Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Divisi - Divisibel (Lat. divisibilis, af dividere, dela), delbar. Jfr Dividera och Division - Division
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Friskytten", uvertyren till "Midsommarnattsdrömmen",
Arlbergs tondikt "I skogen" m. fl. tonstycken kunna
nämnas som exempel. A. L.
Divisibel (Lat. divisibilis, af dividere, dela),
delbar. Jfr Dividera och Division.
Division (Lat. divisio, delning, af dividere, dela),
delning, indelning, afdelning.
1. Matem. I aritmetiken menas med division det
räknesätt, genom hvilket man finner huru många
gånger en gifven storhet (divisorn) innehålles
i en annan storhet (dividenden). Det sökta talet,
som visar delarnas storlek, benämnes qvot. Som
divisionstecken nyttjas tecknet :. Dessutom kan hvarje
bråk betraktas som en tecknad division, i hvilken
täljaren är dividend och nämnaren divisor. –
2. Log. Indelning; ett från en viss synpunkt
fullständigt angifvande af ett begrepps arter eller
omfångsmoment, d. ä. angifvande af de olika sätt, på
hvilka begreppet, i och genom de särskilda momenten af
sitt omfång, kan vidare specificeras. Divisionen är
en form af logisk determination, och dess möjlighet
beror dels på de menskliga begreppens generella
karakter (jfr Begrepp), hvilken gör en vidare
specifikation af dem möjlig, dels på tänkandets
tredje fundamentallag (principium exclusi tertii),
enligt hvilken man om hvarje begrepp måste antingen
jaka eller neka hvilket annat begrepp som hälst,
t. ex. A är antingen B eller icke B. I divisionen
ingå följande moment: 1) det begrepp, som skall
divideras (dividendum), 2) den synpunkt, från hvilken
divisionen skall ske (indelningsgrunden, fundamentum
divisionis) och 3) sjelfva arterna (indelningsleden,
membra divisionis). Indelningsgrunden måste vara
en sådan bestämning hos dividendum, hvilken sjelf
i vissa afseenden kan vidare specificeras. Om man
t. ex. indelar trianglarna i liksidiga och oliksidiga,
så är indelningsgrunden triangelns egenskap att vara
en figur, hvars sidor med afseende på storlek stå
i ett visst förhållande till hvarandra, hvilket
vidare kan specificeras till ett förhållande af
likhet eller olikhet. Då nu ett begrepp kan ega
flere bestämningar, som kunna utgöra synpunkter
för en division (indelningsgrunder), så är det en
gifven sak, att samma begrepp (ofta) kan indelas
på olika sätt eller från olika synpunkt. Derigenom
uppkomma s. k. kodivisioner. Så t. ex. kunna
trianglarna indelas ej allenast på nyss angifna sätt,
utan äfven t. ex. i trubbvinkliga, spetsvinkliga
och rätvinkliga. – En af de i en division angifna
arterna kan göras till föremål för ytterligare
indelning, en s. k. subdivision. Så t. ex. äro de nu
angifna indelningarna af triangeln subdivisioner i
förhållande till plana figurers indelning i trianglar,
fyrsidingar och månghörningar. Att fullständigt
redogöra för alla de kodivisioner och subdivisioner,
för hvilka ett begrepp kan göras till föremål, kallas
att klassificera detsamma. Vid en klassifikation i
strängt logisk bemärkelse bör, så vidt möjligt,
inom subdivisionerna samma indelningsgrund
användas vid de olika membra, så att man, sedan man
t. ex. indelat plana figurer i trianglar, fyrsidingar
och månghörningar, indelar hvardera af dessa i
liksidiga och oliksidiga. Derigenom blir indelningen
ock en indelning af begreppet plan figur och en
kodivision i förhållande till den förra indelningen
af samma begrepp. – De vid divisioner vanligast
förekommande felen äro: 1) Att divisionen är
inadeqvat, d. v. s. antingen för trång eller för
vid. Det förra är händelsen, om icke alla från
indelningsgrundens synpunkt gifna arter upptagas
(t. ex. om man indelar trianglarna i spetsvinkliga och
trubbvinkliga); det senare, om sådana indelningsleder
upptagas, som icke alls eller endast delvis falla
under dividendi omfång, t. ex. om man vid en indelning
af begreppet figur skulle bland dess arter uppföra
punkten. En division kan äfven lida af båda dessa
fel på samma gång (t. ex. om trianglar indelas i
spetsvinkliga, trubbvinkliga och qvadrater). – 2)
Att i divisionen ej samma indelningsgrund bibehålles
med afseende på de olika lederna, t. ex. att
trianglar indelas i rätvinkliga, oliksidiga,
trubbvinkliga och spetsvinkliga. Detta fel röjes
i allmänhet lätt derigenom, att indelningslederna
antingen icke utesluta hvarandra eller att det
uteslutningsförhållande, som eger rum dem emellan,
beror på en tillfällighet. I t. ex. nyss nämnda
fall utesluter ej triangelns oliksidighet
dess rätvinklighet. Om deremot t. ex. växterna
indelas i fanerogamer och sådana växter, som
gro utan hjertblad, så är denna indelning så
till vida oriktig, som man ej – åtminstone ej
genom de i divisionen angifna bestämningarna –
kan inse nödvändigheten af att indelningslederna
utesluta hvarandra. – Stundom framträder dock
ifrågavarande fel under den formen att lederna i
en subdivision blifvit sidoordnade med den eller
de öfriga lederna i sjelfva divisionen, t. ex. om
man indelar djuren i sådana, som andas med lungor,
sådana, som andas med gälar, och evertebrater. Man
har äfven uppställt den fordran på en division, att
indelningsgrunden skall vara en väsentlig bestämning
hos dividendum och derjämte en sådan bestämning, hvars
närmare specifikation kan konstituera en väsentlig
skilnad mellan arterna. Divisionen skulle eljest
nämligen ej kunna meddela verklig begreppsinsigt om
dividendum och dess logiska underarter. Om en sådan
insigt ej åsyftas, kan dock en division hafva sin
betydelse, utan att uppfylla sistnämnda fordran. –
3. Som juridisk term användes division för att
beteckna de afdelningar, i hvilka hofrätterna
äro delade vid utöfningen af den dem tillkommande
domsrätten. F. n. (1880) finnas i Svea hofrätt fem,
i Göta hofrätt likaledes fem samt i Hofrätten öfver
Skåne och Bleking två ordinarie divisioner. Å hvarje
division tjenstgöra fem af hofrättens ledamöter, och
den äldste å divisionen tjenstgörande ledamoten är
ordförande. Jfr Hofrätt. – 4. Som krigsvetenskaplig
term betecknar division: a) det minsta taktiska
truppförband, som utgör en ständig förening af
alla vapenslagen (arméfördelning, fördelning,
infanterifördelning) eller ock kavalleristyrkor i
förening med ridande artilleri (kavalleridivisioner),
ordnade till sjelfständiga afdelningar vid sidan
af armékårerna eller arméfördelningarna, och b) ett
taktiskt förband af 2–4 artilleribatterier under en
gemensam befälhafvare. Man önskar numera, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
