Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dag, motsatsen till natt, den tid, under vilken solen befinner sig öfver horisonten. - Dag, Nord. mytol., Dellings son med Natt - Dag, bergsv., jordytan omkring och öfver en malmfyndighet. - Dag (Dagh), Turk., berg. - Daga - Dagaithi, namn på Dagö. - Dagana - Dagbladet, svensk tidning. Se Stockholms Dagblad. - Dagbladet, dansk tidning - Dagbladet, norsk daglig tidning - Dagblindhet - Dagbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De germanska folken antogo veckoindelningen på
samma gång som kristendomen, men både sydgermanerna
och skandinaverna utbytte de latinska namnen mot
tillsvarande inhemska. Nordboarna torde dervid
närmast hafva rönt inflytande af angelsachsarna,
hvilket synes af formen för namnet på den
6:te dagen, Fornn. Friádagr, Friggs (den
angelsachsiska kärleksgudinnans) dag. Endast
"lördagen" står utan jämförelse med vare sig
det romanska eller det sydgermanska namnet på
denna dag (Fr. samedi, af Lat. sabbati dies,
T. sonnabend l. samstag). Veckodagarnas svenska
namn äro följande: söndag (Fornn. sunnudagr,
"solens dag", eller dróttins dagr, motsvarande
Fr. dimanche, af Lat. dominica, "Herrens dag"),
måndag (Fornn. mánadagr, Fr. lundi, af Lat. lunae
dies), tisdag (Fornn. tysdagr, Angels. Tiws dag,
"guden Tys dag", Fr. mardi, af Lat. Martis dies),
onsdag (Fornn. óðinsdagr, "Odens dag", Angels. Wodens
dag, Fr. mercredi, af Lat. Mercurii dies), torsdag
(Fornn. þórsdagr, Fr. jeudi, af Lat. Jovis dies),
fredag (Fornn. friádagr, Angels. Frigas dag,
"Friggs dag", Fr. vendredi, af Lat. Veneris dies)
och lördag ("tvagningsdag", Fornn. laugardagr,
Fornsv. löghardagher).
Ett annat under de första århundradena af den
kristna tideräkningen uppkommet sätt att beteckna
veckans dagar var att till ordet feria lägga ett
ordningstal, t. ex. feria secunda (måndag), feria
tertia, (tisdag) o. s. v. Ursprungligen nyttjades
denna sammanställning endast i uttrycken feria
quarta, onsdag, och feria sexta, fredag, hvilka
bägge dagar i den äldsta kristna kyrkan firades
med bön och fasta. Dessa benämningar förde sedan
med sig likartade för veckans öfriga dagar, och man
finner det nämnda beteckningssättet ofta användt i
latinska handlingar från medeltiden. Ungefär analogt
nyttjades Fornn. Þriði dagr viku, fimti dagr viku
(Nyisl. Þriðjudagur, fimmtudagur) för att beteckna
tisdag, torsdag o. s. v. Jfr Kalender. R. G.
Dag, Nord. mytol., Dellings son med Natt, jätten
Narfves dotter. Allfader gaf Natt och Dag hvar sitt
spann att köra kring jorden. Dags häst heter Skinfaxi
("med lysande man") l. Drasul. Luften och jorden
upplysas af dennes skimrande man. Jfr Natt.
Dag, bergsv., jordytan omkring och öfver en
malmfyndighet. Man säger t. ex., att en grufva är ett
visst antal fot djup ifrån dagen. – Samma uttryck
nyttjas äfven om andra fördjupningar i marken,
t. ex. grafvar och diken.
Dag (Dagh), Turk., berg. Detta ord förekommer i en
mängd geografiska sammansättningar, t. ex. Dagistan,
"berglandet" m. fl.
Daga. 1. Härad och tingslag i Södermanlands län,
fjerde fögderiet, Nyköpings domsaga. Arealen
49,482 hekt. (100,234 tnld). 191,062 mtl. 7,702
innev. (1878). Häradet består af socknarna Gåsinge,
Dillnäs, Frustuna, Kattnäs, Björalunda och en del
af Gryt. – 2. Kontrakt i Strengnäs stift. 11,852
innev. (1878). Det består af följande sju pastorat:
Björnlunda, Frustuna med Kattnäs, Gryt, Gåsinge med
Dillnäs, Trosa landsförsamling med Vagnhärad, Trosa
stadsförsamling och Vesterljung. K. G. O.
Dagaithi, namn på Dagö.
Dagana, fransk handelsplats i Senegambien vid
Senegal. Omkr. 3,000 innev.
Dagbladet, svensk tidning. Se Stockholms Dagblad.
Dagbladet, dansk tidning, som 1851 uppsattes i
Köpenhamn af K. S. A. Bille för att tjena som organ
åt det national-liberala partiet. Till följd af den
oppositionella ställning det intog emot regeringen
blef det 1853, i likhet med "Fädrelandet", förbjudet
i Slesvig af ministern C. Moltke; men just genom detta
förbud vann det anseende och framgång. Allt från sitt
första framträdande har Dagbladet lagt stor vigt
på att meddela färska nyheter, att gifva utförliga
framställningar af utländska förhållanden samt att
främja kommunala förbättringar, och derigenom har
det i väsentlig mån bidragit till journalistikens
utveckling i Danmark. Ehuru det ursprungligen
uppträdde mot helstatsförfattningen, försvarade det
likväl med ifver "fällesforfatningen" af 1855 ("den
konstitutionella helstaten") och Halls politiska
system emot dem, som önskade ett mera beslutsamt
uppträdande och en radikal lösning af dansk-tyska
striden om Holsteins ställning. Som språkrör för
medelklassen har Dagbladet fört en häftig och ofta
ensidig polemik mot bondevännerna och deras politiska
efterföljare. I den yttre politiken slöt det sig
under många år afgjordt till England, men blef,
efter 1864, en ifrig beundrare af Napoleon III och
väntade af honom räddning medelst ett fransk-tyskt
krig. 1872 öfvertog V. Topsöe, efter Bille, ledningen
af tidningens redaktion. E. Ebg.
Dagbladet, norsk daglig tidning, som uppsattes
1868 för att verka i oppositionens intresse. Det
utmärkte sig till en början bl. a. genom sina
häftiga anfall mot regeringen och företrädesvis dess
chef, Fr. Stang. Tidningens hufvudredaktör har,
allt från början, varit juris kandidaten (sedermera
statsrevisorn) H. E. Berner. 1871–78 var Fr. Bætzmann
dennes närmaste man. Y. N.
Dagblindhet l. Nyktalopi, med. Vid många ögonsjukdomar
inträffar, att patienterna ej fördraga starkare
belysning, ja ej ens en strimma af ljus. Sådant
är förhållandet vid inflammationer såväl i ögats
yttre delar, särdeles hornhinnan, som i de inre
hinnorna. Detta tillstånd bör dock ej betraktas
såsom dagblindhet, utan såsom ljusskygghet. Under
andra omständigheter, såsom vid fläckar i hornhinnan
eller vid börjande grå starr, se patienterna bättre
vid svagare än vid starkare belysning; dock går ej
häller detta till verklig blindhet om dagen. Äkta
sådana fall äro utomordentligt sällsynta. Man lär
hafva iakttagit dem hos personer, som länge vistats
i mörker eller som haft långvariga, med ljusskygghet
förenade sjukdomar. Någon gång lära, enligt hvad man
redan länge iakttagit, epidemier af dagblindhet hafva
förekommmit. Behandlingen måste naturligtvis rätta
sig efter orsakerna. – En sjukdomsform, som möjligen
skulle kunna räknas hit är snöblindhet. Rsr.
Dagbrytning, bergsv., ett icke underjordiskt
sprängningsarbete, antingen i en sluttande bergsida
eller i en öppen sänkning. Det användes hufvudsakligen
vid stenbrott, men äfven vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
