Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Comte, Isidore Auguste Marie Francois Xavier - Comte, Pierre Charles - Comuneros - Comyn - Con- - Con - Con affetto, Ital., musikt., med hängifvenhet. Se Affettuosamente. - Con agitatione, Ital., musikt., upprördt, oroligt. Se Agitato. - Con allegrezza, Ital., musikt., med lif. - Con amore - Con anima, Ital., musikt., själfullt. - Con bocca chiusa - Con brio - Conc. - Concan, kustprovins i brit. Ostindien. Se Konkan. - Concarneau - Concedo - Concentus - Concepcion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och inbördes välvilja; dess utveckling består
i de djuriska böjelsernas underordnande under
de menskliga. Det ledande i utvecklingen är
intelligensen. C. fordrar derför en spirituel
myndighet i staten, skild från den verldsliga,
som handhafves af bankirer. Sin åsigt modifierade
han under inflytande af personliga förhållanden, i
det han åt den positiva filosofien gaf en religiös
betydelse. Såsom religionens föremål satte han
menskligheten, som han kallar "le grand être"
(det stora väsendet). Sig sjelf betraktade han
såsom mensklighetens öfversteprest. Menskligheten
fyller menniskans behof af ett oändligt. Hon
förtjenar kärlek, ty från andra menniskor hafva
vi allt godt. På vår vördnad gör hon anspråk, när
vi i minnet bevara dem, som lefvat och verkat för
det allmännas bästa. C. utsträcker menskligheten
äfven till de djur, som tjena menniskan. För att
alla menniskor skola kunna bilda ett helt, fordras,
att individen uppoffrar alla intressen, som icke äro
nödvändiga för menniskoslägtets goda. Den högsta
sedelagen bjuder således "att lefva för andra". Äfven
himlakropparna fattas af C. såsom egande anspråk
på menniskans tacksamhet och vördnad, emedan de för
menniskans skull offrat en del af sitt lif. I sitt
förnämsta verk nekar nämligen C. icke möjligheten
af en högre verklighet bakom företeelserna, men
anser det omöjligt att derom finna visshet. Det,
som styrer verlden, kan lika väl vara blind mekanism
som gudomlig afsigt; men analogien talar för det
senare. När C. på sin senare ståndpunkt underordnar
förståndet under hjertat, säger han, att man bör
bakom företeelserna föreställa sig något högre, och
fattar då den universella affekten, eller kärleken,
såsom besjälande allt. Vetenskaperna betraktar C. på
detta utvecklingsstadium från subjektiv synpunkt
och ordnar dem icke med afseende på deras objektiva
sammanhang, utan efter deras nytta. Att anställa
vetenskapliga forskningar, som icke äro nyttiga,
är derför osedligt. Se vidare Positivism.
C:s lära har vunnit många anhängare i Frankrike
och England äfvensom, på senare tiden, i Tyskland
och Italien. Jfr M. P. E. Littré, "Auguste Comte
et la philosophie positive" (1864) och "Auguste
Comte et Stuart Mill" (1866), samt J. Stuart
Mill, "Auguste Comte and the positivism" (1865).
E. O. B.
Comte [kångt], Pierre Charles, fransk historiemålare,
f. 1815, sedan 1871 utländsk ledamot af
Akademien för de fria konsterna i Stockholm, är
lärjunge af R. Fleury och målar – med arkeologisk
sakkännedom, harmonisk kolorit samt fri och lefvande
teckning – företrädesvis historiska genrestycken. Bland
hans arbeten må nämnas Frans I:s besök hos Benvenuto
Cellini och Ludvig XI af Frankrike roar sig på
sin sjukbädd med att betrakta dansande grisar (på
akademiens utställning i Stockholm 1877). Flere af
Sveriges yngre målare (bl. a. H. Salmson) hafva haft
C. till lärare.
Comuneros (äfven Padillas söner, efter anföraren för
kastilianska resningen mot Karl V på 1520-talet),
Sp., spanskt hemligt politiskt sällskap – ett
ytterlighetsparti ("exaltados"), som
1821 skilde sig från de konstitutionelle
frimurarna samt arbetade för allmän jämnlikhet och
folksuveränitet. Sällskapet hade en styrande junta
i Madrid och ett utskott i hvarje provins äfvensom
motsvarande central- och provinskassor, hvilka
mottogo frivilliga bidrag. Organisationen påminte
om de gamla riddareordnarnas. 1822 steg "riddarnas"
antal till 40,000, men lär sedermera hafva vuxit till
70,000. Med Florez d’Estradas inträde i ministèren,
i Mars 1823, blefvo comuneros det herskande partiet,
men af den s. å. inbrytande franska ockupationsarmén
bräcktes kraften hos såväl dem som det absoluta
konungadömets motståndare öfver hufvud. Med den
gamla författningens återställande blef sällskapet
förbjudet, men existerade dock en tid bortåt i
hemlighet.
Comyn [-min], gammal-skotsk slägt, som uppgaf sig
härstamma från en forn-keltisk konung, Duncan, och
derför tid efter annan framträdde med anspråk på den
skotska tronen. Under 13:de och 14:de årh. spelade
denna slägt en betydande rol i Skotlands inre fejder,
äfvensom i dess strider med England.
Con- (Co-), Lat. prefix, som ingår i en stor mängd
sammansättningar. Framför vokal och h förändras
det till Co-, framför m till Com-, framför r till
Cor-, framför l till Col-. Grundbetydelsen är:
med. Jfr Kon-.
Con, med, italiensk preposition, ingår, i förening
med åtskilliga andra italienska ord, i en mängd
uttryck, särskildt musiktermer. Se nedan.
Con affetto, Ital., musikt., med hängifvenhet. Se
Affettuosamente.
Con agitatione [-tsiåne], Ital., musikt., upprördt,
oroligt. Se Agitato.
Con allegrezza, Ital., musikt., med lif.
Con amore [-måre], Ital., med kärlek, af hjertans
lust.
Con anima, Ital., musikt., själfullt.
Con bocca chiusa [-kiusa], Ital., musikt., med
sluten mun.
Con brio, Ital., musikt., med eldigt och kraftigt
föredrag. Jfr Brio.
Conc., på recept, förkortning för concidatur, må
sönderskäras, eller concisus, (fint) sönderskuren
(af Lat. concidere, sönderskära). Det förekommer ofta
i förbindelse med Cont. (se d. o.).
Concan, kustprovins i brit. Ostindien. Se Konkan.
Concarneau [kångkarnå], stad i franska
depart. Finistère (Bretagne), 15 kilom. (2 mil)
s. ö. om Quimper. Omkr. 4,500 innev. Hamn. Stort
sardellfiske.
Concedo, Lat., jag medgifver, erkänner, instämmer. Jfr
Koncession.
Concentus, Lat., "medsång", i äldre musik olika
stämmors samsång i enklang, oktav, qvart eller qvint;
sedan öfver hufvud samklang, ackord. I den katolska
kyrkan betecknas med detta ord den ordentligt
sjungna delen af ritualen, i motsats mot den blott
mässade, eller accentus. Se Accentus ecclesiastici.
A. L.
Concepcion. 1. Provins i sydamerikanska
republiken Chile. Arealen 9,265 qv.-kilom. (168,4
qv.-mil). 151,470 innev. (1875)., hvilkas förnämsta
näringsgrenar äro åkerbruk, boskapsskötsel och
bearbetning af rika stenkolsgrufvor. – 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
