Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Däggdjur - Dämman, fyr i norra delen af Kalmar sund - Dämmare - Dämning, bergsv. - Dämpa ett segel - Dämpgårding, sjöv. Se Dämpa ett segel och Gårding. - Dänholm - Dänischwohld - Dänningelanda - Där-el-kamar - Döbattang, dörr med två flygeldörrar. Se Deux-battants.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
menniskan, under det af Linné henne tilldelade namnet
Homo sapiens, bilda den första ordningen,
Tvåhända (Bimana). De öfriga däggdjuren kunna indelas
efter nedanstående schema.
I. Däggdjur med benartade, mer eller mindre
tandbärande, aldrig näbblikt utdragna käkar
och med tvänne nyckelben.
A. Utan hudveck eller säck på buken.
A.) Med bakre extremiteter.
a. Med framtänder åtminstone i endera käken.
a.) Med händer på alla eller åtminstone på de bakre
extremiteterna:
Ordn. 1. Primates.
" 2. Prosimii.
b.) Utan händer på extremiteterna, som äro
1. väpnade med klor och
1) förenade genom en flyghud:
Ordn. 3. Chiroptera.
2) ej förenade genom en dylik hud och
* intetdera paret fenlikt;
*) bland kindtänderna ingen roftand:
Ordn. 4. Insectivora.
" 5. Glires.
**) bland kindtänderna en flerspetsad
roftand på hvardera sidan i hvardera käken:
Ordn. 6. Carnivora.
** fenlika:
Ordn. 7. Pinnipedia.
2. försedda med
1) en hof på hvarje fot:
Ordn. 8. Perissodactyla.
2) 2–5 klöfvar på hvarje fot:
Ordn. 9. Belluae.
" 10. Pecora.
b. Utan framtänder:
Ordn. 11. Bruta.
B.) Utan bakre extremiteter; de främre fenlika:
Ordn. 12. Sirenia.
" 13. Cete.
B. Med ett på buken beläget, af tvänne egendomliga
bäckenben understödt hudveck, en pung eller en
säck, i hvilken djuren bära sina vid födelsen föga
utvecklade ungar:
Ordn. 14. Marsupialia.
II. Däggdjur med näbblikt utdragna, hornartade,
tandlösa käkar och med ett framför de vanliga
nyckelbenen beläget tredje dylikt (motsvarande
foglarnas s. k. gaffelben):
Ordn. 15. Monotremata. J. G. T.
Dämman, fyr i norra delen af Kalmar sund,
utanför köpingen Mönsterås. Den uppfördes
1872–74 på ett förut ytterst farligt
undervattensgrund. Fyren är en omgående spegelfyr med
blänk och har en lysvidd af 10 minuter. Till följd af
grundläggningsarbetena har den blifvit den dyraste
fyr i Sverige: den beräknas hafva kostat 186,871
kr. 1878 inrättades en lotsstation på samma plats.
Dämmare (Ital. sordino, Fr. sourdine), musikt.,
mekanisk inrättning, afsedd att dämpa tonen på
musikaliska instrument. På stråkinstrument
sker ett sådant dämpande medelst en liten kam
(af trä, elfenben eller metall), som anbringas
på stallet. I blåsinstrument instoppas genom
ljudtratten en genomborrad pappkula (för horn),
en träbit (för trumpeter) eller en svamp (för
träinstrument), eller ock anbringas en särskild
ventil för dämpandet (1870 patenterad uppfinning
af Kosleck och Wernicke). Pukor dämpas genom att
öfvertäckas med en duk. Å pianon blir tonen dämpad
eller nedtystad medelst af filt, läder eller ylle
betäckta klaffar, hvilka lägga sig på strängarna,
i detsamma fingret lemnar tangenten. Vill man, att
en pianosträng fortfarande skall ljuda, aflägsnas
dämmaren från densamma medelst ett af foten regleradt
tryckverk, en pedal (se d. o.). Att ifrågavarande
inrättning skall användas betecknas i notskriften med
termen con sardino (för pukorna timpani coperti),
att den skall aflägsnas betecknas med orden senza
sordino eller, i pianomusik, ped. A. L.
Dämning, bergsv., ett tillfälligt afbrytande af
blåsningen vid en masugn. Dämning måste stundom
företagas vid hastigt påkommande olycksfall, såsom
då vattenflöde inträffar eller när en för ugnens
drift nödvändig maskin eller apparat gått sönder. Då
masugnen skall dämmas, är det nödvändigt att noga
tilltäppa alla öppningarna omkring den nedre delen
eller "stället" för att så mycket som möjligt minska
draget i den höga masugnspipan. För samma ändamål
måste uppsättningsmålet täckas med tackjernshällar,
så att öppningen ej blir större, än att de i ugnen
utvecklade gaserna kunna bortgå. Ju längre dämningen
skall fortvara, dess vigtigare är det att verkställa
denna tappning noga, så att ej för mycket kol brinner
upp och derigenom för mycket osmält gods samlar sig
i stället. C. A. D.
Dämpa ett segel, sjöv., vid bergning förhindra
ett segel att slå eller piska samt "få vinden
ur ett segel". Detta sker bl. a. derigenom att
man på gaffelsegel halar brok- och gigtåg samt
på råsegel gårdingarna, hvilka gå från seglets
underkant upp till lämplig plats, vare sig märs
eller stång. På märsseglen kallas sistnämnda tåg
för dämpgårdingar. Stundom blir ej seglet dämpadt,
förrän man med händerna lyckats hopfånga duken.
R. N.
Dämpgårding, sjöv. Se Dämpa ett segel och Gårding.
Dänholm (Danholm, fordom Strale), en i Gellen-sundet
vid Stralsund belägen ö, som spelat en vigtig rol
vid alla Stralsunds belägringar. Nu är den en omtyckt
förlustelseort.
Dänischwohld, sydöstra hörnet af Slesvig, mellan
Eiderkanalen och Ekernförde-fjärden. Se Danskeskov.
Dänningelanda, socken i Småland, Kronobergs län,
Kinnevalds härad. Arealen 1,869 hekt 13,786 tnld). 449
innev. (1879). Annex till Vederslöf, Vexiö stift,
Kinnevalds kontrakt.
Där-el-kamar (Deir-el-kamar), ort i Syrien,
på Libanons vestra sluttning. Omkr. 8,000 innev.,
druser och kristna. 1860 anställde druserna der ett
stort blodbad på de kristne.
Döbattang, dörr med två flygeldörrar. Se
Deux-battants.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
