Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dignitet - Digression - Digynia - Dii majorum gentium - Dii minorum gentium, Lat. Se Dii majorum gentium. - Diipolia - Dijamb - Dijck, A. van, nederländsk målare. Se Dyck. - Dijkman, Petter, fornforskare, historisk samlare - Dijon - Dika - Dikaiarchos, grekisk filosof. Se Dicaearchus. - Dikanäs, by och bönehus i Vilhelmina socken i Vesterbottens län. Se Gikanäs. - Dikasterial-tafel - Dikasterium - Dikastichon, tioradig strof. Se Dekastikon. - Dikatopter - Dike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller inom ett kyrkosamfund. I den kanoniska rätten
betecknas med digniteter de kyrkliga värdigheter, som
äro förenade med en yttre domsrätt, och med dignitärer
eller prelater innehafvare af sådana värdigheter. –
I matematiken betecknas med dignitet produkten af ett
antal lika faktorer. Fem stycken a hopmultiplicerade
(d. v. s. a . a . a . a . a) betecknas a5 och kallas
femte digniteten af a. Hvarje tal är första digniteten
af sig sjelf; den andra digniteten af ett tal kallas
qvadrat, den tredje kub och den fjerde biqvadrat. Jfr
Potens. – Dignitär (Fr. dignitaire), innehafvare af
ett äreställe; öfverhetsperson.
Digression (Lat. digressio), afvikelse, utflykt;
afvikelse från ett ämne. – Astron. Det afstånd,
hvari en himlakropp skenbart befinner sig från
centralkroppen, då den förra ses från en utanför
hans bana belägen kropp. I fråga om planeterna talar
man derför om digression endast för Mercurius och
Venus, emedan de äro de enda kända planeter, som
kretsa innanför jordens bana. Ju närmare planeten
är belägen till solen, dess mindre är det värde,
hvartill digressionen kan uppgå – för Mercurius högst
29°, för Venus högst 48°. Digressionen är östlig,
när planeten är aftonstjerna, vestlig, när han är
morgonstjerna. Jfr Elongation. E. J.
Digynia (af Grek. dis, dubbelt, och gyne,
qvinna), ordning inom åtskilliga klasser af Linnés
sexualsystem. Dit hänföras de växter, i hvilkas
blommor finnas tvänne stift.
Dii majorum gentium, Lat., kallades stundom i Rom de
tolf högre gudomligheterna (dii consentes), nämligen
Juno, Vesta, Minerva, Ceres, Diana, Venus, Mars,
Mercurius, Jupiter, Neptunus, Vulcanus och Apollo,
hvaremot de lägre hette dii minorum gentium. Dessa
uttryck äro lånade från samhällsförhållandena i Rom,
der man skilde emellan patres majorum gentium,
d. v. s. rådsfäder (senatorer), tillhörande
de förnämare, äldre ätterna, och patres minorum
gentium, senatorer af mindre förnäm härkomst, senare
upptagna i rådsförsamlingen – såvida man icke får
tolka patres som patricier och anse majores gentes
betyda ätter af den äldre, minores gentes slägter
af den yngre, af Tarquinus d. ä. nyskapade adeln.
R. Tdh.
Dii minorum gentium, Lat. Se Dii majorum gentium.
Diipolia, Grek., en fest, som med tjuroffer årligen
firades till Zevs Polievs’ ära på Akropolis i Athen.
Dijamb (af Grek. dis, två gånger, och iambos,
jamb), metr., dubbeljamb, versfot, som består af två
jamber: v –, v –, t. ex. novembernatt.
Dijck [dejk], A. van, nederländsk målare. Se Dyck.
Dijkman, Petter, fornforskare, historisk samlare,
föddes omkr. 1650 i Hedemora, blef 1666 student
i Upsala, 1682 landssekreterare i Upland, 1697
assessor i Göta hofrätt och 1698 häradshöfding under
Svea hofrätt. Död i Stockholm 1717. I sitt förnämsta
arbete, Historiska anmärkningar öfver och af en dehl
runstenar i Sverige (1723), visar sig D. såsom en af
Rudbecks trogne efterföljare hvad såväl flit och
beläsenhet som brist på kritik vidkommer. I
afseende på hans okritiskhet må ett exempel
anföras. D. anser sig "oförgripeligen kunna sluta",
att runstenarnas böner äro inristade före år 655,
enär påfven Vitalianus Campanius detta år lär
hafva påbjudit, att i alla kristna församlingar
gudstjensten skulle firas på latin. I senare tider
har man till följd af missförstånd uppgifvit,
att D. undersökte de olika landskapsmålen; sjelf
anför han derom endast, att han observerat "gemene
mans ordasätt uti talande om religionssaker".
G. E.
Dijon [disjång], hufvudstad i franska
depart. Côte d’Or (Bourgogne). 45,607
innev. (1876). Biskopssäte. Märklig domkyrka. Liflig
industri. Betydlig handel med vin och
landtbruksprodukter. D. var ursprungligen ett af
Caesar anlagdt läger och under medeltiden hufvudstad i
hertigdömet Burgund. – Under 1870–71 års fransk-tyska
krig kämpades flere gånger om besittningen af
D., som utgjorde en för operationerna å den södra
krigsskådeplatsen vigtig stödjepunkt. Efter en strid
d. 30 Okt. 1870 besattes det d. 31 s. m. af badensiska
fördelningen under general Beyer, tillhörde sedan,
med undantag af ett par dagar (d. 11–13 Nov.),
tyskarna intill d. 26 Dec. samt utgjorde derunder en
stödjepunkt för högra flygeln af general v. Werders
armé och var en tid hans högqvarter. Sistnämnda dag
blef staden, med anledning af franske generalen
Bourbakis operationer, utrymd, hvarefter först
den franske generalen Cremer och sedan Garibaldi
innehade densamma. Den 1 Febr. 1871 besattes den
åter af tyskarna, hvilka derefter behöllo den till
fredsslutet. G. U.
Dika, bot. farmak., namn på frukten af
Mangifera gabonensis Aubr. Lec., "oba", ett till
nat. fam. Cassuvieae (Anacardiaceae) R. Br.,
kl. Pentandria L. hörande träd, som växer i
vestra Afrikas kusttrakter, från Sierra Leone till
Gabon. Frukten är en stenfrukt med en mandellik kärna,
som har behaglig smak och är särdeles rik på ett
fast fett, dika-fett, hvilket användes till beredning
af ljus och tvål. De sönderstötta och sammanknådade
kärnorna bilda ett slags bröd, dika-bröd, som är ett
bland de förnämsta näringsmedlen för innevånarna
i de trakter, der trädet växer. Äfven ett slags
chokolad kan tillverkas af kärnorna. – Enligt
en annan uppgift erhålles dika af ett annat träd,
Irwingia Barteri Baill., som tillhör fam. Olacineae.
O. T. S.
Dikaiarchos, grekisk filosof. Se Dicaearchus.
Dikanäs, by och bönehus i Vilhelmina socken i
Vesterbottens län. Se Gikanäs.
Dikasterial-tafel, ungersk domstol i andra instansen.
Dikasterium (Grek. dike, rätt), domstol, i synnerhet
öfverrätt.
Dikastichon (Dikastikon), tioradig strof. Se
Dekastikon.
Dikatopter (af Grek. di, dubbelt, och
katoptron, spegel, "dubbelspegel"), fys., en apparat för
afteckning af föremål i hvilken skala som hälst,
således ett slags camera lucida.
Dike, Grek mytol., rättvisans gudinna, dotter af Zevs
och Themis. Lagskipningen och alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
