Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crell, Lorenz von - Crelle, August Leopold - Crema - Cremaillere - Crême - Crémer, Camille - Cremera - Crémieux, Isaac Adolphe - Cremona - Cremonesare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
forskningsarbete, samt öfversättningar till tyska språket
af Kirwans, Blacks m. fl. skrifter. 1778–81 utgaf
han "Chemisches journal", 1781–84 "Die neuesten
entdeckungen in der chemie", 1783 "Chemisches archiv",
1783–91 "Neues chemisches archiv", 1798 "Neuestes
chemisches archiv", 1784–1803 "Chemische annalen"
och 1785–99 "Beiträge zu den chemischen annalen".
P. T. C.
Crelle, August Leopold, tysk matematiker
och byggmästare, f. 1780, d. 1855, blef 1815
geheime-öfverbyggnadsråd och 1824 medlem af
öfverbyggnadsdirektionen i Berlin. De flesta mellan
1816 och 1820 i Preussen uppförda chausséerna
byggdes under hans ledning, hvarjämte jernvägslinien
Berlin–Potsdam anlades af honom. Af hans skrifter
må nämnas: Versuch einer allgemeinen theorie
der anatytischen facultäten (1823), Handbuch des
feldmessens und nivellirens (1826) och Lehrbuch der
elemente der geometrie etc. (1825–27). 1826–55 utgaf
C. "Journal für die reine und angewandte mathematik"
och 1829–51 "Journal für die baukunst".
Crema, stad i den italienska prov. Cremona
(Lombardiet), vid Serio. Omkr. 8,000
innev. Biskopssäte. Liflig industri, omfattande
företrädesvis linne- och sidenmanufakturer. I trakten
ansenlig vin-, frukt- och linodling.
Cremaillère [krömajär], Fr. (af Holl. kram, krampa),
befästningsk., en af ut- och ingående vinklar
bildad befästningsform, äfven kallad sågverk. Att
utstaka en linie i sågform kallas att bryta henne
"en cremaillère". G. U.
Crême [kräm], Fr. (af Lat. cremor, utpressad
saft af växter eller djur), kräm, grädda; det bästa
af en sak, i synnerhet den finaste delen af den
eleganta och förnäma verlden ("la crême de la
société", "la crême de la crême").
Crémer [-är], Camille, fransk general, f. 1840,
blef 1857 officer, deltog i expeditionen till Mejico
(1863) och var vid fransk-tyska krigets utbrott
(1870) kapten. I Okt. 1870 blef han tillfångatagen,
men frigafs mot vilkor att ej låta använda sig mot
tyskarna. C. ställde sig dock till regeringens i
Tours förfogande, fick divisionsgenerals rang samt
bildade i östra Frankrike en armékår på 15,000 man
och 20 kanoner. Den 18 Dec. 1870 blef han slagen
vid Nuits. Han organiserade dock på nytt sin kår,
som nu införlifvades med östarmén under Bourbaki. När
denna armé i Jan. 1871 måste söka sitt skydd bakom
schweiziska gränsen, lyckades C. fly undan åt
södra Frankrike. I Mars s. å. var han i Paris, der
kommunen förgäfves erbjöd honom öfverbefälet öfver
sina trupper. Versaillesregeringen beröfvade honom
sedermera hans generalsrang (såsom erhållen efter d. 4
Sept. 1870) och degraderade honom till bataljonschef,
hvarför han tog afsked. Död 1876. Han skref: Quelques
hommes et quelques institutions militaires, souvenirs
rétrospectifs (1872) och, tillsammans med Pouillet,
La campagne de l’est et l’armée de Bourbaki (1874).
Cremera, biflod till Tibern. Den är bekant för det
nederlag, som den fabiska slägten led derstädes mot
vejenterna 477 f. Kr.
Crémieux [-ö], Isaac Adolphe, fransk statsman,
född i Nîmes d. 30 April 1796 af israelitiska
föräldrar. 1817 blef han advokat i sin födelsestad
och utförde der åtskilliga rättegångar på ett
talangfullt sätt. 1830–36 var han advokat vid
kassationsdomstolen i Paris, inför hvilken han
särskildt uppträdde som sakförare i pressprocesser
och politiska rättegångar. 1842 blef han medlem af
representationen och slöt sig till venstern. Fastän
han icke bekämpade Julimonarkien i och för sig, gjorde
han dock en häftig opposition mot Guizots ministèr
och var en af hufvudmännen för reformrörelsen. Under
Februaridagarna 1848 tog han parti för hertiginnans
af Orléans regentskap, men lyckades icke uträtta något
till förmån för detsamma. Derefter slöt han sig, ehuru
icke utan tvekan, till republiken, i hvars regering
han blef justitieminister. Efter några månader nedlade
han denna syssla, emedan han icke gillade regeringens
beslut att anställa åtal emot Louis Blanc. Såsom
medlem af konstituerande kammaren, i hvars arbeten
han tog liflig del, bekämpade han Cavaignac och
förordade prins Louis Napoléons kandidatur. Men sedan
det blifvit tydligt hvad prinsen förde i skölden,
slöt han sig till oppositionen. Vid statskuppen
1851 blef han häktad, men frigafs snart. Sedermera
uppträdde han icke i det offentliga lifvet förrän
efter Septemberrevolutionen 1870, då han blef
justitieminister i nationalförsvarsregeringen. Kort
derefter blef han medlem af regeringsdelegationen
i Tours och öfvertog såsom sådan äfven krigs-
och inrikesportföljerna. Då han 1871 icke blef
invald i nationaiförsvarsregeringen, utgick han
ur ministèren. För närvarande är han medlem
af senaten. C., som 1863 blef president i
"Alliance israélite", har städse uppträdt med
värme för sina trosförvandter. Så företog han
1863 en resa till Damaskus för att försvara de
der bosatte israeliterna, som blifvit anklagade
för mord på en katolsk prest. Sedan han lyckats i
detta värf, begaf han sig till Bukarest, der han
offentligen uppträdde till värn för sina förtryckta
trosfränder. C. har utgifvit Code des codes (1835)
och en vald samling tal, kallad Liberté (1870).
L. L.
Cremona. 1. Provins i konungariket Italien
(Lombardiet). Arealen 1,736 qv.-kilom. (31,5
qv.-mil). 310,238 innev. (1876). C. omfattar
slätten mellan Adda, Po och Oglio samt begränsas
i n. af Bergamo och Brescia, i v. af Milano,
i s. af Parma, Piacenza och Reggio och i ö. af
Mantua. Det är synnerligen bördigt och frambringar
de mest olika klimats produkter. – 2. Stad
och hufvudort i nämnda provins vid Po. 27,451
innev. (1876). Biskopssäte. Präktig katedral från
12:te arh. Denna kyrkas 120 m. (404 f.) höga götiska
klocktorn är ett af de högsta och vackraste uti
Italien. Invid kyrkan ligger ett ståtligt baptisterium
(påbörjadt 1167). Linne- och sidenväfverier samt
tillverkning af fajans, ypperliga tarmsträngar och
musikinstrument ("cremonesare").
Cremonesare, violin från Cremona. Denna stads
fabrikation af violiner var fordom mycket berömd. I
synnerhet gällde detta om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
