Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Demi-lune, Fr., egentl. halfmåne, befästningsk., ett företrädesvis i bastionssystemet användt utanverk. Se Ravelin - Demi-monde, Fr., egentl. "half-verlden", beteckning för de lägre samhällsklasser i Paris, hvilka söka att i sitt yttre skick efterhärma de högre klassernas lefnadsvanor - Deminutio capitis, Lat., jur., upphäfvande af en persons rättsställning. Se Capitis deminutio - Demir-basch, Turk., "jernhufvudet", ett binamn, som turkarna gåfvo Karl XII efter kalabaliken i Bender - Demi-relief, Fr., halfupphöjdt arbete. Jfr Relief - Demir-kapu, "jernporten", som bildas af en från Kuakasus utlöpande bergsarm. De Dagistan - Demission, nedslagenhet; ödmjukhet - Demi-teinte, Fr., halfskugga, mellanfärg - Demiterm, egentl. half termin; hälften af den vanliga tiden för hafvandeskap - Demiurg, urspr. en som idkar en offentlig eller allmännyttig verksamhet - Demme, Hermann Kristian Gottfried - Demmin, stad i preussiska regeringsområdet Stettin, vid Peene - Demobilisera, krigsv., återförsätta en armé från krigsfot till fredsfot - Democritus, grekisk filosof. Se Demokrit - Demodex, zool. Se Hårsäck-qvalster - Demodokos, en gudaingifven blind sångare hos faiak-konungen på Scheria - Demogeot, Jacques Claude - Demogeronter, "folkets äldste", ett slags lokala myndigheter - Demografi, statistisk folkbeskrifning - Demoiselle, Fr., ursprungligen en väpnares hustru - De Moivre, Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Demilune [dömilyn], Fr., egentl. halfmåne,
befästningsk., ett företrädesvis i bastionssystemet
användt utanverk. Se Ravelin.
Demi-monde [dömimångd], Fr., egentl. "halfverlden"
(i motsats till "le beau-monde", den högre
societeten), beteckning för de lägre samhällsklasser i
Paris, hvilka söka att i sitt yttre skick efterhärma
de högre klassernas lefnadsvanor. Namnet har, genom
Alexandre Dumas d. y:s drama "Le demi-monde" (1855),
spridt sig öfver hela Europa och nyttjas ofta numera
för att beteckna de prostituerade qvinnornas klass.
Deminutio capitis, Lat., jur., upphäfvande af en
persons rättsställning. Se Capitis deminutio.
Demir-basch, Turk. (af demir, jern, och basch,
hufvud), "jernhufvudet", ett binamn, som turkarna
gåfvo Karl XII efter kalabaliken i Bender.
Demi-relief [dömriröliäf], Fr., halfupphöjdt
arbete. Jfr Relief.
Demir-kapu, "jernporteen", som bildas af en från
Kuakasus utlöpande bergsarm. Se Dagistari.
Demission (Fr. demission, Lat. demissio, af
demittere, nedsläppa), nedslagenhet; ödmjukhet,
blygsamhet; nedläggande (af ett ämbete), afträdande
(från en syssla).
Demi-teinte [dömitängt], Fr., halfskugga,
mellanfärg.
Demiterm (Fr. demiterme, af demi, half, och terme,
gräns, termin), egentl. half termin; hälften af den
vanliga tiden för ett hafvandeskap; dyna, som under
franska direktoriets tid nyttjades af qvinnorna för
att låtsa hafvandeskap. (I midten af 1800-talet höll
bruket af demitermer på att åter komma på modet.)
Demiurg (Grek. demiurgos, af demos, folk, och
ergon, verk), urspr. en som idkar en offentlig eller
allmännyttig verksamhet; verkmästare, byggmästare,
konstnär. Gnostikerna begagnade ordet demiurg om
den synliga verldens skapare, nyplatonikerna om
verldssjälen. Se Gnosticism och Nyplatonism.
Demme, Hermann Kristian Gottfried, tysk andlig talare
och skriftställare, f. 1760 i Mühlhausen, d. 1822
som generalsuperintendent i Altenburg, der han på
ett förtjenstfullt sätt ordnade kyrkoväsendet och
främjade ungdomens undervisning. Under pseudonymen
Karl Stille skref D. bl. a. Der pächter Martin
und sein vater (3:dje uppl. 1802), Abendstunden in
dem familienkreise gebildeter und guter menschen
(1804) och Gebete und betrachtungen (1818). Han var
äfven en utmärkt psalmdiktare.
Demmin, stad i preussiska regeringsområdet Stettin,
vid Peene. 9,784 innev. (1875). Fiske, skeppsfart,
klockgjuteri och kalkbränneri. Handel med smör, jern,
kol, säd och ull. D. var redan på Karl den stores tid
en vigtig handelsplats. 1211 eröfrades det af den
danske konungen Valdemar II, som innehade det till
nederlaget vid Bornhöft 1227. Under trettioåriga
kriget stredo svenskarna och de kejserlige ofta om
D. (1630–1639). 1648–1720 var det svensk besittning.
Demobilisera (af Fr. démobiliser), krigsv.,
återförsätta en armé från krigsfot till
fredsfot. Demobiliseringen omfattar: 1) fältstyrkans
förminskande genom beväringsmanskapets (reservens,
krigsförstärkningens, landtvärnets
o. s. v.) hemförlofvande samt stammens
(liniens) förflyttande till de under fred
vanliga förläggningsorterna; 2) ersättnings- och
besättningstruppernas upplösning och hemförlofvande;
3) afyttrandet af det under freden öfverflödiga
antalet hästar och fordon för artilleriet och trängen;
4) återlemnandet till förråden af för fredsöfningarna
obehöfliga vapen och ammunition; 5) indragandet
af sådana befattningar, som tillkommit endast för
krigets skull; 6) upphäfvandet af krigstillståndet
för de fästningar, hvilka blifvit deruti försatta
m. m. d. Demobiliseringen sker särskildt för hvar
och en af härens största taktiska och administrativa
enheter. Den skulle således vid svenska armén ske
arméfördelningsvis. Jfr Mobilisera. G. U.
Democritus, grekisk filosof. Se Demokrit.
Demodex, zool. Se Hårsäck-qvalster.
Demodokos, en gudaingifven blind sångare hos
faiak-konungen på Scheria. Sånggudinnan hade
"beröfvat honom ögonens ljus, men skänkt honom sången
i stället".
Demogeot [dömåsjå], Jacques Claude, fransk
literaturhistoriker, f. i Paris 1808, var först
lärare vid åtskilliga colléges i landsorten, kallades
1843 till professor i retorik vid lyceet S:t Louis i
Paris och är f. n. (1879) professor vid faculté des
lettres derstädes. De förnämsta af hans arbeten äro:
Etude sur Pline le jeune (i en upplaga af Plinii bref,
1845–50), Les lettres et l’homme de lettres au XIX:e
siècle (1856), Histoire de la littérature française
depuis son origine jusqu’à nos jours (1851, 14:de
uppl. 1874), Tableau de la littérature française au
XVII:e siècle (1859), De l’enseignement secondaire en
Angleterre et en Ecosse (1868), De l’enseignement
supérieur en Angleterre et en Ecosse (1870) samt
Notes sur les diverses questions de metaphysique
et de littérature (1877). Mindre bekanta äro hans
poetiska alster: dramat Roméo et Juliette (1852),
Paris nouveau (1857), en samling episk-lyriska
skildringar, och de under pseudonymen "Jacques"
utgifna Contes et nouvelles en vers (1860).
Demogeronter (af Grek. demos, folk, och gerontes,
de äldste), "folkets äldste", ett slags lokala
myndigheter, som funnos i Grekland under detta
lands storhetstid och ännu under medeltiden. De
tillsattes genom fria, ej vid en viss census bundna,
val. Småningom blef demogeronternas ämbete ärftligt
inom några familjer, hvilka derigenom kommo att
intaga rangen af ett slags provinsadel. Särskildt
på Peloponnesos åtnjöt denna klass en privilegierad
ställning. Demogeronterna kallades ock arkonter,
eforer, proëster, på Turk. kodja-baschi.
Demografi (af Grek. demos, folk, och grafein,
skrifva), statistisk folkbeskrifning.
Demoiselle [dömåasäl], Fr., ursprungligen en väpnares
hustru; i senare tid beteckning för ogift fruntimmer
of ofrälse börd. Jfr Mademoiselle, Mamsell och
Fröken.
De Moivre [dö måävör], Abraham, fransk matematiker,
f. 1667, d. 1754, flydde efter Nantesiska ediktets
upphäfvande (1685) till England och bosatte sig i
London. Han var medlem af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
