Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Cronstrand, Baltzar - Cronström, Isaak - Crooked island - Crooked lake - Crookesit - Croquants - Croquet - Croquis - Crossfell - Cross timbers - Crotalaria, bot. Se Beklädnadsväxter. - Crotalus, zool. Se Skallerormslägtet. - Croton - Croton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derunder åtskilliga noggranna afbildningar af
dess fornlenmingar. Dessa värdefulla teckningar
(hvilka till följd af testamente egas af fru Anna
Retzius, f. Hierta) äro ej offentliggjorda.
1840–41 vistades C. i de österrikiska staterna och kom
i stor ynnest hos furst Metternich. 1841 måste
han på grund af stränga order återvända till
Sverige, hvarefter han qvarstod i ingeniörkårens
tjenst till 1849, då han på egen begäran fick
afsked. 1845 kallades C. till föreståndare för den
nybildade "Svenska slöjdföreningens söndags- och
aftonskola". Understödd af statsmedel, företog han
1851–52 en resa till England och Frankrike för att
studera dessa lands slöjdskoleinrättningar. Under de
fjorton år han var nämnda läroanstalts styresman,
verkade han med okufligt mod och brinnande nit för
genomförande af sina planer till höjande af arbetarens
bildning. C. afgick från denna plats 1859. Död
i Stockholm d". 26 Jan. 1876. – C:s Efterlemnade
skrifter, för författarens vänner samlade och utgifna
af P. A. Siljeström, utkommo 1878. De innehålla: 1)
"Taflor från södern och orienten", 2) "Tankar om
egyptisk byggnadskonst", 3) "Om byggnadskonsten i
Sverige" samt 4) "Om vetenskap och konst i industriens
arbete".
Cronström, Isaak, friherre, holländsk general,
f. 1661 i Avesta i Dalarna, var sonson till en belger,
Marcus Koch, som grundade åtskilliga industriella
verk i Sverige. 1679 begaf han sig till Paris,
inträdde der 1683 i grefve K. G. v. Königsmarcks
regemente samt gjorde 1684–92 fälttåg i Spanien och i
Italien, der han tjenade under Catinat och en tid var
kommendant i den vigtiga fästningen Pignerol. 1692
anställdes han som kapten i svensk tjenst vid den
hjelpkår, som Karl XI lemnade först åt österrikarna,
i striden mot turkarna, och sedan åt holländarna,
mot Frankrike. Efter ett kort besök i fäderneslandet
(1696) öfvergick C. i holländsk tjenst, deltog i
spanska successionskriget (1701–13), i den engelske
konungen Georg I:s strid mot pretendenten Jakob
i de skotska höglanden (1715) och i österrikiska
successionskriget (1740–48). Derunder avancerade
han från öfverstelöjtnant till general-en-chef för
holländska armén (1744). I sistnämnda egenskap fick
han lida mycken smälek, då den som ointaglig ansedda
fästningen Bergen op Zoom d. 16 Sept. 1747 medelst
stormning togs af fransmännen. 1720 hade C. blifvit
svensk friherre. Han dog 1751 på sin gård Nemélaer,
nära Osterwich.
Crooked Island [krouked äjland] l. Fernandez, en af
Bahamaöarna, 192 qv.-kilom. (3 1/2 qv.-mil). Omkr. 700
innev. Betydande saliner.
Crooked lake [krouked lek], sjö i nordamerikanska
staten New-York, med aflopp till Seneca-sjön.
Crookesit [krou-], miner., ett af Nordenskiöld efter
den engelske kemisten Crookes uppkalladt mineral. Det
är högst sällsynt, blott en enda gång anträffadt vid
Skrikerums numera ödelagda grufva i Kalmar län, men
af synnerligen stort intresse, emedan det är det enda
hittills anträffade mineral, i hvars sammansättning
tallium ingår såsom väsentlig beståndsdel, eller
till ungefär
17 proc. Det är blygrått, metallglänsande och mjukt.
P. T. C.
Croquants [kråkang], Fr. (af croquer, knapra),
"fattiga stackare", "trashankar"; spenamn på de
upproriske bönderna i Guienne under Henrik IV och
Ludvig XIII.
Croquet [kråcket; af engelsmännen liksom af
fransmännen uttalas ordet som kråke; af Fr. croquer,
hastigt bortsnappa, kapa åt sig], ett engelskt
bållspel. Det spelas af två, stundom af flere
partier och på en jämn gräsmatta, hvarpå nio eller
tio jernbågar stå uppsatta i en viss ordning. Alla
deltagarna äro försedda med båll och klubba, båda
af trä. Hvarje parti skall söka drifva sina bållar
genom bågarna fram till målet och på samma gång hindra
motståndarens framfart genom att croquera ("krocka",
träffa) någon af hans bållar, hvarmed följer
rättigheten att drifva bort densamma. Det parti,
som först lyckas slå sina bållar genom alla bågarna
tillbaka till utgångspunkten, är segervinnare. Detta
spel har på de senare åren blifvit mycket brukligt
i Sverige.
Croquis [kråki], Fr., det första flyktiga utkastet
till en målning, teckning eller skiss; en på
fältet och efter ögonmått hastigt utkastad plan af
en trakt. (En sådan plan bör så noga som möjligt
upptaga de föremål och terrängförhållanden, hvilka
ega militärisk betydelse.) Jfr Kartutkast.
Crossfell, högsta spetsen i Penninska bergskedjan,
vid floden Tees källa, i engelska grefskapet
Cumberland. 892 m. (3,000 f.).
Cross timbers, landsträcka i Nord-Amerika, mellan
floderna Rio Brazos i Tejas och Red Fork i
Arkansas. Den består af kullig, med småskog
bevuxen mark och är på alla sidor omgifven
af prärier.
Crotalaria, bot. Se Beklädnadsväxter.
Cratalus, zool. Se Skallerormslägtet.
Croton [kråtön], flod i nordamerikanska staten
New-York. Den har sin källa på gränsen till
Connecticut och faller ut i Hudsonfloden. Dess
vatten afledes i en oerhörd reservoar, som rymmer
2,270 mill. liter (867 1/2 mill. knr). En derifrån
ledande, 75 kilom. (10 mil) lång aqvedukt förser
staden New-York dagligen med omkr. 250 mill. liter
(95 1/2 mill. knr) vatten.
Croton L., bot. farmak., ett särdeles artrikt slägte,
tillhörande de tropiska jordbältena på såväl östra
som vestra halfklotet. Slägtet, som hörer till
nat. fam. Euphorbiaceae K. Br., kl. Monoecia L.,
ordn. Monadelphia, har skildkönade blommor, af hvilka
hanblommorna hafva 10–15 ståndare och 5 kronblad
inom ett cylindriskt femtandadt blomfoder, hvaremot
honblommorna hafva 3 stift, men sakna kronblad inom
det mångbladiga blomfodret. Frukten är en trerummig
kapsel. De flesta arterna äro mer eller mindre
högväxta träd. Många hafva egendomligt formade
blad, hvilka ofta äro spiralformigt vridna kring
medelnerven. De mest olika inre egenskaper finnas
hos olika arter af detta slägte – från den ytterst
häftigt laxerande och giftiga s. k. crotonoljan
till den aromatiska och bittra, magstärkande
kaskarillbarken. Af Croton-arter erhållas många
droger, bland hvilka cortex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
