskapet Edonis, i sydvestra Tracien,
mellan floderna Nestos och Strymon. Edonerna
underkufvades af Filip II. Skalderna nyttja
stundom namnet E. såsom liktydigt med Tracer.
A. M. A.
Edremit, stad i Mindre Asien. Se Adramit.
Edrene, det turkiska namnet på Adrianopel. Jfr
Edirne.
Edris (Idris), muhamm. religionsh., en i koranen
(sur. 19, v. 57–58) omtalad mytisk person, motsvarande
bibelns Enok. Han namnes såsom bokstafsskriftens
uppfinnare och identifieras ofta med Hermes.
Edrisi, Abu Abdallah Mohammed Ben Mohammed al E.,
arabisk geograf. Se Arabisk literatur (bd I, sp. 944).
Edrisider, muhammedansk dynasti, härstammande
från Edris, en verklig eller föregifven ättling
af Muhammeds måg Ali. På 780-talet grundade Edris
i norra Afrika ett rike, med Fez till hufvudstad,
men redan på 980-talet störtades detta väldet genom
fatimiderna. 1016 lyckades edrisiden Ali inkräkta
Cordovas tron, och något senare upprättades ett
edrisidiskt rike i Malaga, hvilket rike dock störtades
redan 1039.
Edsberg. 1. Härad och tingslag i Nerike, Örebro län,
Vester-Nerikes fögderi och domsaga. Arealen 86,667
hekt. (175,565 tnld). 14,809 innev. (1879). Häradet
innefattar socknarna Knista, Hidinge, Edsberg,
Tångeråsa, Qvistbro och Skagershult samt större delen
af Nysund, som
för öfrigt hör till Visnums härad i Värmlands
län. – 2. Kontrakt i Strengnäs stift. 20,148
innev. (1879). Det består af följande pastorat:
Bodarna, Edsberg med Hackva, Knista med Hidinge,
Kräklinge, Qvistbro, Skagershult samt Viby med
Tångeråsa. – 3. Socken i ofvannämnda härad. Arealen
4,795 hekt. (9,713 tnld). 1,922 innev. (1879). Jämte
Hackva utgör E. ett konsistorielt pastorat af 1:sta
kl., Edsbergs kontrakt, Strengnäs stift.
Edsberg, egendom i Sollentuna socken och härad,
Stockholms län, vid norra stranden af Edsviken. 16 1/2
mtl med underlydande, deraf E. 1 mtl säteri. Arealen
2,533,5 hekt. (5,132 tnld). Taxeringsvärdet 484,000
kr. (1878). Egendomen bildades af riksskattmästaren
Gabr. Bengtsson Oxenstierna, hvilken 1647 erhöll
säterifrihet å densamma, och tillhörde sedan medlemmar
af Oxenstiernska ätten, till 1757, då den såldes till
öfverstelöjtnanten T. G. Rudbeck, hvars sonsons son
kammarherren frih. R. Rudbeck f. n. (1880) är egare
af densamma.
Edsbro, socken i Upland, Stockholms län,
Närdinghundra härad. Arealen 8,865 hekt. (17,947
tnld). 1,370 innev. (1879). Annex till Ununge, Upsala
stift, Närdinghundra kontrakt.
Edsele, socken i Ångermanland, Vesternorrlands län,
Ramsele tingslag. Arealen uppgifves vara 39,986
hekt. (81,000 tnld). 1,448 innev. (1879). Annex
till Ramsele, Hernösands stift, Ångermanlands vestra
kontrakt.
Edsförbundet, Schweiziska, sammanfattningen af
de suveräna fristater, hvilka tillsammans bilda
republiken Schweiz. Se Schweiz.
Edsholm, under medeltiden ett slott i Värmland, vid
det nu s. k. Slottsbrosundet, i Eds socken. Den siste
höfvidsmannen derstädes var riddaren Herman Gisler,
under hvars tid slottet (1434) intogs och förstördes
af Värmlandsbönderna, under Peder Ulfsson (Roos).
Edshult, socken i Småland, Jönköpings län, Södra
Vedbo härad. Arealen 6,432 hekt. (13,029 tnld). 857
innev. (1879). Annex till Hult, Linköpings stift,
Södra Vedbo kontrakt.
Eds kapell, socken i Småland, Kalmar län, Norra Tjusts
härad. Arealen 11,083 hekt. (22,451 tnld). 1,582
innev. (1879). Annex till Ed, Linköpings stift,
Norra Tjusts kontrakt.
Edsleskog (ej Hässelskog l. Hessleskog), socken på
Dal, Elfsborgs län, Tössbo härad. Arealen 10,316
hekt. (20,896 tnld), 1,385 innev. (1879). Tillsammans
med Laxarby, Mo och Fröskog utgör E. ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Karlstads stift, Norra Dals
kontrakt.
Edsmären, kronopark i Vestergötland. Den var fordom
mycket vidsträckt, hvilket skönjes af långt ut på
omkringliggande slättland ännu befintliga gränsstenar;
men till följd af Riksens ständers beslut förminskades
den efter hand och afyttrades till största delen
år 1824, så att numera för kronan blott tvänne
jämförelsevis små trakter återstå: den ena i Elfsborgs
län, 3,000 tnld, den andra i Skaraborgs län, 2,500
tnld. C. A. T. B.
Edsvalla, bruk vid Norselfven, i Nors socken,
Värmlands län. Jordegendom, stångjernsbruk,
manufakturverk, stor såg, qvarnar och tegelbruk. 1872
uppgick stångjernstillverkningen till 1,500,000
kilogr. (35,360 ctr).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
