Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diskret - Diskurrera - Diskus, kastskifva. Se Discus. - Diskussion - Diskutera - Dislokation - Dismal swamp - Dispache - Dispachör - Disparat - Dispens - Dispersion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mening. – Diskretion, betänksamhet, tystlåtenhet,
granlagenhet, takt.
Diskurrera (af Lat. discurrere, löpa hit och dit),
tala hit och dit; samspråka. – Diskurs, samtal,
prat; afhandling. – Diskursiv, som sker samtalsvis.
Diskus (Lat. discus), kastskifva. Se Discus.
Diskussion (af Lat. discutere, slå i sär,
sönderdela), undersökning; utredning af en
tvistefråga, meningsutbyte, rådplägning, muntlig
öfverläggning, dryftning. Jfr Diskutera. –
Diskussions-protokoll, inför en rådplägande församling
fördt protokoll, som redogör ej endast för besluten,
utan äfven för de öfverläggningar, som föregått dessa.
Diskutera (af Lat. discutere, slå i sär, sönderdela),
noga undersöka, utreda, samtalsvis afhandla,
öfverlägga om, dryfta. Jfr Diskussion.
Dislokation (af Med. Lat. dislocare, flytta,
af dis, åt olika håll, och locus, ställe),
flyttning. – Truppers förläggande på spridda
ställen. – Med. Vrickning, försträckning. –
Geol. Rubbning af berglager, eller delar af
jordskorpan i allmänhet, ur ett ursprungligt,
merendels horisontalt läge. Förkastningar,
böjningar m. m. äro dislokationer.
E. E.
Dismal swamp [soåmp], "det hemska kärret", namn
på tvänne kärrsträckningar på Nord-Amerikas östra
kust. Den största, som är 64 kilom. (8,7 mil) lång
och 40 kilom. (5,5 mil) bred, ligger på halfön
mellan James-floden i n. och Albemarle-sundet
i s. samt tillhör alltså staterna Virginia och
Nord-Carolina. Marken, som är omkr. 3,5 m. (12
f.) högre än det omgifvande landet, är betäckt
med en yppig vegetation. Midt i sumplandet ligger
den klara och fiskrika Drummond-sjön. Mycket
timmer afverkas och transporteras på kanaler till
Albemarle-sundet. – Den mindre kärrsträckningen, som
är föga betydande, ligger i Nord-Carolina, på halfön
mellan Albemarle-sundet i n. och Pamplico-sundet
i s. Före slafveriets upphäfvande var den en ofta
anlitad tillflyktsort för förrymda slafvar.
Dispache [-pasch], Fr. (troligen af Sp. despacho;
jfr Fr. dépêche), jur., kallas inom sjörätten
den handling, hvarigenom man utreder det
rättsförhållande, som vid vissa sjöskador eger rum
mellan ersättningsgifvare och ersättningstagare. Genom
dispache utredes sålunda dels storleken af den skada,
som skall ersättas i gemensamt haveri (se d. o.),
dels det beräknade värdet å de föremål – det s.
k. dragande kapitalet –, hvilkas egare hafva att bära
skadan. Jämförelsen mellan dessa värdesummor gifver
det procenttal, med hvilket hvarje i det dragande
kapitalet ingående föremål, efter sitt beräknade
värde, har att deltaga i bärandet af skadan. Genom
dispache utredes äfven – der sådant, till följd af
bristande godvillig öfverenskommelse, blir nödigt –
storleken af den ersättning, som försäkringsgifvare
efter inträffad sjöolycka kan hafva att utgifva till
försäkringstagare.
I försäkringstvister uppgöres dispachen vanligen på
det ställe, der försäkringen är lemnad. I haverimål
deremot skall, enligt lagens
föreskrift, dispachen uppgöras på det ställe, der fartyg
och last skiljas åt – d. v. s. antingen på fartygets
bestämmelseort eller i den nödhamn, som fartyget
måste anlöpa – eller ock, om dispache ej derstädes
kan åstadkommas, på det ställe, der dispache för orten
vanligen uppgöres. Dispache upprättas i regeln af en
särskildt dertill förordnad tjensteman, som kallas
dispachör. Honom åligger det att skyndsamt, senast
inom två månader efter handlingarnas emottagande,
hafva dispachen färdig. Klander emot dispachen anföres
hos rådstufvurätt, inför hvilken parterna skola, för
tvistens afgörande, utse en nämnd af fem personer,
i hvilkas beslut ändring ej må sökas. (Jfr Hambro,
"Den privata sjörätten enligt svensk lagstiftning",
1870.) C. G. H.
Dispachör (Fr. dispacheur), tjensteman, som har till
åliggande att upprätta dispacher. Se Dispache.
Disparat (Lat. disparatus, af disparare,
särskilja, åtskilja), frånskild; olikartad;
motsatt. – Disparat koordinerade begrepp, log.,
kallas i några läroböcker de begrepp, hvilka ingå
i ett tredje begrepps innehåll, utan att sjelfva
stå i subordinationsförhållande till hvarandra,
t. ex. begreppen liksidighet och tresidighet,
hvilka båda ingå uti innehållet af begreppet
liksidig triangel. I sjelfva verket stå dock
dessa begrepp delvis, d. ä. med afseende på vissa
moment af omfånget, i subordinationsförhållande
och, med afseende på andra moment, i disjunkt
koordinationsförhållande till hvarandra. Termen har
för den skull utdömts af åtskilliga logici, ehuru
dess bibehållande möjligen kan erbjuda åtskilliga
fördelar i pedagogiskt hänseende. (Jfr Koordination.)
L. H. Å.
Dispens [uttalas vanligen dispangs], Fr. dispense,
fritagande från en förpligtelse. – Dispensation
(Lat. dispensatio), utdelning; meddelande
af frikallelse; läkemedels tillredning enligt
föreskrift. – Dispensatorium, Med. Lat., farmak.,
föreskrift för apotekare rörande läkemedels
tillredning; farmakopé. – Dispensera (af
Fr. dispenser, Lat. dispensare, väga upp till
utdelning, utdela), fritaga från en förpligtelse,
efterskänka.
Dispersion (Lat. dispersio, af dispergere,
kringsprida), Färgspridning, fys. Låter man
solstrålar, som infalla genom en rund öppning, gå
genom ett prisma, så inträder ej allenast en brytning
(se d. o.), utan det runda strålknippet förvandlas
till en långsträckt, färgad bild af samma bredd som
öppningen. Bland färgerna urskiljer man rödt, orange,
gult, grönt, blått och violett. Den röda färgen är
närmast den punkt, hvarest bilden skulle hafva legat,
om brytning icke egt rum, och den violetta längst
ifrån samma punkt. En på sådant sätt åstadkommen
färgad bild kallas spektrum (se d. o.), och det
hvita ljusets utbredning till följd af brytningen
kallas dispersion. Af detta försök kan man sluta, att
solljuset består af en oändlig mängd färgade strålar,
af hvilka de röda hafva den minsta och de violetta
den största brytbarheten. Ett mått på spridningens
storlek är den vinkel, som den ur prismat utgående
röda strålen bildar med den violetta. Denna vinkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
