Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Courier de Méré, Paul Louis - Court - Court, Antonie - Courtage - Courtalin - Courtenay - Courtier, Fr., mäklare. Jfr Courtage. - Courtisan - Courtois, Jacques - Courtois, Bernard - Courtoisie - Courtray
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af många anses för hans förnämsta verk och som
ådrog honom två månaders fängelse. Ett af hans
sista och ryktbaraste arbeten är Le pamphlet des
pamphlets (1824), i hvilket han sökte karakterisera
den politiska ströskriften i allmänhet. Den 10
April 1825 blef han mördad af en okänd person. –
C:s politiska skrifter utmärka sig för en
manlig hållning, sällspord qvickhet, väl anbragta
hänsyftningar på den klassiska forntiden och för en
uddig stil. Argumentationen är mönstergill i fråga om
bestämdhet och kraft. C:s ströskrifter äro värdefulla
bidrag till kännedomen om ställningen i Frankrike före
och under revolutionen samt omedelbart efter densamma.
B. F. O.
Court [kårt], Eng. (med samma härledning som cour),
hof; domstol. I England betecknades med detta ord
ursprungligen suveränens person och följe eller den
plats, hvarest han uppehöll sig (deraf har "court
of S:t James", efter namnet på det slott, hvilket
betraktas såsom konungens egentliga vistelseort
i London, kommit att användas såsom benämning
på engelska hofvet och regeringen). Sedermera
betecknades dermed vidare den plats, hvarest suveränen
genom af honom förordnade domare skipade rätt,
och derifrån härleder sig användningen af ordet
court såsom benämning på domstol i allmänhet. –
Court of queen’s (king’s) bench [-av koins båntsch],
Court of common pleas [-kåmmön plis] och Court
of exchequer [-extjäckör] äro benämningarna på de
tre Westminster-domstolarna (se d. o.), Central
criminal court, namnet på en domstol för kriminalmål
i London, och County courts, benämningen på de
i grefskapen befintliga domstolarna för ringare
civila tvister. Jfr Supreme court of judicature.
L. A.
Court [kour], Antoine, fransk protestantisk
teolog, f. 1696, d. före 1760, organiserade å nyo det
protestantiska kyrkosamfundet i Frankrike, hvilket
samfund blifvit splittradt genom upphäfvandet af
nantesiska ediktet (1685). Han författade Histoire
des troubles des Cévennes etc. (utgifvet 1760).
Courtage [-tasch], Fr. (af courter, söka att
sälja, af Lat. curare, ombesörja), mäklaresyssla;
mäklarearvode. Jfr Courtier.
Courtalin [-taläng], by i franska
depart. Seine-et-Marne (Ile-de-France), vid
Grand Morin. Der finnes ett af Frankrikes största
pappersbruk.
Courtenay [-tenä], en under korstågstiden berömd
fransk slägt, som bar sitt namn efter det omkr. år
1000 uppförda slottet Courtenay i depart. Loiret
(Orléanais). En gren af slägten följde Vilhelm
eröfraren till England (1066) och bosatte sig
der. Till en annan gren hörde följande. – 1) Joscelin
II de C. deltog i första korståget (1096–99) samt
fick 1115 herrskapet Tiberias och 1119 grefskapet
Edessa såsom län af konungen af Jerusalem. Han stupade
vid Aleppo 1131. – 2) Joscelin III de C. (J. II af
Edessa), den förres son, förlorade 1145 Edessa till
seldsjukerna och dog i fångenskap i Aleppo 1147. Med
hans son utdog den äldre linien af slägten C. på
svärdssidan. – 3) Isabella de C., den förres
brorsons dotter, gifte sig med den franske konungen
Ludvig VI:s yngre son, Peter (d. omkr. 1180), och
från dem härstammade det yngre huset C. – 4) Pierre
II de C., den förras son, drog 1189 med Filip II
till det heliga landet, deltog 1210 i korståget mot
albigenserna och valdes 1216 efter sin svåger kejsar
Henriks död till latinsk kejsare af Konstantinopel. På
vägen dit tillfångatogs han af Teodor Komnenos,
herskare i Epirus, och dog som dennes fånge,
1217. – 5) Robert de C., den förres son, var 1221–28
latinsk kejsare i Konstantinopel. – 6) Balduin II,
den förres broder, var den siste latinske kejsaren
(1237–61). Död 1272. – 7) Louis, grefve de Cesy,
prins af C., f. 1610, d. 1672, härstammade från en
yngre son af Isabella och Peter. Såväl han sjelf som
hans son och hans sonson anhöllo gång på gång hos
den franska styrelsen att på grund af sin härkomst
från Ludvig VI blifva ansedda som prinsar af blodet,
men deras begäran bifölls icke. Slägten utgick på
svärdssidan 1730 och med Helène de C., som var gift
med de Beaufremont, 1768 äfven på qvinnolinien.
Courtier [-tie], Fr., mäklare. Jfr Courtage.
Courtiras [-tira], Cisterne de, vicomtesse de
S:t Mars, fransk romanförfattarinna, känd under
pseudonymen Grefvinnan Dash (se Dash).
Courtisan [-sang], Fr. (Sp. cortesano,
Ital. cortigiano, jfr Cour), hofman; vällusting. –
Courtisane [-san], kurtisan, egentl. hofdam; elegant
demimonde-dam. Namnet brukades fordom i synnerhet om
påfvarnas älskarinnor. Jfr Courtoisie och Kurtis.
Courtois [-tåa], Jacques, kallad le Bourguignon (uti
Italien benämndes han Jacopo Cortese, il Borgognone),
fransk bataljmålare, f. 1621, d. 1676 i Rom, kom helt
ung till Italien, der han ingick i krigstjenst och
började teckna de krigiska tilldragelser, till hvilka
han blef vittne. Åsynen af Rafaels "Konstantinslaget"
(i Vatikanen) bestämde honom att blifva bataljmålare,
och under Cerquozzis ledning utbildade han sig till
en mycket framstående sådan. Han är i de flesta
större gallerier representerad med färgrika och af
dramatiskt lif utmärkta bataljstycken; Stockholms
nationalmuseum eger af honom 5 (6?) arbeten. Han
efterlemnade äfven raderingar (numera sällsynta). –
C:s broder, Guillaume C., f. 1628, d. 1679, var
äfvenledes målare och raderare, fostrad i P. da
Cortonas skola i Rom.
Courtois [-tåa], Bernard, fransk kemisk fabrikant,
f. 1777, d. 1838, var först farmaceut, blef sedan
salpeterfabrikant, men måste, när importen af
chile-salpeter tilltog, upphöra med tillverkningen
och tillbragte derefter sina återstående dagar
i små omständigheter. Han är bekant såsom
upptäckare af grundämnet jod och lär äfven
hafva varit den förste, som upptäckte morfin.
P. T. C.
Courtoisie [-tåasi], Fr. (Ital. cortesia, af
Med. Lat. cortis; jfr Cour), höfviskt skick,
hofsed, ridderligt uppförande mot damer. (Jfr Kurtis.)
Courtray [-trä] l. Kortrijk, stad i belgiska
prov. Vestflandern, vid floden Lys. 26,389 innev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
