Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dipsacus - Dipsektor - Dipsomani - Diptam, bot. och farmak. Se Dictamnus. - Diptera - Dipteral-tempel, byggnadsk. Se Dipteros. - Dipterix odorata - Dipterocarpus - Dipteros - Diptychon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dipsacus, bot., växtslägte af nat. fam. Dipsaceae,
kl. Tetrandria L. Dit hör kardtisteln,
D. fullonum. Dennas blomhufvud hafva utböjda,
hårda, spetsiga holkfjäll och begagnas vid en
kardningsprocess, som man låter kläde undergå,
hvarför denna växt i sydligare land odlas i stor
skala. Den finnes vild i södra Europa. I Sverige
förekommer af detta slägte endast en art, D. pilosus,
troligen förvildad. S. A.
Dipsektor, fys., ett slags vinkelmätningsinstrument,
uppfunnet af Wollaston och afsedt för mätning
af hafshorisontens depression, d. v. s. vinkeln
mellan synlinien till horisonten och en vågrät linie
genom ögat, liggande i samma vertikalplan. Detta
instrument liknar en spegelsextant, men omfattar
endast få grader.
Dipsomani (af Grek. dipsa, törst, och mania, raseri,
galenskap), fyllerigalenskap (se d. o.). Jfr Monomani.
Diptam, bot. och farmak. Se Dictamnus.
Diptera, Tvåvingar l. Flugor, zool., en till
insekternas afdelning hörande ordning. Dithörande
arter undergå fullständig förvandling och hafva
sugande mundelar, mellankroppens ringar orörligt
hopvuxna, framvingarna hinnartade och ådriga samt
bakvingarna förkrympta till s. k. svängkolfvar. De
lägga i allmänhet ägg. Larverna, som äro fotlösa,
lefva än på fuktiga ställen eller i stillastående
vatten – i hvilket fall de äro försedda med gälar –,
t. ex. myggorna, än i ruttnande växt- och
djurämnen, t. ex. många af de egentliga flugorna
(Muscariae), än parasitiskt, oftast i de inre delarna
af andra insekter och deras larver, i synnerhet
fjärilslarver, t. ex. larvflugorna, eller af däggdjur,
t. ex. styngflugorna, och än (ehuru mera sällan) på
kroppen af däggdjur och foglar, såsom de äkta parasit-
eller lusflugorna. Larven behöfver endast en kort
tid för sin utveckling (husflugan och köttflugan
endast 3–5 veckor), hvarför de flesta hafva flere
generationer under loppet af samma sommar. En enda
köttfluga lär på detta sätt kunna under loppet af
ett år alstra mer än ett tusen millioner individer
af sitt slägte. Ingen fluga är i kroppens bakände
försedd med någon gadd, men många hafva inuti
sugsnabeln s. k. stickborst, med hvilka de utdela
rätt eftertryckliga styng. Också äro tvåvingarna,
i synnerhet i varmare land, i högsta grad besvärliga
genom sin mängd, sin närgångenhet och icke sällan
genom sin nästan omåttliga blodtörst, t. ex. myggor,
knotter, moskitos, loppor o. s. v. Många flugor
förderfva våra köttvaror genom att i sådana lägga
sina ägg, och andra göra icke obetydlig skada
på trädgårdsväxter, på hvilkas rötter larverna
lefva. Den s. k. tsetse-flugan skildras såsom en
nästan outhärdlig plåga för resande i det inre af
södra Afrika, och det påstås, att dess styng icke
sällan är dödligt för däggdjur. Men det bör jämväl
ihågkommas, att åtskilliga tvåvingar äro af icke ringa
nytta derigenom att de dels främja upplösningen af
multnande och ruttnande ämnen, som eljest en längre
tid skulle förpesta luften, dels utrota åtskilliga
skadliga insekter: bladlöss, löfmaskar o. s. v. Under
sommarens lopp ser man dessa insekter öfverallt i
skogar, på ängar och på fält, men talrikast i
närheten af vatten, der de icke sällan uppträda i
myriader. Med ett surrande eller pipande läte flyga de
omkring för att söka sig föda eller uppleta tjenliga
platser för sin äggläggning. Det egendomliga ljudet
anses uppkomma deraf att luften häftigt utströmmar
genom andhålen på kroppens sidor. Måhända finnes, med
undantag af steklarna, ingen artrikare insektordning
än tvåvingarnas. Sveriges fauna räknar öfver 3,000
arter. I Mejico, vid Tezcoco-sjön, lära flugor
förekomma i sådan mängd, att deras ägg insamlas,
bakas och förtäras af befolkningen. J. G. T.
Dipteral-tempel, byggnadsk. Se Dipteros.
Dipterix odorata Willd., bot. farmak., ett till
afd. Dalbergieae, nat. fam. Leguminosae Juss.,
kl. Diadelphia L. hörande högväxt träd, som är
inhemskt i Guyana. Detta träd lemnar de bekanta
tonkabönorna (de större s. k. holländska), som äro
aflånga, vanligtvis raka, 2,5–4 centim. (1–1,5 tum)
långa och 6–8 millim. (2–2,5 lin.) breda, merendels
platta, fettglänsande, glatta, omgifna af ett
tunt, svartbrunt, skrynkligt skal, som innesluter
en ljusbrun, af två oljerika hjertblad bestående
kärna, hvilken innehåller tonkakamfer och till följd
deraf har en angenäm lukt, påminnande om nyslaget
hö. D. oppositifolia Willd. lemnar ett mindre slag
af tonkabönor (s. k. engelska), hvilka utvändigt äro
nästan svarta och inuti hvitgula. Båda dessa slag
af tonkabönor användas för sin vällukts skull af
parfym- och snustillverkare. Ett par andra arter af
samma slägte lemna likartade frön eller s. k. bönor.
O. T. S.
Dipterocarpus Gaertn., bot. farmak., ett till
nat. fam. Dipterocarpeae hörande växtslägte från
Ostindien, förnämligast öarna derstädes. Det utgöres
af högresta, ståtliga träd och utmärker sig genom
sina tvåvingade frukter och sin rikedom på balsamer,
innehållande flyktiga oljor (stearoptener) och
hartser. Flere arter, hufvudsakligen D. turbinatus
Gaertn., D. incanus Roxb. och D. alatus Roxb., lemna
den på senare tider såsom läkemedel mot spetälskan
omtalade Balsamum dipterocarpi, gurjunbalsamen
(woodoil), som är tjockflytande, klibbig, vid
reflekteradt ljus ogenomskinlig och egande smutsigt
grönaktigt grå färg, men vid genomfallande starkt
ljus fullkomligt genomskinlig med en mörkt rödbrun
färg. Smaken är bitter, aromatisk. Lukten påminner om
kopaivabalsamen, med hvilken man i England stundom
förvexlat gurjunbalsamen, med anledning deraf att
den äfven kallas B Capivi (Eng. "kapejvi"). Denna
balsam kan användas på samma sätt som kopaivabalsam,
nämligen till att hämma afsöndringar från lungornas
och urinrörets slemhinna, samt har i Ostindien
otvifvelaktigt gjort mycket gagn mot spetälska.
O. T. S.
Dipteros Grek. (af dis, två gånger, och pteron,
vinge), Dipteral-tempel, byggnadsk., ett antikt
grekiskt tempel, omgifvet af dubbel kolonnrad.
Diptychon, Diptyk (af Grek. diptychos, dubbelt
hopvikt), skriftafla, som består af tvänne skifror,
hvilka kunna fällas ihop. Sådana skriftaflor voro
ursprungligen af trä och öfverdragna med vax, men
blefvo, med lyxens öfverhandtagande, förfärdigade af
silfver, guld eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
