Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Denner, Balthasar - Dennery, Adolphe Philippe Eugène - Dennewitz - Dennewitz, Friedrich Wilhelm von Bülow, grefve af D. Se Bülow, F. W. - Denning - Denobilitera - Denomination - Denominativ - Denon, Dominique Vivant, baron, fransk kopparstickare och skriftställare - De novo - Denschtsjik - Densera - Densimeter - Dental - Dentalium, zool. Se Hafstand. - Dent du midi - Dentilabialer - Dentipalataler - Dentist - Dentition, med. Se Tandsprickning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som exempel på en porträtteringskonst, hvilken
nästan blifvit öfverflödig efter fotografiens
uppfinning. Bland porträtt, målade af D., må nämnas
de danske konungarna Fredrik IV och Kristian VI
samt den svenske arfprinsen Adolf Fredrik (1743).
R-n.
Dennery l. d’Ennery [dänöri], Adolphe Philippe
Eugène, pseudonym för den franske teaterdiktaren
Adolph Philippe.
Dennewitz, en i preussiska prov. Brandenburg,
regeringsområdet Potsdam, belägen by, ryktbar genom
det slag, som der utkämpades d. 6 Sept. 1813. Efter
fransmännens nederlag vid Grossbeeren (d. 23
Aug. nämnda år) fick marskalk Ney befallning att med
de slagna kårerna, som emellertid ökats till 70,000
man, å nyo hota Berlin. Han gick d. 5 Sept. öfver
Seyda mot Jüterbogk, som ligger 7 kilom. (omkr. 1 mil)
n. ö. om D. Norra tyska armén, under kronprinsen
Karl Johan, innehade en ställning norr och öster
om Wittenberg. Dess venstra flygel (den preussiska
kåren Tauenzien, 10,000 man) trängdes af fransmännen
tillbaka till Jüterbogk och upptog der striden (d. 6
s. m.). Preussiska kåren Bülow (37,000 man) skyndade
till hjelp från vester, och striden böljade länge
kring byarna Dennewitz och Gölsdorf samt på fältet
norr om den förstnämnda. På eftermiddagen visade sig
de svenska och de ryska kårerna på slagfältet; men
fransmännens kraft var redan bruten: deras återtåg
urartade till en vild flykt, hvarunder de oroades af
det förföljande kavalleriet. Två svenska batterier
deltogo i förföljandet. Fransmännen flydde öfver Dahme
och stannade i Torgau, sedan de förlorat 18,000 man
(inberäknadt fångar). Preussarna lemnade 10,000 man
på stridsplatsen. C. O. N.
Dennewitz, Friedrich Wilhelm von Bülow, grefve af
D. Se Bülow, F. W.
Denning, benämning på de silfverkopeker, som
Mikael Teodorovitsch år 1619 gaf Kristian IV i
Danmark rättighet att slå för underlättande af
handeln mellan det nordliga Norge och Ryssland. I
enlighet med Mikaels föreskrift egde dessa mynt ryska
kopekers halt samt en prägel, som liknar dessas. 48
sådana denningar gingo på en riksdaler. Ett högst
ringa antal, af tvänne olika typer, blef slaget.
A. W. S.
Denobilitera (Nylat. denobilitare, af Lat. nobilis,
ädel), beröfva någon hans adelskap. –
Denobilisation, beröfvande af adelskap.
Denomination (Lat. denominatio, af nomen, namn),
benämning, utnämning; kyrkligt parti eller sekt.
Denominativ, Lat. denominativum (af nomen, sakord),
ord, som är härledt omedelbart ur ett nomen,
t. ex. blomster, af blom, stämpel, af stamp.
Denon [dönång], Dominique Vivant, baron, fransk
kopparstickare och skriftställare, f. 1747, d. 1825,
gjorde såsom diplomat flere resor i Europa, deltog
under Bonaparte i expeditionen till Egypten 1798
och följde sedermera kejsaren på dennes segertåg,
hvarunder han, i egenskap af generaldirektör för
museerna, utsåg de konstverk, hvilka skulle som
krigsbyte föras till "musée Napoléon" i Paris. Hans
berömdaste arbete är Voyage dans la basse et la haute
Egypte
pendant les campagnes du général Bonaparte, med 141
gravyrer (1802).
De novo, Lat., å nyo. Jfr Novus.
Denschtsjik, R., till officersuppassare uttagen
soldat.
Densera (Lat. densare, af densus, tät), göra tät,
förtäta. – Densitet (Lat. densitas), täthet. Jfr
Kondensera.
Densimeter (af Lat. densus, tät, och metrein, mäta),
fys., ett slags areometer.
Dental (af Lat. dens, tand) l. Dentalbokstaf
(Lat. litera dentalis), "tandbokstat", en bokstaf,
som uttalas under det att tungspetsen vidrör den öfre
tandraden. Dentalerna äro d (ð), t och þ (th).
Dentalium, zool. Se Hafstand.
Dent de morcles [dang dö morköl], alptopp midtemot
Dent du midi.
Dent du midi [dans dy midi], alptopp i schweiziska
kantonen Valais (Wallis) bland Penninska alperna,
på vestra sidan af Rhône-dalen. Höjd 3,285
m. (11,064 f.). För den storartade utsigtens
skull besökes D. ofta af resande. På motsatta
sidan af Rhône-dalen ligger Dent de morcles, som
är 2,939 m. (9,898 f.) hög. De bägge bergen hafva
förr tydligen varit förenade genom en bergskedja,
hvilken småningom bortspolats af Rhône. Ännu
inträffa stundom betydliga ras från Dent du midi,
så att den nedanför liggande strömfåran stänges och
floden uppdämmes till en vidsträckt sjö. Ett sådant
ras förekom 1855 och fortfor under flere månader.
A. G.
Dentilabialer (af Lat. dens, tand, och labium, läpp),
Tandläppljud, språkv., språkljud, som bildas mellan
de öfre framtänderna och underläppen, t. ex. f
och v. Man kan äfven frambringa dessa ljud med
öfverläppen mot undre framtänderna; men detta är
svårare, emedan öfre tandraden skjuter utom den
undre. Dentilabialerna kallas äfven labiodentaler
(läpptandljud) och semidentaler (halftandljud). Lll.
Dentipalataler (af Lat. dens, tand, och palatum,
gom), Tandgomljud, språkv., språkljud, som
frambringas mellan främsta delen af tungans öfre
yta och gomhvalfvets främre vägg. Dessa ljud bildas
längst fram bland de dorsala (palatala) ljuden,
d. v. s. sådana ljud, som bildas med tungryggen,
icke med tungspetsen, och längre fram än j, som är
praepalatalt. Dentipalatala äro de ljud, som i större
delen af Sverige utgöra det s. k. tje-ljudet. Detta
är nämligen sammansatt af dentipalatalt t och s. I
Östergötland och Vestergötland har t bortfallit,
så att endast detta egendomliga s qvarstår som
tje-ljud. Äfven i Nerike, Värmland och Dalsland
har t bortfallit, men i dessa landskap bildas det
återstående hväsljudet något längre bakåt, på platsen
för j. Om ett r eller "tjockt" l går förut, så kommer
tungan högre upp och lägger sig mot gomtakets främsta
del. Sådana "höga dentipalataler" förekomma i Finland
och Norrland, t. ex. i foltje, folket, batjen, balken,
tjöttjun, kyrkan. Lll.
Dentist (Fr. dentiste, af dent, Lat. dens, tand),
tandläkare, en som insätter löständer.
Dentition (Fr. dentition, af Lat. dens, tand), med. Se
Tandsprickning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
