Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbelgång l. Duplexgång, urmakarek. Se Ur. - Dubbelgångare - Dubbelhake, krigsv., ett eldhandvapen, som användes på 1400-talet. Se Eldhandvapen. - Dubbelhäfvert, fys. Se Häfvert. - Dubbelhärd - Dubbel kolonn - Dubbel kontrapunkt - Dubbelkors - Dubbelkrona, numism. Se Daler. - Dubbelmikroskop - Dubbelplog - Dubbelqvartett - Dubbelrefva - Dubbels, Hendrik, holländsk sjömålare - Dubbelsalt - Dubbelseende, patol., ett sjukligt tillstånd hvarunder föremål synas dubbla. Se Diplopi. - Dubbelsirenen, fys. Se Akustiska sirenen. - Dubbelslag - Dubbelspat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dubbelgång l. Duplexgång, urmakarek. Se Ur.
Dubbelgångare, person som är besvärad af
diplopi.
Dubbelhake, krigsv., ett eldhandvapen, som användes
på 1400-talet. Se Eldhandvapen.
Dubbelhäfvert, fys. Se Häfvert.
Dubbelhärd, bergsv., en färskhärd,
som har arbetsöppningar i båda ändarna, så att
tvänne, och stundom fyra, smeder samtidigt kunna
arbeta på jernets färskning. Sådana dubbla ugnar
inrättades först för puddel-metoden, men hafva på
de senare åren ganska allmänt kommit i bruk äfven vid
Lancashire-smidet, der de äfven kallas Bofors-härdar,
efter det bruk, der de först infördes. Fördelarna af
dubbelhärdar äro ett hastigare utsmide och jämnare
smältor. C. A. D.
Dubbel kolonn, krigsv., den af infanteribataljonens
manöverformeringar, i hvilken truppen befinner sig på
så liten markyta som möjligt. Denna formering användes
derför vid truppers samling eller uppställning
bakom skyddande (betäckande) föremål eller vid
sådana manövrer på slagfältet, som företagas utom
den fientliga eldens verkningsområde. Dubbelkolonnen
bildas derigenom att af bataljonens fyra kompanier två
och två ställas bakom hvarandra, hvartdera formeradt i
kolonn (d. v. s. så ordnadt, att plutonerna stå bakom
hvarandra på ett visst, vanligen 7 stegs, afstånd)
samt att de sålunda bildade tvänne kolonnerna
sluta samman intill fanan, som har plats mellan
de båda främsta kompaniernas främsta afdelningar.
G. U.
Dubbel kontrapunkt, musikt., det förhållandet mellan
tvänne sjelfständiga stämmor att de, utan fel mot de
harmoniska reglerna eller välljudet, kunna byta plats
eller "omvändas", så att den öfre blir understämma
och den undre öfverstämma. (Se Kontrapunkt).
A. L.
DUbbelkors, musikt., ett nottecken (X eller ##),
som angifver, att följande not skall höjas med två
halftoner. Den not, som förtecknas med dubbelkors,
får sitt namn tillökadt med tvänne "iss", så att
t. ex. d, höjdt med två halftoner, kallas dississ
(enharmoniskt = e). A. L.
Dubbelkrona, numism. Se Daler.
Dubbelmikroskop (jfr Mikroskop), fys., en kombination af ett mikroskop
och en belysningsapparat, hvilken senare består
af ett rör, i hvars ena ände sitter en vridbar
spegel, hvarifrån ljus reflekteras längs röret,
genom en blandning mot en vid rörets andra ände
befintlig plan-konvex lins, som koncentrerar ljuset
i brännpunkten. I denna punkt anbringas föremålet,
hvilket sålunda blir starkt belyst och derefter
betraktas genom mikroskop. L. A. F.
Dubbelplog, landtbr., en plog, som har två efter
hvarandra ställda vändskifvor och således upptager två
plogtiltor på samma gång. Jfr Plog.
Dubbelqvartett, musikt., fyrstämmigt tonstycke, i hvilket
hvarje stämma är fördubblad; sammanfattningen
af de personer, som utföra ett dylikt stycke.
A. L.
Dubbelrefva, sjöv., intaga det andra refvet i ett
segel. – Dubbelrefvadt segel, segel hvaruti två ref
äro intagna. – Dubbelrefvad märssegels-kultje. Se
Kultje. R. N.
Dubbels, Hendrik, holländsk sjömålare, hvars friska,
natursanna och stämningsfulla taflor höra till det
yppersta, som någon tids och något lands marinmåleri
frambragt. Om hans lefnadsomständigheter känner
man alls ingenting. Sannolikt tillhörde han
1600-talet. Man har nämnt Backhuijzen än som
hans lärare, än som hans lärjunge; troligen äro
båda uppgifterna oriktiga. Två mästerstycken af
D. (kanske hans bästa verk) finnas i Köpenhamn: det
ena på Kristiansborgs lott, det andra i grefve Moltkes
samling. Stockholms nationalmuseum eger af honom två
målningar. Endast 20–30 stycken af hans hand äro med
säkerhet kända. R-n.
Dubbelsalt, kem., salt, som bildas af en syra
och tvänne baser eller af en bas och tvänne
syror eller som utgör en förening mellan enkla
salter. Enligt nu herskande åsigter kunna endast
två- eller fleratomiga syror gifva salter med olika
baser samt två- eller fleratomiga baser med olika
syror. Det kan dock äfven inträffa, att en enbasisk
syra gifver dubbelsalter, såvida den nämligen ej är
mättad. Ett utmärkt exempel i detta fall erbjuder den
enbasiska salpetersyrligheten, som lemnar en mängd
dubbelsalter med olika baser. Dessa dubbelsalter
kunna förklaras derigenom att flere molekyler
salpetersyrlighet bundit hvarandra. Så kan man
t. ex. teckna kalium-silfvernitrit:
| K–O– | N | =O |
| II | ||
| K–O– | N=O |
| K–Cl = Cl K–Cl = Cl | Pt | Cl Cl, |
| K–FI = Fl K–Fl = Fl | Si | Fl Fl |
| K–O K–O | Si O. |
b
~
#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
