Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Compositae - Compostela, stad i spanska provinsen Coruña (Galicien). Se Santiago de Compostela. - Compte - Compteur - Comptoir - Computus ecclesiasticus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af alla fanerogama växtfamiljer är C. den
artrikaste. Omkr. 1/10 af alla kända faneroganier
tillhöra densamma, och den är representerad öfverallt,
der högre växter förekomma. Sitt maximum når den i
de tempererade zonernas varmare delar, der flerstädes
1/4 af fanerogamfloran utgöres af Compositae. I nya
verlden är denna familj talrikare än i den gamla. Af
de särskilda grupperna äro Cichoriaceae företrädesvis
europeiska, Labiatiflorae uteslutande och Asteroideae
företrädesvis amerikanska, Senecionideae deremot
kosmopoliter.
Liksom nästan alla mycket naturliga familjer äro
C. utan närmare slägtingar. De närmaste torde vara
å ena sidan Lobeliaceae och Campanulaceae, hvilka
i afseende på fruktifikationsapparaten m. m. visa
vigtiga likheter med C., å andra sidan Dipsaceae,
Valerianeae och deras slägtingar, hvilka till
blomställning, foder o. s. v. mer eller mindre
öfverensstämma med ifrågavarande familj. – I det
Friesiska systemet sättas Compositae i spetsen
för växtriket, en plats som näppeligen åt dem kan
vindiceras. Snarare skulle man – för att begagna den
bild, hvarmed Darwin åskådliggör systemet, bilden af
ett träd – kunna säga, att de utgöra spetsen af en
nedåtgående gren. De beslägtade familjerna visa nästan
alla, mer eller mindre, i fruktifikativt hänseende
en tendens till sjunkande från den ståndpunkt, på
hvilken de flesta gamopetala familjer stå. Blommorna
äro små och, som då vanligen är händelsen, samlade
i täta blomställningar – deraf det namn Aggregatae
("gyttrade"), under hvilket Linné sammanfattade
flere hithörande familjer. Vanligen felslå flere af
blomdelarna (t. ex. foder, en del af ståndarna och
fruktrummen). Denna reduktion når sin höjd hos C.,
der tillika blomställningen är så sammanträngd,
att den fysiologiskt är att betrakta såsom en
sammansatt blomma (derpå syftar namnet Compositae,
hvilket betyder "sammansatta"). Blomställningen är
egentligen ett hopdraget ax: de yttersta blommorna
hafva felslagit; deras skärmblad bilda holken,
hvilken tjenar hela inflorescensen som foder. De
enskilda blommornas foder, som derigenom blifvit
öfverflödigt, har, när det ej helt och hållet
felslagit, förvandlats till ett medel för frukternas
spridning. De yttre blommorna hafva vanligtvis
kronan starkare utvecklad, ofta på bekostnad af
befruktningsdelarna (se Centaurea); de göra tjenst
som kronblad. Sjelfbefruktning förekommes på följande
sätt. Pistillen utbildas senare än ståndarna; de båda
märkesflikarna ligga från början tätt sammanslutna
och bilda sålunda ett slags kolf, som passar in i
ståndarerörets cylinder och i början tillsluter dess
nedre öppning. Vid knapparnas öppnande fylles denna
cylinder med frömjölet; då pistillen sedan börjar
växa i höjden, skjuter den frömjölet framför sig ut
genom den öfre öppningen, så att det kan bortföras
af insekter. Hos många påskyndas detta utskjutande
derigenom att ståndaresträngarna, vid beröring af
insektens snabel, hastigt förkorta sig. Först sedan
märkesflikarna på detta sätt skjutit upp genom hela
ståndareröret, skiljas de åt och blifva i stånd att
sjelfva mottaga det befruktande frömjölet.
I kemiska egenskaper äro C. ej synnerligen utmärkta;
det är dock naturligt, att i en så stor och så
mångformig familj åtskilliga växter skola finnas,
som i ett eller annat hänseende kunna vara menniskan
till nytta. Som exempel på de i medicinen använda
kunna nämnas malörten, kamomillväxten, röllekan
och arnica. Mer eller mindre vigtiga näringsmedel
lemna sallatväxterna, jordärtskockan, kronärtskockan
m. fl. Otaliga compositae pryda våra trädgårdar;
vi nämna här endast dahlier och astrar. Slutligen må
ej glömmas cikorian, vårt vigtigaste kaffesurrogat,
samt arter af slägtet Pyrethrum, hvilkas blommor
i pulveriseradt tillstånd utgöra det s. k. persiska
insektpulvret. S. A.
Compostela, stad i spanska provinsen Coruña
(Galicien). Se Santiago de Compostela.
Compte [kångt], Fr. (af Lat. computare, beräkna),
räkenskap, konto, räkning. – Compte-rendu [-rangdy],
aflagd räkenskap, affärsberättelse; redogörelse för
förhandlingar (t. ex. i lärda sällskap).
Compteur [kångtör], Fr. (af compter, räkna),
apparat, som automatiskt antecknar ett antal eller
en myckenhet. Pedometern är en compteur, som räknar
stegen vid vandringar, gasmätaren en compteur, som
antecknar mängden af förbrukad lysgas o. s. v.
Comptoir [kångtåar], Fr. (af compter, räkna). Se
Kontor.
Computus ecclesiasticus, Lat. "ecklesiastik
(kyrklig) beräkning", sammanfattningen af reglerna
för bestämmandet af de kyrkliga högtidsdagarna. Af
dessa äro en del fasta, d. v. s. återkomma hvarje år
på samma datum. De öfriga bero alla på påskterminen,
hvars bestämmande således utgör det vigtigaste
föremålet för computus ecclesiasticus. I denna
afhandlas läran om året och dess delar, solens och
månens rörelse samt sättet att för ett visst år
finna söndagsbokstaf, gyllental och epakt. Från den
rent astronomiska tideräkningen skiljer sig computus
ecclesiasticus derigenom att vid den senare cykler
användas, hvilket betydligt förenklar räkningen,
ehuru resultaten endast tillnärmelsevis komma att
öfverensstämma med de på astronomisk väg funna. –
Under äldre tider sammanförde man hela computus
ecclesiasticus i minnesverser, hvilka lärdes
utantill i skolorna. En serie af sådana verser är
Cisiojanus. I Sverige var computus ecclesiasticus
snart sagdt den enda matematiska vetenskapsgren,
som studerades under medeltiden. Bland de äldsta
dithörande uppteckningarna är en Tabula cerei
paschalis (tabell öfver påskaljuset) från år 1344
i "Registrum upsaliense" (aftryckt i andra delen
af "Diplomatarium suecanum"). En annan populär
handledning i computus ecclesiasticus lemnade
runstafven, hvars bruk bibehållit sig ända in i
våra dagar. Efter boktryckerikonstens införande blef
kännedomen om computus ecclesiasticus spridd genom de
framför breviarier, missaler och psalmböcker tryckta
s. k. calendaria perpetua (kalendrar gällande för
hvilket år som hälst), genom särskilda cirkulär till
presterskapet och genom flere, af enskilda personer
utgifna, läroböcker. Calendarium perpetuum finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
