Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Condé, Louis Joseph, hertig af Bourbon, prins af C. - 8. Condé, Louis Henri Joseph, hertig af Bourbon, prins af C. - 9. Condé, Louis Philippe Marie Léopold d'Orléans, titulärprins af C. - Con diligenza - Condillac, Etienne Bonnot de Mably - Con discrezione - Conditio - Condom - Condominium - Condor - Condorcet, Marie Jean Antoine Nicolas Caritat, markis de C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var gästfri, välgörande mot underhavande samt
välvillig mot lärda och konstnärer. Ehuru han hyllade
sin tids frisinnade filosofiska åsigter, var han i
politiken konservativ. 1771 uttalade han sig mot den
af konungen gillade ombildningen af parlamenten,
och fastän han i allmänhet förklarade sig för de
nyttiga reformer, som den allmänna meningen kräfde,
undertecknade han i notabelförsanäingen 1787 det
memorial, hvari adeln och presterskapet protesterade
mot hvarje kränkning af deras privilegier. Efter
bastiljens stormande (1789) lemnade han Frankrike. I
Rhentrakten ställde han sig i spetsen för en liten
här af emigranter. 1792–97 kämpade han, besoldad
af Österrike och (ifrån 1796) af England, mot sitt
fädernesland, allltid med tapperhet och ofta med
framgång. Efter freden i Campo Formio (1797) trädde
han, tillika med sina vapenbröder, i rysk tjenst,
begaf sig till Volynien samt gjorde fälttågen 1799 och
1800. Efter freden i Lunéville 1801 måste han upplösa
sin kår. Från 1801 till 1814 lefde C. i England på en
pension af engelska regeringen. Sistnämnda år återkom
han till Paris, der han dog 1818. Han författade Essai
sur la vie du grand Condé (1798). A. B. B.
8. Condé, Louis Henri Joseph, hertig af Bourbon,
prins af C., den förres son, f. 1756. Då han ännu
var nästan ett barn, bortförde han prinsessan
Louise af Orléans ur ett kloster – en händelse,
som orsakade stor förargelse. 1782 bevistade han
Gibraltars belägring. Med sin fader utvandrade han
vid revolutionen 1789 och tillhörde emigranternas
kår ända till dess upplösning. 1800–14 bodde han
i England. Sedan Napoleon återkommit från Elba,
1815, sökte C., utnämnd till öfverbefälhafvare i de
vestra departementen, förgäfves göra honom motstånd
i Vendée. 1829 utnämnde han sin gudson hertigen
af Aumale, konung Ludvig Filips fjerde son, till
sin hufvudarfvinge, och i Aug. 1830 träffades han
strypt i sin sängkammare. En ryktbar process följde,
men domstolen uttalade sig för sjelfmord. C. var
fader till den bekante hertigen af Enghien.
A. B. B.
9. Condé, Louis Philippe Marie Leopold d’Orléans,
titulärprins af C., var äldste sonen till hertigen
af Aumale. Han föddes 1845 och dog 1866 i Sidney
i Australien.
Con diligenza, Ital., musikt., med
noggranhet.
Condillac [kånsdijak], Etienne Bonnot de
Mably, fransk filosof, broder till abbé Mably,
föddes 1715, blef redan tidigt abbé, invaldes 1768 i
Franska akademien och dog 1780, efter att hafva fört
ett mycket tillbakadraget lif. I sin spekulation slöt
han sig väsentligen till Locke, med hvars filosofi
han gjorde sina landsmän bekanta. Med Locke var
han ense derom att alla menskliga förnimmelser
uppkomma genom utifrån, medelst sinnena, gifna
intryck på den ursprungligen tomma själen. Men han
bestred Lockes antagande att förståndet är en aktiv
förmåga, genom hvilken menniskan, medelst jämförelse
mellan flere sinnesintryck och abstraktion från det
i dem olika, bildar sig s. k. sammansatta idéer eller
allmänföreställningar om tingen, och lärde i stället,
att äfven förståndet är en passiv förmåga, att de
sammansatta idéerna uppkomma derigenom att af
starkare sensationer någonting qvarblifver i
medvetandet, äfven sedan de upphört, och att
förståndet är summan af på detta sätt småningom
förvärfvadt omdöme. Enligt C. kommer menniskan först
genom känselsinnet till medvetande om att någonting
objektivt – ett obekant något – ligger till grund för
hennes sensationer. C:s förnämsta arbete är Traité
des sensations (1754). Bland hans öfriga arbeten må
nämnas Essai sur l’origine des connaissances humaines
(1746) och Traité des systèmes (1749). Hans Oeuvres
complètes utkommo 1798 och 1824. L. H. Å.
Con discrezione [-åne], Ital., musikt., med urskilning.
Conditio, Lat., vilkor, förutsättning. – Conditio
sine qua non, "ett vilkor, utan hvilket icke" (en sak
är möjlig), oeftergifligt vilkor. – Sub conditione,
under förutsättning.
Condom [kångdång], stad i franska depart.
Gers (Guienne), vid Bayses och Gèles
sammanflöde. Omkr. 8,500 innev. Ullspinnerier och
bränvinstillverkning. Ryktbar katedral. C. var förr
hufvudort i landskapet Condomois, som motsvarade de
nuv. departementen Landes och Lot-et-Garonne.
Condominium, Lat. (af con, cum, med, och dominium,
egendom), medeganderätt, gemensam egendom.
Condor, syd-amerikanskt guldmynt: i Chile = 35 kr.,
i Columbia = 36,50 kr.
Condorcet [kångdårse], Marie Jean Antoine Nicolas
Caritat, markis de C., fransk matematiker, filosof
och revolutionsman, föddes 1743 i Ribemont, nära
S:t Quentin, och tillhörde en gammal adlig ätt,
som bar namn efter slottet Condorcet i Dauphiné. Vid
tjugotvå års ålder framträdde han med en Essai sur
le calcul intégral, hvilken 1769 banade honom
väg till vetenskapsakademien, der han 1788 blef
ständig sekreterare. 1777 vann han akademiens
i Berlin pris för sin teori om kometerna, och
genom Essais sur l’application de l’analyse à la
probabilité des décisions rendues à la pluralité
des voix (1785) intog han en betydelsefull plats
inom sannolikhetsräkningens vetenskap. Han kallades
till ledamot af flere utländska lärda samfund,
bl. a. af Vetenskapssocieteten i Upsala (1788), och
1782 invaldes han i Franska akademien. Matematiken
ensam kunde dock ej gifva C:s lifliga sinne
tillräcklig sysselsättning. En outsäglig känsla
af medlidande för de olyckliga i samhället och
ett okufligt begär att gagna drogo honom in på
vitterhetens och filosofiens fält. Han hedrades med
de store samtida skriftställarnas vänskap och blef en
verksam missionär för deras politiska och religiösa
läror. Under Turgots ögon skref han Lettre d’un
laboureur de Picardie à M. Necker, hvari han angrep
inrikestullen på spanmål. Hans kristendomsfientliga
Lettres d’un théologien etc. (1774), tillskrefvos
Voltaire. På d’Alemberts uppmaning blef han en ifrig
medarbetare i "Encyklopedien". Amerikanerna i sin
oafhängighetskamp, liksom ifrarna för negerslafvarnas
befrielse, kunde räkna på understöd af hans fina
penna. C. helsade med hänförelse 1789 års revolution
och sökte påskynda demokratiens seger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
