Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Contortae - Contra, Lat., emot. Se vidare Kontra. - Contractio venae - Contradictio - Contralto - Contra principa negantem disputari non potest - Contrarium - Contrat social - Contra vim non valet jus - Contre - Contre-escarpe - Contre-facon - Contre-fort - Contre-garde - Contre-pas, Fr. (af pas, steg), dansk. Se Kontrasteg. - Contre-pente, Fr., krigsv. Se Glacis. - Contreras, Juan Senen de - Contreras, Juan de - Contrexéville - Contubernium - Contucci, Andrea, italiensk bildhuggare. Se Sansovino. - Contumacia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af större omfattning, innefattande flere
familjer. Endlicher hänför dit följande familjer:
Jasmineae, Bolivarieae, Oléaceae, Loganiaceae,
Apocynaceae, Asclepiadeae och Gentianeae. – Namnet
Contortae gafs derför att kronan hos de till denna
grupp hörande växterna oftast är vriden i knoppen.
Ldt.
Contra, Lat., emot. Se vidare Kontra.
Contractio venae, Lat., mek., ett fenomen, som
visar sig, när en vätska utströmmar ur ett kärl
genom en öppning, som är uttagen i en tunn vägg
eller i kärlets botten. Strålen kommer då att
sammandragas, så att hans tvärskärningsarea på
något afstånd under mynningen knappast är två
tredjedelar af dennas tvärskärningsarea. Se
Vätskors utströmning och Kontraktionskoefficient.
G. R. D.
Contradictio, Lat., motsägelse. – Contradictio in
adjecto, log., "motsägelse i biordet", d. v. s. en
motsägelse, som består deri att ett biord uttrycker
en beskaffenhet, som står i strid med hufvudordets
begrepp, t. ex. kantig cirkel.
Contralto, Ital., musikt., benämning på altstämman
såsom den gent emot tenoren närmast högre
liggande. Jfr Alt. A. L.
Contra principia negantem disputari non potest,
Lat., "med den, som förnekar grunderna, kan man ej
disputera" – en logisk regel, hvars andemening är,
att man vid ett meningsutbyte först bör vara ense
med afseende på de grundsatser, hvilka skola tjena
till utgångspunkt.
Contrarium, Lat., motsats, plur. Contraria, motsatta
ting.
Contrat social [kångtra], Fr., titeln på ett af Jean
Jacques Rousseaus arbeten.
Contra vim non valet jus, Lat., mot våld gäller
ingen rätt; makt går öfver rätt.
Contre [kångtör], Fr. (Lat. contra), mot. Ordet
förekommer i många sammansättningar. Se nedan samt
under Konter- och Kontra-.
Contre-escarpe [kånstör-eskarp], Fr., befästningsk.,
yttre branten af den graf, som vanligen mot
den fientliga sidan omgifver en befästning. Se
Kontra-eskarp och Ytterbrant G. U.
Contre-façon [kångtör-fasång], Fr. (af Med. Lat.
contrafacere, eftergöra), efterhärmning, efterbildning
af något; otillåtet aftryckande af böcker o. d.
Contre-fort [kångtör-får], Fr. (af contre, emot,
och fort, stark), sträfpelare, stödjemur, vederlag.
Contre-garde [kångtör-gard] och Couvre-face, Fr.,
befästningsk., sköldvall, namn på ett slags vallar,
som fordom ofta anlades framför utgående (mera sällan
framför ingående) vinklar af en fästnings hufvudvall,
dels för att skydda honom mot beskjutning och
dels för att erbjuda ytterligare en eldlinie, som,
lägre än hulvudvallen, samtidigt med denna kunde
besättas med kanoner eller skyttar och således
bereda eldförsvar i flere våningar. Dylika
vallar tvingade ock angriparna till besvärligare
anfallsarbeten. Contre-garde’na voro inrättade
för artilleriförsvar, couvre-face’rna endast för
infanteriförsvar. Voro flere contregarde’n eller
couvre-face’r sins emellan förenade, kallades de
envelopper. Detta slags verk hafva kommit ur bruk,
emedan deras besättande splittrade försvararnas styrka och
beröfvade hufvudvallen för stor del af hans
besättning. Se Sköldvall. G. U.
Contre-pas [kångtör-pa], Fr. (af pas, steg), dansk. Se
Kontrasteg.
Contre-pente [kångtör-pangt], Fr., krigsv. Se Glacis.
Contreras, Juan Senen de, spansk general, f. 1760,
d. 1826, deltog i österrikisk-turkiska kriget 1788–91,
utmärkte sig mycket i spanska befrielsekriget
(1808–14), blef 1810 öfverbefälhafvare för en
operationskår mellan Tajo och Guadiana och
s. å. generalkapten öfver Galicien samt fick
derpå i uppdrag att försvara det svagt befästa
Tarragona. När denna stad måst gifva sig (1811),
fördes C. i fransk krigsfångenskap, hvarur han dock
lyckades fly (1812). Med Ferdinand VII återvände han
1814 till Spanien. Han författade bl. a. en skildring
af kriget 1788–91.
Contreras, Juan de, spansk general, f. 1807 i
Pisa, af spanska föräldrar, deltog på cristinos’
sida i striden mot carlisterna 1833–42, blef
1849 fältmarskalk, var sedan med om nästan alla
sammansvärjningarna mot drottning Isabella och blef,
efter hennes fördrifvande (1868), af Prim satt till
generalkapten öfver Katalonien. Efter Prims död (1870)
sökte C. spela dennes rol, men utan framgång. När
cortes och regeringen 1873 hyllade federativt
republikanska tänkesätt och "kantonen" Murcia
proklamerade sin oafhängighet i Cartagena, blef
C. kantonens president. Genom en sträng beskattning af
de förmögne skaffade han den nya "staten" penningar
och skickade krigsskepp för att medelst bombardement
tvinga Almeira och Alicante m. fl. städer att ingå i
"kantonen". I Aug. 1873 begaf han sig med 2,000 man
och 2 kanoner på jernväg till Madrid, som han genom
öfverraskning hoppades bringa i sitt partis (de
"intransigentes") händer. Men under vägen blef han
oväntadt anfallen och måste då draga sig tillbaka. När
han icke längre kunde försvara Cartagena mot de
belägrande regeringstrupperna, steg han, jämte juntan
och ett följe af 2,500 man, d. 11 Jan. 1874 ombord
på fregatten "Numancia", genombröt blockaden, som
upprätthölls af fem spanska krigsskepp, och landade
i Alger, der han gaf sig åt de franska myndigheterna.
Contrexéville [kångträxevil], by i franska
depart. Vosges (Franche-Comté), vid floden
Verre. Jernhaltiga källor.
Contubernium, Lat. (af con, med, tillsammans, och
taberna, koja, tält), i det forna Rom namnet på en
sådan äktenskaplig förbindelse, som egde rum mellan
en slaf och en slafvinna eller mellan en fri och en
slaf eller slafvinna. De bägge makarna, som kallades
contubernales, fördes tillsammans antingen
genom lottkastning, genom sin egares befallning eller
genom egen böjelse. En sådan förbindelse betraktades
ej såsom ett verkligt äktenskap, och brott emot
densamma gällde derför ej såsom äktenskapsbrott. Jfr
Kontubernal.
Contucci [-tutji], Andrea, italiensk bildhuggare. Se
Sansovino.
Contumacia, Lat., tredska, halsstarrighet; jur.
försummelse i afseende på något, som blifvit af
en domstol ålagdt, t. ex. inställelse inför rätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
