Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Commentry - Commerson, Philibert - Commines, fransk statsman och historieskrifvare. Se Comines. - Commines, fransk stad. Se Comines. - Commis - Commodamente - Commodus, L. Aelius Aurelius - Common law - Common prayer, The book of C. - Commons - Commune de Paris - Communicatio idiomatum - Communio incidens - Communiqué - Como - Comonfort, Ygnacio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Commentry [kåmangtri], stad i franska depart. Allier
(Bourbonnais), s. v. om staden Moulins. Omkr. 12,000
innev. I närheten finnas utmärkta stenkolsgrufvor.
Commerson [-sång], Philibert, fransk botaniker,
f. 1727, lefde som praktiserande läkare i Montpellier
till 1764, då han i sällskap med Bougainville började
en resa omkring jorden. Död på Ile de France 1773. På
uppdrag af Linné föranstaltade han för drottning
Lovisa Ulrika af Sverige en insamling af en mängd
sällsynta medelhafsfiskar (med beskrifningar). Arvodet
för detta besvär använde han till anläggning af en
botanisk trädgård i Châtillon. Af C:s handskrifter,
teckningar och samlingar, hvilka inlemnades i
Paris-museum, hade Lacepède och Cuvier god hjelp vid
utförandet af sina iktyologiska arbeten.
Commines [kåmin], fransk statsman och
historieskrifvare. Se Comines.
Commines [kåmin], fransk stad. Se Comines.
Commis [-mi], Fr., af Lat. committere, anförtro),
handelsbetjent. – Commis voyageur [-våajasjör],
handelsresande.
Commodamente, Ital., musikt., med beqvämt föredrag.
Commodus, L. AElius Aurelius, son af M. Aurelius
och Faustina, föddes 161 e. Kr. och blef kejsare
i Rom efter faderns död, 180. Sedan han slutit
en skymflig fred med folken norr om Donau, mot
hvilka fadern öppnat ett fälttåg, återvände han
till Rom. Under sin regering visade han sig som en
rå och grym tyrann och styrdes hufvudsakligen af
gunstlingar. Ifrigt hängifven åt gladiatorsspelen,
uppträdde han äfven sjelf som gladiator. Till följd
af sin föraktliga vandel och sin grymhet blef han
föremål för allmänhetens afsky och hat. Slutligen
mördades han genom en sammansvärjning, 192.
R. Tdh.
Common law [kåmön lå], Eng., jur., är enligt
engelsk rätt beteckningen för sammanfattningen
af de principer, rättsregler och rättsbruk
i fråga om landets styrelse och säkerheten
till person och egendom, hvilka hemta sin
giltighet såsom lag icke från något positivt,
uttryckligt förklarande af lagstiftarens vilja,
utan från ett obestridt användande antingen sedan
urminnes tid eller åtminstone i föregående likartade
fall. Uttrycket betecknar sålunda i England egentligen
sedvanerätten. Ej sällan användes det likväl äfven
för att beteckna den rätt, som tillämpas af de
allmänna domstolarna, i motsats till de rättsbruk och
rättsregler, som användas vid billighetsdomstolarna
("court of chancery"). Likaledes brukas det
stundom för att beteckna den allmänna privaträtten
i motsats till vissa slag af special rätt, såsom
handelsrätt, kyrkliga lagar o. s. v. Jfr Equity.
L. A.
Common prayer [kåmön präör], The book of C., Eng.,
"den allmänna bönboken", är namnet på episkopalkyrkans
liturgiska handbok. Första upplagan af densamma
utarbetades af Cranmer och ansluter sig mycket
nära till den romerska liturgien. Derför blef den
reviderad 1552 och befriad från åtskilliga katolska
föreskrifter. Till följd af de puritanska tvisterna
företogo Jakob I och Karl I
åtskilliga förändringar i denna bok, och slutligen
godkände parlamentet, 1662, en ny, omarbetad upplaga,
hvilken ännu användes i episkopalkyrkan i England. I
den nordamerikanska episkopalkyrkan begagnas en
common-prayer-book, som i några underordnade punkter
afviker från den engelska.
Commons [kåmöns] l. Commoners [kåmönörs],
Eng., medlemmarna af engelska underhuset (the house
of commons).
Commune de Paris [-myn dö pari], namn på de
upprorsregeringar, som 1792 och 1871 bemäktigade
sig och för någon tid innehade den politiska och
administrativa makten i Paris. Se Paris-kommunen.
Communicatio idiomatum, Lat, "egenskapernas
gemensamhet", läran att Kristi båda naturer, utan
att förlora sin egendomlighet, äro delaktiga af
hvarandras egenskaper.
Communio incidens, Lat., jur., ett med
bolagsförhållandet analogt rättsförhållande, som
skiljer sig från detta derigenom att det ej uppkommit
genom aftal mellan intressenterna. Exempel på communio
incidens är förhållandet mellan samarfvingar.
I. L.
Communique [-mynike], Fr. (af Lat. communicare,
meddela), meddelande, särskildt ett från ett lands
regering eller ett offentligt ämbetsverk utgånget
beriktigande, afsedt att intagas i någon tidning.
Como. 1. Provins i öfre Italien, omkring
Como-sjön. Arealen 2,717 qv.-kilom. (49,3
qv-mil). 500,890 innev. (1876). I n. är
landet ganska bergigt med härliga dalar (Val
Sassina, Val Assina m. fl.), i s. sluttar
det mot Po-slätten. Hufvudprodukter äro vin
och silke. – 2. Stad och hufvudort i nämnda
provins, vid södra änden af Como-sjöns vestra
arm. 24,078 innev. (1876). Väl byggd med
breda, jämna gator. Biskopssäte. Praktfull
gotisk domkyrka, ett af norra Italiens vackraste
byggnadsverk. Industrialstren utgöras hufvudsakligen
af kläden och sidentyger samt optiska instrument. I
C. äro födda de båda Plinierna (23 och 62 e. Kr.),
påfven Innocentius XI (1611) och fysikern Volta
(1745), åt hvars minne en staty är upprest i staden. I
närheten finnas ruiner af borgen Baradello. Jfr
Como-sjön.
Comonfort, Ygnacio, president i republiken Mejico,
f. 1812, visade sig i det inbördeskrig, som utbröt
1832, vara en skicklig officer och blef 1834 guvernör
i Tlapadistriktet, der han kraftigt tillbakavisade
indianernas anfall. Efter att 1842 och 1846 hafva
varit medlem af de dessa år våldsamt sprängda
kongresserna spelade han en framstående rol i
de liberales revolution mot presidenten Paredes
1846. I kriget mot Förenta staterna (1846–48)
deltog han som öfverste, och sedan hufvudstaden
fallit i nordamerikanernas händer, fortsatte han
en tid ett guerillakrig. 1848 var han medlem af
Queretaro-kongressen, som slöt freden, och sedan var
han senator till 1851 samt hade säte i kongressen
1852 och 1853, hvarjämte han var öfvertulldirektör
i Acapulco. Då Santa Anna aflägsnade honom från
sistnämnda befattning, höjde C. jämte Alvarez
upprorsfanan, i Mars 1855. Den klerikale Santa Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
