Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Delaware - Delawares - 1. Delavigne, Germain, fransk vådevill- och operalibrettförfattare - 2. Delavigne, Jean Francois Casimir, fransk skald - Delbarhet - Delbrück, Martin Friedrich Rudolf, tysk statsman - Del credere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter några månader, genom freden i Westminster
s. å., återfick England densamma jämte sina
öfriga kolonier. D. förlänades åt hertigen af
York, som utsände en guvernör i sitt namn. 1682
skänkte hertigen D., som då kallades "de tre
nedre grefskapen", åt William Penn, hvilken
införlifvade det med Pennsylvanien. Efter
Penns död (1718) uppkom mellan hans och lord
Baltimores arfvingar en tvist om gränslinien. Denna
tvist, som hänsköts till den engelska "Court of
chancery", afgjordes icke förrän 1768, då den
nuvarande gränsen mot Maryland fastställdes. 1776
utarbetades en författning. S. å. undertecknade
D., såsom en af de ursprungliga tretton staterna,
oafhängighetsförklaringen. 1787 antog det Förenta
staternas unionsförfattning. Dess nu gällande
författning är af år 1831. Guvernören väljes för fyra
år, och den lagstiftande församlingen sammanträder
hvartannat år. Hufvudstad: Dover. – 4. Stad i
nordamerikanska staten Ohio, vid Olentangy. 5,641
innev. (1870). Fabriker för tillverkning af olja,
hamptyg och tågverk.
Delawares [döllaoärs], engelskt namn på en
nordamerikansk indianstam, hvilken på sitt eget språk
kallar sig leni lenape. Dessa indianer voro fordom
ett mäktigt folk, som bodde vid floden Delaware,
men undanträngdes och försvagades genom strider
med irokeser och hvita. F. n. uppehålla de sig vid
Verdrigisfloden i indianterritoriet. Deras antal
uppskattas till omkr. 1,000 individer. Mohikanerna
voro en gren af denna stam.
1. Delavigne [dölavinj], Germain, fransk
vådevill- och operalibrettförfattare, f. 1790,
d. 1868 i Paris, skref, tillsammans med sin broder
Casimir D., texten till Halévys opera "Karl VI" och,
tillsammans med Scribe, orden till "Den stumma
från Portici" (musik af Auber) och "Robert af
Normandie" (med musik af Meyerbeer) m. fl.
2. Delavigne [dölavinj], Jean François Casimir,
den förres broder, fransk skald, föddes d. 4 April
1793 i Havre. Redan vid aderton års ålder ådrog han
sig uppmärksamhet genom en dityramb öfver konungens
af Rom födelse. Allmänt bekant blef han genom
sina Messéniennes (1818 och 1822), elegier öfver
fäderneslandets lidanden. Genom sina deri uttalade
politiska åsigter förlorade han Ludvig XVIII:s ynnest,
men fick i stället en bibliotekariesyssla hos hertigen
af Orléans. Hans popularitet ökades alltjämt,
och inom kort blef han, näst Béranger, det moderna
Frankrikes mest omtyckte skald. Från 1819 utgaf han
flere dramatiska produkter af framstående värde:
Les vêpres siciliennes (1819), Les comédiens (1820),
Le paria (1821), L’école des vieillards (1823;
"Giftermål på gamla dagar", 1830), Marino Faliero
(1829; "Marino Faliero", 1842) m. fl. Under 1830
års revolution greps D. af den allmänna stämningen
och skref folkhymnerna La parmenne (med musik af
Auber), La varsovienne och La bruxelloise, utan att
dock låta hänföra sig till deltagande i politiken.
I stället fortsatte han sitt dramatiska författareskap
och skref bl. a. sorgespelen Louis XI (1832; "Ludvig
XI", 1845), Les enfants
d’Edouard (1833; "Konung Edvards söner", 1837),
La fille du Cid (1839; "Cid och hans dotter", 1843)
och lustspelen Don Juan d’Autriche, ou la vocation
(1835; "Don Juan af Österrike", 1840) samt La
popularité (1838). Hans Oeuvres complètes utgåfvos
1845 och hafva flere gånger omtryckts. D. afled
i Paris d. 10 Dec. 1843. Inom den moderna franska
literaturen representerar han den poetiska "juste
milieu’n" emellan den klassiska och den romantiska
riktningen. Som författare utmärkte han sig genom ädel
uppfattning, värme och innerlig känsla samt elegans,
renhet och kyskhet i uttrycket. I hans dramatiska verk
finner man en konstfullt anlagd och upplöst intrig,
men deremot brist på lyftning.
Delbarhet, fys., den egenskapen hos en kropp att den
genom mekaniska medel låter sönderdela sig i smärre
stycken. Man plägar räkna delbarheten till kropparnas
allmänna egenskaper, ehuru man antager, att den har
en gräns, eller att kropparna äro sammansatta af
molekyler (atomer), hvilka ej vidare kunna delas på
mekaniskt sätt. Erfarenheten visar emellertid, att
delbarheten går mycket långt. Om man t. ex. till en
spritlåga sätter 0,000003 milligr. natronsalt och med
ett spektroskop undersöker lågan, ses tydligen den
gula linie, som härleder sig från natrium. Man kan
efter åratal känna lukten af en obetydlig mängd mysk
i ett rum, äfven om detta blifvit väl vädradt. Den
qvantitet af myskämnet, som under sådant förhållande
qvarstannat i rummet, måste vara ytterst ringa och
befinna sig i ett ytterligt fint fördeladt tillstånd.
R. R.
Delbrück, Martin Friedrich Rudolf, tysk
statsman, föddes d. 16 April 1817 i Berlin,
blef 1849 "föredragande råd" och 1859 direktör i
handelsministeriet. 1853 ledde han de underhandlingar,
hvilka – i strid med Österrikes önskan – hade
till följd, att ett tullföreningsfördrag på tolf år
afslöts mellan de tyska staterna. Det handelsfördrag,
som Preussen 1862 slöt med Frankrike och hvilket
tullföreningens alla stater s. å. biträdde, var
hufvudsakligen en frukt af D:s verksamhet. 1867
utnämndes han till president i Nordtyska förbundets
kanslersämbete. I denna egenskap och såsom
förbundskanslerens ställföreträdare i kansliet
och vid riksdagen utöfvade han en betydelsefull
verksamhet. 1868 blef han tillika statsminister
i preussiska kabinettet, och 1870 öfvertog han
i rikskanslersämbetet samma syssla, som han förut
innehaft i Nordtyska förbundets regering. 1870 utförde
han vid de sydtyska hofven en mission, hvilken 1871
ledde till Tyska rikets upprättande. D., som inlagt
stora förtjenster om Tysklands ekonomiska utveckling,
tog 1876 afsked från sina ämbeten.
1878 invaldes han i tyska riksdagen, der han
1879 försvarade en liberal tull- och handelspolitik
mot de protektionistiska grundsatser, som furst
Bismarck, hans forne allierade på den ekonomiska
lagstiftningens område, då med ifver förfäktade.
Del credere, Ital. (Fr. ducroire, på Eng. guaranty),
handelst., "på tro och lofven", öfvertagandet af
borgensförpligtelse i ett affärsförhållande. Den,
som i egenskap af kommissionär eller mellanhand
afslutar en affär, t. ex. säljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
