- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1253-1254

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Disciplinärmakt - Disciplinärstraff l. Disciplinstraff, milit. Se Disciplin. - Disciplinera - Disciplinkompaniet - Disciplinmål - Discomycetes - Disconto l. Sconto, Ital., handelst. Se Diskont. - Discophora, zool. - Discreto - Discus - Disentis - Disfiguration - Disful - Disgrâce - Disgregation - Disharmoni - Dishley-rasen, husdjurssk. Se Leicester-rasen. - Disjungera - Disjunktiv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fall, som ej kunna hänföras under statens allmänna
straffrätt – lägger i vissa öfverordnades händer
för upprätthållande af god ordning i det allmänna
lifvet.

Disciplinarstraff l. Disciplinstraff, milit. Se
Disciplin.

Disciplinera (jfr Disciplin), vänja
vid lydnad, hålla i ordning, vänja vid mans- och
krigstukt.

Disciplinkompaniet, ett kompani, som är förlagdt
på Karlsborgs fästning och sedan 1872 lydt under
chefen för fortifikationen. Manskapet utgöres
af sådana personer från den värfvade armén,
hvilka för sin opålitlighet blifvit utstrukna ur
sitt regementes rulla, för att vid detta kompani
uttjena sin återstående kapitulationstid. Kompaniet
fick sitt reglemente 1875. Enligt detta reglemente
skall befälet utgöras af 4 officerare och högst
7 underofficerare. Truppen skäll användas till
fästningsärbete (jfr Kronoarbetskåren).
W. G. B.

Disciplinmål, Disciplinstadga och Disciplinstraff,
milit. Se Disciplin.

Discomycedes (af Grek. diskos, kastskifva,
tallrik; och mykes, svamp), bot., "disksvampar",
en till svampgruppen Ascomycetes hörande afdelning,
som utmärker sig derigenom att hymeniet
skiflikt bekläder vissa delar af svampkroppens
yta. Till denna afdelning höra murklan,
stenmurklan och en mängd smärre svampar.
V. W.

Disconto l. Sconto, Ital., handelst. Se Diskont.

Discophora, zool. 1. Den ena af de tvänne
klasser (den andra var Hydriidea), i hvilka
kavitetsdjuren, Coelenterata, förut indelades. –
2. Iglar eller sugmaskar, en till ringmaskarnas
klass (Annulata) hörande afdelning (äfven kallad
Hirudinea), igenkännelig derpå att dess medlemmar
sakna rörelse- och yttre andningsorgan samt derpå
att den utdragna, cylindriska eller något plattade
kroppens bägge ändar äro förvandlade till fästskifvor
eller sugskålar. I midten af den främre af dessa är
munnen, och i midten af den bakre är tarmöppningen
belägen. Sugskifvan är för djuret ett medel att
suga sig fast vid andra kroppar och utgör tillika
dess förnämsta rörelseorgan. Sedan masken utsträckt
sig, fäster han sig nämligen med den främre änden
vid ett föremål och närmar, dragande kroppen efter
sig, den bakre änden, som han derefter fäster för
att åter utsträcka sig och framflytta den främre,
o. s. v. Dessa djur lefva i allmänhet fritt i vatten,
der de simma med slingrande rörelser och suga blod
af andra djur, vid hvilka de för detta ändamål fästa
sig; några tillbringa sitt lif såsom parasiter på
andra vattendjur. Bland dithörande slägten må nämnas:
iglar eller blodiglar (Hirudo), hästiglar (Haemopis),
fiskiglar (Piscicola) och snäckiglar (Clepsine).
J. G. T.

Discreto l. Con discrezione, Ital., musikt., med
urskilning, med varsamt föredrag.

Discus (Diskus), Lat. (Grek. diskos), kastskifva,
en rund eller oval, på midten tjockare skifva
af sten eller metall, omkr. 1 f. (0,3 m.) i
diameter. Diskuskastning var ett i det gamla

Grekland (senare äfven i Rom) mycket älskädt
nöje. Man slungade skifvan till ett på förhand
illustration placeholder

utstakadt mål eller täflade om hvem som kunde kasta
längst. Huru diskus kastades ser man af vidstående
figur, som föreställer Myrons verldsberömda stod
"Diskuskastaren". R. Tdh.

Disentis, en i vestra delen af schweiziska kantonen
Graubünden (Grisons), vid Rhen belägen ort med ett
berömdt benediktinkloster, anlagdt 614 af den skotske
munken Sigbert. Priorn, som beherskade hela nejden,
var tysk riksfurste 1570–1806.

Disfiguration (af Lat. dis, upphäfvande partikel,
och figuratio, figura, gestalt), missbildning,
vanskaplighet, lyte.

Disful, stad i persiska
prov. Chusistan. Omkr. 25,000 innev. I Närheten ligga
ruinerna af det gamla Susa.

Disgrâce [-gräs], Fr., onåd, ogunst;
brist på behag, klumpighet. – Disgraciös
(Fr. disgracieux), obehaglig, klumpig. Jfr Grâce.

Disgregation (af Lat. dis, i sär, och grex, hjord,
hop), spridning, utbredning (företrädesvis om
ljusstrålarna).

Disharmoni (jfr Harmoni), brist på öfverensstämmelse;
missljud. Inom musiken bör man skilja mellan
en disharmoni och en dissonans, hvilken
senare är en harmoniskt berättigad tonförbindelse. –
Disharmonisk, missljudande, ej öfverensstämmande.
A. L.

Dishley-rasen [dischli-], husdjurssk. Se
Leicester-rasen.

Disjungera (Lat. disjungere, skilja, söndra.
Disjunktion (Lat. disjunctio), åtskiljande,
åtskilnad; log., åtskilnadsförhållande i allmänhet.

Disjunktiv (af Lat. disjungere, skilja), åtskiljande,
oförenlig. – Disjunktiv konjunktion, gramm., en
koordinerande konjunktion, som uttrycker åtskilnad.
Sådana konjunktioner äro eller och antingen –
eller.
Disjunktiv sats, gramm., en sats, som genom
en disjunktiv konjunktion är förenad med en annan
Disjunktiv slutledning, log., en slutledning,
i hvilken öfversatsen är ett disjunktivt omdöme.
En sådan slutledning kallas ren, om undersatsen
är ett disjunktivt omdöme. Den eger då formen:

A är antingen B eller C,
B är antingen D eller E,
alltså är A antingen C eller D eller E.

Den kallas vanlig disjunktiv slutledning, om undersatsen är ett
kategoriskt omdöme. I detta fall kan slutledningen
antingen ega formen:

A är antingen B eller C,
nu är A icke B,
alltså är A C,

i hvilket fall man säges sluta enligt "modus tollendo
ponens", eller ock formen

A är antingen B eller C,
nu är A C,
alltså är A icke B,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:34:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free