- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1109-1110

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Detaille, Edouard Jean Baptiste - Detalj, enskildhet, biomständighet - Detaljera, stycka, uppräkna styckevis, omständligt eller utförligt framställa - Detaljhandel, handel i smått, kramhandel, minuthandel, i motsats till grosshandel - Detaschement, en större eller mindre truppstyrka - Detaschera. Se Detaschement - Detascherade fästen, befästningsk. - Detektiv, egnad att leda till upptäckande; tjensteman i hemliga polisen. Se Polis - Detergera, aftorka, rena - Detergentia, Lat., läkek., renande medel, i synnerhet för sår - Determinant, matem., en vid beräkningen af de obekanta i ett system af lineära eqvationer erhållen talförbindelse - Determinativ, bestämmande - Determinativa pronomina, sådana pronomina, som hänvisa på en efterföljande bestämning (bisats). Se Pronomen - Determinera, bestämma, fastställa, utstaka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tyska kriget. Hans aqvareller och oljemålningar väckte
stort uppseende under 1870-talets konstutställningar
i Paris.

Detalj (Fr. détail, af taille, afskuret stycke),
enskildhet, biomständighet. – Detaljera, stycka,
uppräknå styckevis, omständligt eller utförligt
framställa. – Detaljhandel, handel i smått,
kramhandel, minuthandel, i motsats till grosshandel.

Detaschement (Fr. détachement), en större eller
mindre truppstyrka, som för ett visst ändamål (se
nedan) blifvit afskild från en härafdelning. –
Detaschera (Fr. détacher) kallas att från de
truppafdelningar, som vid en härs försättande på
krigsfot blifvit sammanslutna till en sjelfständig
underafdelning (fördelning, division), för något
visst ändamål och för en kortare tid afskilja
en större eller mindre del, ett detaschement,
hvars befälhafvare får en mer eller mindre bindande
instruktion, men inom deruti angifna gränser handlar
sjelfständigt. Ett detaschement utsändes vanligen
för att rekognoscera, oroa eller vilseleda fienden,
bemäktiga sig en vigtig punkt, skydda flankerna af
egen här, indrifva reqvisitioner och kontributioner
eller hindra indrifvandet af sådana, skydda eller
anfalla sändningar o. s. v. En allmän regel vid
detaschering är att man dels bör detaschera så liten
styrka som möjligt och dels ej onödigtvis spränga
sönder bestående truppenheter. För ett detaschements
sjelfständighet är det fördelaktigt att det består af
alla vapenslagen, men stundom kan det vara nödvändigt
att detaschera af endast ett eller två vapen. Jfr
Lilla kriget. G. U.

Detaschera. Se Detaschement.

Detascherade fästen, befästningsk., äro små,
men starka och till en viss grad sjelfständiga
fästningsverk för ungefär en bataljons besättning,
hvilka likt en gördel omgifva en större
hufvudfästning. Deras ändamål är att bilda en
första försvarslinie på så betydligt afstånd – 8 à
10 kilom. (omkr. en mil) – från hufvudfästningen,
att det derigenom dels betages fienden möjligheten
att från sin först intagna ställning bombardera
hufvudfästningen, dels, till följd af den större
omkretsen, göres svårare för honom att kringränna
fästningen och dels blir nödvändigt för honom att göra
dubbla belägringar, först mot fästena och sedan mot
hufvudfästningen. Inom denna gördel afstänges dessutom
ett vidsträckt fält, som erbjuder en rymlig och
mot fiendens anfall tryggad lägerplats, dit, om så
behöfves, en hel fältarmé kan draga sig tillbaka. En
på detta sätt anordnad fästning kallas derför också
befäst eller förskansadt läger. Fästena läggas
bäst på dominerande höjder eller otillgängliga
platser, på så kort afstånd (omkr. 3 kilom.) från
hvarandra, att fienden icke vågar sig in emellan
dem, utan att först hafva tagit ett eller flere.
G. U.

Detektiv (af Lat. detegere, aftäcka, upptäcka), egnad
att leda till upptäckande (af t. ex. förbrytelser);
tjensteman i hemliga polisen. Se Polis.

Detergera (af Lat. detergere), aftorka, rena. –
Detergentia, Lat., läkek., renande medel, i synnerhet
för sår.

Determinant (af Lat. determinare, bestämma,
af terminus, gräns), matem., en vid beräkningen
af de obekanta i ett system af lineära eqvationer
(eqvationer af första graden) erhållen talförbindelse,
som utgör en viss funktion af de i systemet ingående
koefficienterna. Om man beräknar de obekanta, x1
och y1, ur eqvationssystemet

a1x + b1y = u1,
a2x + b2y = u2,

så erhålles vid lösning:

        u1b2 - u2b1
x = ––––––––––– ,
        a1b2 - a2b1

        u2a1 - u1a2
y = ––––––––––– .
        a1b2 - a2b1

Den gemensamma nämnaren, hvars termer utgöras endast
af produkter af de obekantas koefficienter, kallas
systemets determinant och betecknas kortligen med

| a1, b1 |
| a2, b2 |

Äfven de två täljarna äro determinanter och
identifieras med nämnaren derigenom att man i den
första sätter a1 , a2 och i den andra b1 , b2 i
stället för u1, u2. Detta lagbundna förhållande mellan
de obekanta och deras koefficienter i en eqvation af
första graden gaf uppslaget till den teori, som kallas
determinant-teorien och hvars förnämsta uppgift är
att gifva en systematisk regel för elimination mellan
eqvationerna i ett lineärt eqvationssystem. Teoriens
grundläggare och utbildare äro Cramer (d. 1752)
och Cauchy (d. 1857), hvarjämte Jacobi (d. 1851)
visat dess ofantliga nytta och vigt inom de flesta
delarna af matematiken. A. M-y.

Determinativ (af Lat. determinare, bestämma),
bestämmande. – Determinativa pronomina, sådana
pronomina, som hänvisa på en efterföljande bestämning
(bisats). Se Pronomen.

Determinera (Lat. determinare, af terminus, gräns),
bestämma, fastställa, utstaka. – Ordet brukas
företrädesvis inom filosofien. Så t. ex. säger man,
att menniskans praktiska verksamhet fortgår medelst
determination, emedan den innebär ett det lägres eller
yttres bestämmande och ordnande i öfverensstämmelse
med det högres fordringar. – I logiken är determinera
detsamma som att i sitt tänkande fortgå från en mer
abstrakt till en mer konkret bestämning hos någonting
och sålunda till en mer innehållsrik insigt om
föremålet i det hela. Sedan nämligen menniskan medelst
abstraktion från vissa bestämningar hos föremålet och
reflexion på de återstående vunnit en klar uppfattning
af de senare, vänder hon sin uppmärksamhet åter
till de bestämningar, från hvilka hon abstraherat,
och kan, med tillhjelp af och i logiskt sammanhang
med det redan klart fattade, delvis begripa äfven
det öfriga. Det är genom förbiseende af det sätt,
på hvilket den logiska determinationen fortgår, som
man kommit till den oriktiga föreställningen att den
innebär ett det konkretas framgående ur det abstrakta
(jfr Abstrahera). I sjelfva verket är determinationen
endast en öfvergång från potentia till actus, från
dunkel till klarhet, ehuru visserligen med tillhjelp
af någonting, som redan blifvit klart fattadt.
L. H. Å.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:34:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free