Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daru - Daruvar - Darvar, distrikt i britisk-ostindiska presidentskapet Bombay. Se Dharvar. - Darwen - Darwin, Charles Robert, engelsk biolog - Darwinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans öfriga skrifter märkas Traduction d’Horace i
präktiga vers (1796; flere gånger upplagd), satiren
Cléopédie, ou la théorie des réputations littéraires
(1800) och Histoire de Bretagne (1826).
– 2. Napoleon D., grefve, den förres son, fransk
statsman, född i Paris d. 11 Juni 1807, tjenade
till 1847 i artilleriet och tog nämnda år afsked
som kapten. 1832 fick han, på grund af arfsrätt,
säte i pärskammaren, der han ifrigt understödde
Juli-monarkien. Men efter 1848 års revolution
omfattade han sakernas nya ordning. 1850 och 1851
var han vice president i nationalförsamlingen. Han
protesterade mot statskuppen af d. 2 Dec. 1851,
hölls för den skull några dagar häktad i Vincennes
och drog sig derefter tillbaka till privatlifvet.
1869 valdes han till medlem af lagstiftande kåren.
Der var han en af ledarna för det nya liberala
partiet, "tiers parti", och utsågs i Dec. 1869 till
kårens vice president. Från Jan. till April 1870 var
han utrikesminister i Olliviers kabinett och ådrog sig
derunder mycken impopularitet genom sin inblandning
i det då pågående ekumeniska mötets åtgärder. När
kejsaren ville underkasta det nya senatskonsultet ett
plebiscit, afgick D. Under kriget 1870–71 organiserade
han inom sitt departement (La Manche) ett väpnadt
motstånd mot tyskarna. I Febr. 1871 valdes han till
medlem af nationalförsamlingen, der han slöt sig till
högra centern, och 1876 blef han senator.
Daruvar, köping i Slavonien, i det s. k. lilla
Valakiet, vid floden Toplicza. Omkr. 5,000
innev. Marmorbrott. Svafvelbad.
Darvar, distrikt i britisk-ostindiska presidentskapet
Bombay. Se Dharvar.
Darwen [daroen], ort i engelska grefskapet
Lancaster. Omkr. 22,000 innev. Pappersbruk, jernverk
och kolgrufvor.
Darwin [-oin], Charles Robert, engelsk biolog,
föddes i Shrewsbury d. 12 Febr. 1809. Både fadern
och farfadern voro läkare. Den sistnämnde, Erasmus
D. (f. 1731, d. 1802), en framstående författare,
utgaf bl. a. Zoonomia, or the laws of organic life
(1794–96). Charles D. erhöll sin första undervisning
i sin fädernestads skola, blef 1825 student i
Edinburgh, der d:r Grant ledde hans håg till studium
af hafsdjuren, samt begaf sig 1827 till Cambridge,
hvarest han 1831 blef bachelor of arts och 1837
master of arts. Der omfattades han med stor välvilja
af botanisten professor Henslow, hvilken utöfvade
ett mäktigt inflytande på hans framtid. Den öfriga
akademiska undervisningen anslog endast i ringa
mån hans sinne, hvilket med förkärlek vände sig
till jagten och lifvet i den fria naturen. En deraf
alstrad önskan att besöka främmande land föranledde
honom att – ehuru, såsom han sjelf bekänner, dertill
föga förberedd – med briggen Beagle, kapten Fitz Roy, deltaga i
den verldsomsegling, som amiralitetet utrustade i
Dec. 1831. Sedan D. i Okt. 1836 återkommit till
England, egnade han sig åt offentliggörandet af resans
naturvetenskapliga resultat. Bl. a. utgaf han On the
structure and distribution of coral reefs (1842),
Geological observations on volcanic islands (1844)
och Journal of researches into the natural history
and geology
of the countries, visited during a voyage round the
world (1846; "En naturforskares resa omkring jorden",
öfversatt af G. Lindström, 1872). Dessa arbeten
utfördes till största delen efter det D., hvars förut
starka helsa lidit af den långa resan, 1842 bosatt sig
i Down, i Kent. Der har han, under ekonomiskt oberoende
och ostördt lugn i skötet af sin familj (han gifte
sig 1839 med en kusin, sondotter af den berömde
Josiah Wedgwood), nästan utan afbrott tillbragt
trettiosju år. Med beundransvärdt skarpsinne och en
aldrig tröttnande kraft har han under hela denna tid
fullföljt sina undersökningar. Derifrån har han äfven,
utom nyssnämnda skrifter, utsändt en mängd andra,
t. ex. sitt stora verk A monograph of the subclass
Cirripedia, with figures of all the species (1851), On
the various contrivances by which british and foreign
Orchids are fertilized (1862), The movements and
habits of climbing plants (i "Journ. of the proceed. of
the Linn. soc.", bd IX, 1865; 2:dra uppl., särskildt
utgifven, 1875), The expression of the emotions in
man and animals (1872), Insectivorous plants (1875)
och Different forms of flowers in plants of the same
species (1877) m. fl. Der var det också, som hans
verldsbekanta teori om arternas uppkomst mognade (se
Darwinism). – Utmärkande drag hos D. äro: den skarpa
observationsförmåga och det förvånande tålamod han
ådagalägger vid samlandet af de till utseendet mest
obetydliga och speciella fakta; den skicklighet,
hvarmed han vet att sammanhålla dessa och att
kombinera dem med hvarandra, samt, i främsta rummet,
en omutlig sanningskärlek, hvilken gör, att han aldrig
drager i betänkande att blotta de svagheter han finner
vidlåda sina åsigter, äfven om han dermed gifver
sina motståndare de skarpaste vapen i händerna. Hans
arbeten utmärka sig också, på samma gång de genom sitt
innehåll röja djerfheten hos ett öfverlägset snille,
i sjelfva formen genom en blygsamhet, som skulle pryda
mången mindre framstående författare. – En stor del
af Europas förnämsta lärda samfund, bl. a. Svenska
vetenskapsakademien och Vetenskapssocieteten
i Upsala, räkna D. bland sina ledamöter.
T. T.
Darwinism kallas den för första gången af Charles
Darwin vetenskapligt framställda hypotesen att alla
djur- och växtarter från början varit och allt jämt
äro föränderliga samt härstamma från en eller några
få urformer och, sådana de nu te sig, genom naturligt
urval framgått ur den aldrig upphörande striden för
tillvaron. Linné yttrade i sin "Flora suecica" om
mer än en växtart, att den är "en tidens dotter", men
han betraktade dock i systemet arterna såsom fasta
och oföränderliga. "Vi räkna", sade han, "så många
arter, som former blefvo skapade i begynnelsen", och
sådan blef för en lång tid den rådande meningen. Men i
början af detta århundrade framställde Jean de Lamarck
den af Buffon och Erasmus Darwin antydda, af Göthe
motsedda teorien, att den ena arten härstammar från
den andra (descendens- eller transmutationsteorien)
och att menniskan leder sitt ursprung från ett
apartadt däggdjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
