Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dahlgren, Fredrik August - Dahlgren, John Adolf - Dahlheim, Karl Baltzar von - Dahlia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vetenskapsakademien (det Letterstedtska) och Svenska
akademien (det s. k. kungliga). De förnämsta af D:s
öfversättningar äro Shakespeares "Romeo och Julia"
(1845), "Macbeth" (1858), "En midsommarsnattsdröm"
(1860) och "Förvexlingarna" (1861) – de tre
sistnämnda otryckta –, vidare Heibergs "Elfjungfrun"
(1857), Calderons "Lifvet en dröm" (1858), Lessings
"Nathan den vise" (1863, otryckt) och Moretos
"Stolthet mot stolthet" (1873). Om den svenska
teaterns och dramatikens historia har D. gjort
sig högeligen förtjent genom sina Anteckningar om
Stockholms theatrar (1866), hvilket arbete, utom
en svensk teaterhistoria i sammandrag, innehåller
förteckningar öfver alla svenska skådespel och
balletter, som uppfördes på Stockholms teatrar
1737–1863, med uppgifter om författare, öfversättare,
bearbetare o. s. v. samt biografiska notiser om
k. teatrarnas personal åren 1773–1863. – Under
sin tjenstgöring i riksarkivet förvärfvade D. stor
skicklighet i tolkningen af handskrifter, såväl från
Sveriges medeltid som från senare tider. Bland de
källskrifter han utgifvit må nämnas "Skandinaviska
samfundets handlingar", del. 30–40 (1849–60) och af
den nya följden del. 1–5 (1861–66), B. P. v. Chemnitz’
"Geschichte des schwedischen in Deutschland geführten
kriegs" (th. 3–4, 1855–59), "Lagförslag i Carl IX:s
tid" (i Handl. rörande Sveriges hist", ser. 2, 1864)
samt D. H. Hunds "Konung Erik XIV:s krönika" (1847),
3:dje delen af "Ett fornsvenskt legendarium" (1865–74;
samlingen hade blifvit ordnad af G. Stephens) och
"Skrifter till läsning för klosterfolk" (1874–75) –
de tre sistnämnda arbetena äro intagna i "Samlingar
utgifna af Svenska fornskrift-sällskapet", hvilket
sällskaps sekreterare D. varit från dess stiftelse
(1843). 1849–55 ombesörjde han första upplagan
af E. G. Geijers samlade skrifter. – Äfven som
språkforskare har D. utvecklat en betydande
verksamhet. 1854 anställdes han som amanuens hos
Svenska akademien och fick såsom sådan uppdrag att
samla språkprof för akademiens ordboksarbete. Han
har också åstadkommit högst betydliga samlingar i
sådan riktning; särskildt må nämnas, att han samlat
och alfabetiskt ordnat språkprof ur Gustaf I:s
bibel (ungefär 40,000) samt ur alla 1500-talets på
svenska tryckta skrifter äfvensom ur de förnämste
vittre författarna från 1600-talet och förra
hälften af 1700-talet m. fl. Det var jämväl D., som
utarbetade Svenska akademiens Ordlista öfver svenska
språket (1873, 3:dje uppl. 1875) och som utgaf, med
ändringar och tillägg, den enda hittills utkomna,
af C. A. Hagberg bearbetade, delen af akademiens
Ordbok öfver svenska språket (A, 1870). Sedan 1854
har han redigerat samma akademis handlingar.
D:s äldre broder, Bengt Erland D., f. 1809, d. såsom
grosshandlare i Göteborg 1876, gjorde storartade
testamentariska donationer i penningar och konstverk,
förnämligast till Göteborg (Göteborgs museum 250,000
kr. och 25 målningar, bl. a. af Wickenberg, Tidemand,
D’Uncker, Nordenberg, Troili, Wahlbom) och Stockholm
(Nationalmuseum 3 oljemålningar af D’Uncker och 1 af
Tidemand, Akademien för de fria
konsterna 100,000 kr.). Han blef 1863 hedersledamot af
Akademien för de fria konsterna.
Dahlgren, John Adolf, nord-amerikansk sjöofficer,
af svensk härkomst, föddes 1810 i Filadelfia,
blef 1826 midshipman, 1837 löjtnant och 1855
commander (närmast motsvarande kommendörkapten
af 2:dra klassen). 1847–57 sysselsatte han sig
hufvudsakligen med konstruerandet af grofva
bombkanoner ("Dahlgrens kanoner"), för unionens
flotta, och haubitser, afsedda för kanonbåtarna,
hvarjämte han arbetade på artillerimaterielens
förbättring. Vid krigsutbrottet 1861 var D. kommendant
vid Washingtons station. 1862 blef han captain
(närmast motsvarande kommendörkapten af 1:sta klassen)
och chef för artilleribyrån samt 1863 konteramiral och
befälhafvare öfver syd-atlantiska blockadeskadern,
som låg utanför Charleston. I förening med general
Gillmore lyckades han efter svåra strider intaga
Morris-ön och förvandlade Fort Sumter nästan till
ruiner. 1864 understödde han med sin eskader general
Sherman vid belägringen och intagandet af Savannah
och 1865 under operationerna mot Charleston. Vid
sistnämnda tillfälle blef hans flaggskepp sänkt af
en kringflytande torpedo. Död i Washington 1870. Han
författade Report on the 32-pounders (1850), System
of boat armament in the United states navy (1852–56),
Naväl percussion locks and primers (1852), Shells
and shellguns (1856) och Report on cruise of the
ordnance ship Plymouth (1857) m. m. O. E. G. N.
Dahlheim, Karl Baltzar von, krigare, f. 1669 nära
Radeburg i Sachsen, var 1683 med i striden mot
turkarna vid Wien, deltog 1688 som frivillig i Vilhelms
af Oranien tåg till England och gick 1689 i svensk
tjenst (både hans far och farfar hade tjenat i den
svenska hären och der avancerat till kaptener), der
han 1695 blef löjtnant och 1708 kapten. 1703–09 deltog
han i alla Karl XII:s fälttåg, och derefter var han
konungen följaktig till Bender och Prutströmmen. 1711
blef han svensk adelsman (förut hette han von
Thalheim). 1714 deltog D. i Stralsunds försvar,
hvarunder han svårt sårades, och 1715 utnämndes han
till öfverste vid fortifikationen. Under norska
fälttåget 1718 verkställde han den af Svedenborg
uppgjorda planen att föra sju galèrer från Strömstad
öfver land till Idefjorden. Den 13 Aug. 1719
utförde han en lysande bragd, då han med underlägsna
krafter under flere timmars tid vid Baggensstäket
höll tillbaka ryssarna, tills E. Fuchs kom med
undsättning. 1722 tog han afsked. Död 1756.
Dahlia Cav., bot., växtslägte af
nat. fam. Compositae, kl. Syngenesia L.,
ordn. Polygamia superflua. Det omfattar fyra eller
fem arter, hvilka alla härstamma från Amerikas
varmare delar. Till dem hör den välbekanta,
som trädgårdsväxt allmänt odlade dahlian, eller
georginen, D. variabilis Desf. Denna omtyckta och
särdeles prydliga växt blef omkr. 1784 införd från
sitt hemland, Mejico, till Europa. Sedan dess har en
oändlig mängd, mer än 2,000, varieteter uppkommit,
och nya uppstå allt fortfarande. I vildt tillstånd
har denna växt gula,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
