Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Defensionskommissionen - Defensiv, tjenande till försvar - Defensiva straff, sådana straff, hvilka omintetgöra den brottsliges förmåga att skada (lifstidsfängelse, dödsstraff) - Defensiv-allians (jfr Allians), försvarsförbund - Defensor, Lat., försvarare - Deffand, Marie de Vichy-Chambord, markisinna Du D. - Deficit, Lat., "det fattas", brist - Defilé, krigsv., en trång terrängdel, som trupper kunna passera, endast då de äro formerade med smal front - Defilera, krigsv., marschera afdelningsvis förbi en högre militärperson - Defilering. 1. En truppstyrkas marsch afdelningsvis förbi en högre militärperson - Defilering. 2. En sådan anordning af ett fästnings- eller fältverks såväl plan som profil, att verkets inre på bästa sätt skyddas mot fiendens eld och döljes för hans blickar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hjelpkällor och gick, så vidt det med billighet
och hänsyn lät sig göra, anspråken till mötes
samt gjorde sig, om ock stundom förtviflande,
aldrig förtjent af beskyllningen för brist på god
vilja. Efter Karl XII:s återkomst till fäderneslandet
(1715) upplöstes kommissionen. J. Th. W.
Defensiv (af Lat. defendere, försvara), tjenande till
försvar. – Defensiva straff (defensivstraff),
sådana straff, hvilka omintetgöra den brottsliges
förmåga att skada (lifstidsfängelse, dödsstraff).
Defenslv-allians (jfr Allians), försvarsförbund,
ett tillfälligt förbund, som två eller flere stater
afsluta sins emellan, i ändamål att med vapenmakt
gemensamt skydda ett visst bestående rättsförhållande
mot den eller dem, som söka rubba detsamma. Jfr
Offensiv-allians.
Defensor, Lat., försvarare, en stundom förekommande
benämning på den, som i en ransakning biträder den
anklagade vid försvaret. – Defensor fidei, trons
försvarare, en titel som påfven Leo X gaf konung
Henrik VIII i England, derför att den sistnämnde
utgifvit en skrift mot Luther och till försvar för
påfveväldet.
Deffand [deffang], Marie de Vichy-Chambord,
markisinna Du D., fransk salongsdam, föddes
omkr. 1697. Hon framlefde en tämligen stormig
ungdom, var en kort tid gift, hörde sedan till
"régéncens galanta herdinnor" och var sjelf en tid
regentens (Filips af Orléans) mätress. 1730 drog
hon sig tillbaka från de yra lustbarheterna och
proklamerade förståndets herravälde. Hennes salong
besöktes af tidehvarfvets ryktbaraste personligheter
(bl. a. Voltaire), hvilka fruktade hennes tunga
och penna. Sedan hon vid femtiosex års ålder
blifvit blind, drog hon sig undan till klostret
S:t Joseph. Under hennes sista år uppstod ett i
psykologiskt hänseende märkvärdigt kärleksförhållande
mellan henne och Horace Walpole (en son till den
berömde engelske ministern Robert W.). Hennes bref
till denne andas den renaste kärlek och ställa
den såsom egoist ansedda damens karakter i en ny
dager. Död 1780. Markisinnan D:s Correspondance
complète utgafs 1865 af Lescure.
Deficit, Lat., "det fattas", brist; hvad som fattas
i inkomsterna, för att dessa skola belöpa sig till
detsamma som utgifterna; skilnaden mellan debet
och kredit vid slutet af en räkning eller vid ett
bokslut. Jfr Balans.
Defilé (Fr. défilé, af de, af, och file, rad, af
Lat. filum, tråd), krigsv., en trång terrängdel, som
trupper kunna passera, endast då de äro formerade med
smal front, såsom i marschkolonner. Defiléer äro:
broar, vägar genom skogs- eller kärrtrakter eller
genom trånga dalgångar, som genomskära en bergs- eller
höjdsträckning med otillgängliga omgifningar, vidare
gator genom bebyggda orter o. s. v. Sådana defiléer,
som ej kunna kringgås utan betydande omvägar,
bruka kallas pass. Vid marscher utanför fiendens
verkningskrets utöfva defiléerna inflytande, endast
om man för att passera dem behöfver intaga smalare
formering, än eljest för marschen varit nödvändigt,
i hvilken händelse marschen fördröjes. I fiendens
närhet kunna de deremot blifva mycket hinderliga,
emedan deboucherandet (se
Debouchera), eller utträdet ur dem, är synnerligen svårt
att tillkämpa sig.
Vid besättandet af en defilé till försvar är
det fördelaktigast att uppställa trupperna bakom
(d. v. s. å den egna sidan om) densamma och hindra
fienden att debouchera; men om man skall besätta
defilén för att sjelf kunna begagna den vid frammarsch
eller återtåg, måste man, för att hafva den i sitt
våld, uppställa besättningen framför densamma,
d. v. s. på den fientliga sidan, hvilket dock medför
den faran att man, i händelse af motgång, blir
afskuren. Vid mycket långa bergspass, skogsdefiléer
o. d. händer stundom, att man, för att uppehålla
en anfallande och vinna tid, ställer trupper inuti
defilén. En anfallande bör om möjligt söka kringgå
fiendens defiléer, emedan genomgångens tillkämpande
vanligen är ytterst dyrköpt. Om försvararen uppställt
sig framför defilén, söker den anfallande merendels
så hastigt som möjligt taga den närmaste mynningen
i besittning, afskära försvararna återtåget eller
följa dem i hälarna genom defilén. Stå försvararna
deremot bakom defilén, gäller det att vid debouchén
söka utveckla så mycket trupper som möjligt och
framtränga så långt, att de efterkommande trupperna
få utrymme att formera sig ("uppmarschera") till
strid. Försvarare, som uppställt sig inuti en
défilé, kunna lätt, derigenom att man kringgår deras
ställning, tvingas att draga sig tillbaka. G. U.
Defilera (Fr. défiler, af file, rad, led, af
Lat. filum, tråd), krigsv., marschera afdelningsvis
förbi en högre militärperson; med hänsyn till den ett
fältverk omgifvande marken och skyddet af verkets inre
bestämma höjden af dess bröstvärn. Defilering. 1. En
truppstyrkas marsch afdelningsvis förbi en högre
militärperson, antingen i ändamål att visa honom
en militärisk ärebetygelse eller för att bereda
honom tillfälle att öfvertyga sig om truppens
tillstånd. Det senare slaget af defilering begagnas
ofta efter strider eller ansträngande marscher och
verkar särdeles fördelaktigt för upprätthållandet
af disciplinen. En högre befälhafvare låter sina
trupper defilera, innan de få gå i qvarter eller
bivack, och anställer dervid iakttagelser rörande
deras hållning, beklädnad, packning, marschordning,
träng m. fl. förhållanden samt gör, om så behöfves,
anmärkningar och rättelser. På det att den person,
för hvilken defilering sker, må kunna i detalj öfverse
truppen, formeras denna med jämförelsevis smal front
och så, att de olika afdelningarna följa på något
afstånd efter hvarandra. – 2. En sådan anordning af ett
fästnings- eller fältverks såväl plan som profil,
att verkets inre på bästa sätt skyddas mot fiendens
eld och döljes för hans blickar. Sådan defilering är
horisontal eller vertikal. Med horisontal defilering
förstår man en så beskaffad planutstakning af verket,
att förlängningen af dess särskilda linier icke
infalla på framför liggande höjder, som kunna tjena
fiendens artilleri till gynsamma uppställningsplatser
och från hvilka linierna kunna beskjutas längsefter,
utan hällre på otillgängliga terrängdelar, kärr
o. d. Med vertikal defilering menar man ett sådant
bestämmande af bröstvärnets (vallens) höjd, att
fienden hvarken kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
