Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Desmidieae - Desmin - Desmodium - Des Moines - Desmologi - Desmoulins, Bénoit Camille, fransk publicist och revolutionsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omedelbara resultat är en spor, till hvars bildning de
konjugerande cellernas hela protoplasma-innehåll
åtgår. En likhet med mesokarpéerna visa de deruti att
de vid konjugationen samverkande cellerna regelmässigt
äro alldeles likartade såväl till bildning som
verksamhet. Någon skilnad mellan han- och honkön
finnes således icke. Jämte fortplantningen genom
konjugation förekommer hos desmidiéerna i stor skala
individförökning genom celldelning. Denna försiggår
hufvudsakligen under sommaren och hösten, under det
konjugationen och sporbildningen mestadels eger rum
om våren. – Cellformen hos desmidiéerna är i högsta
grad vexlande, men dock synnerligen konstant hos en
och samma art. Bland de många cellformerna må nämnas
den cylindriska, den spolformiga, den halfmånlika,
den korsformiga och den stjernlika. Mycket ofta äro
desmidie-cellerna – både de vegetativa och sporerna
– väpnade med taggar och utskott af mångfaldig form
och anordning. Under all denna vexling i afseende på
gestalt öfverensstämma dock de vegetativa cellerna
hos de allra flesta desmidiéer deruti att de äro
liksom insnörda på midten, så att de bestå af tvänne
sinsemellan likartade halfvor. Så vackra cellformer
som hos en stor del af dessa växter torde förgäfves
sökas annanstädes inom växt- eller djurriket. (De
båda figurerna visa samma individ, sedt från olika
sidor.) – Desmidiéerna äro i allmänhet fullständigt
mikroskopiska. Endast några få arter äro så stora,
att de – om ock med svårighet – kunna skönjas med
oväpnadt öga. Antalet kända arter uppgår till
nära 600, af hvilka 393 tillhöra Skandinaviens
flora. Desmidiéerna tillhöra uteslutande de söta
vattnen, men äro föröfrigt fullständiga kosmopoliter,
såsom förekommande i alla verldsdelar och under alla
klimat. T. o. m. på glaciererna, i de små vattenfyllda
gropar, som der tidtals – man kunde säga stundtals
– bildas, hafva lefvande desmidiéer blifvit funna.
V. W.
Desmin (af Grek. desme, knippa), miner., ett till
zeoliterna hörande mineral, som är sammansatt af
vattenhaltigt kalcium-aluminium-silikat och som
finnes hufvudsakligen i vulkaniska bergarter på
Island, i Skotland o. s. v. Det bildar vackra, till
knippen förenade, perlemorglänsande, tafvelformiga
kristaller. I Sverige har man funnit detta mineral
i Jämtland, vid Gustafsberg, och på ett par ställen
i Lappland. I Norge har det påträffats i Kongsbergs
grufvor. P. T. C.
Desmodium Desv., bot., ett artrikt växtslägte af
nat. fam. Leguminosae, underfam. Papilionaceae,
kl. Diadelphia L., ordn. Decandria. De flesta arterna
växa i tropiska land. Den mest bekanta är D. gyrans
(L.) DC, en mindre halfbuske, som härstammar från
Ostindien och stundom odlas i växthus. Denna växt
är i hög grad märklig för de egendomliga rörelser,
som utföras af bladen. Dessa äro sammansatta af tre
småblad, af hvilka det mellersta, "uddbladet" (f),
är betydligt större än de båda andra (f’). Detta
intager en olika ställning på olika tider af dygnet
(jfr Växternas sömn). Hela dagen söker det nämligen
att ställa sig på sådant sätt, att solstrålarna må
falla vinkelrätt mot dess yta; om
natten deremot hänger det nedåt. Låter man denna
växt en längre tid stå i mörker eller utsättas för en
likformig belysning, kan man hos uddbladet iakttaga
ett annat slags rörelse, bestående deruti att det, i
någon mån, omvexlande höjer sig och sänker sig. Vida
tydligare äro dylika rörelser hos de tvänne öfriga
småbladen. Dessa, hvilka äro små och smala, svänga
sig nämligen oafbrutet rundt omkring, på det sättet
att hvarje småblad med sin spets beskrifver en liten
cirkel eller ellips. Uppstigningen sker tämligen
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
