Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Collége, Fr. - College de France l. C. royal, undervisningsanstalt i Paris. Se Collége. - Collegia nationalia, Lat., ett slags undervisningsanstalter. Se Collegia pontificia. - Collegia pietatis - Collegia pontificia - Collegium - Collegium antiqvitatis, det latinska namnet på Antiqvitetskollegium. - Collegium germanicum, läroanstalt i Rom. Se Collegia pontificia. - Collegium illustre - Collegium medicorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
professorer. – Undervisningsanstalterna i Belgien delade,
så länge detta land var förenadt med Frankrike,
de franska läroverkens öden. Efter landets förening
med Holland inrättades, genom ett reglemente af d. 2
Aug. 1815, sju athenéer (högre gymnasier) och i alla
större städer kongl. colléges (gymnasier). Enligt en
lag af 1850 finnas mellan primärskolan (folkskolan)
och universitetet två slags undervisningsanstalter:
det ena slaget kallas "athénées royaux", om de
underhållas af statskassan, och "colléges", om
de underhållas af stads- eller provinsialkassor;
det andra slaget benämnes "écoles moyennes", vare
sig att skolorna upprätthållas af staten eller af
kommunen. Jfr College.
Collége de France [-lesch dö frangs] l. C. royal
[råajal], undervisningsanstalt i Paris. Se Collége.
Collegia nationalia, Lat., ett slags
undervisningsanstalter. Se Collegia pontificia.
Collegia pietatis, Lat., namn på de sammankomster till
gemensam andakt, hvilka Ph. J. Spener 1670 började
föranstalta i sitt hem. Detta namn gaf sedermera
upphof till benämningarna pietism och pietist.
Collegia pontificia l. Collegia nationalia,
Lat., sådana undervisningsanstalter, i hvilka
romersk-katolska missionärer undervisas för att
verka i icke-katolska kristna land. Det äldsta,
Collegium germanicum, beräknadt för utbildning af
missionärer i Tyskland, stiftades 1552 i Rom af
Ignatius Loyola. Snart upprättades flere dylika: ett
grekiskt 1577, ett engelskt 1579, ett ungerskt 1584
o. s. v. 1627 grundlade påfven Urban VIII Collegium
urbanum de propaganda fide (se Propaganda). Äfven
i Wien, Prag, Neapel, Paris m. fl. städer anlades
tidigt sådana kollegier.
Collegium (Kollegium), Lat, sammanfattningen af
flere för visst ändamål förenade personer (collegae,
kolleger), så t. ex. hos romarna collegium praetorum,
c. tribunorum o. s. v. Under medeltiden fick ordet
betydelsen studielokal; särskildt nyttjades det som
benämning på vid universiteten befintliga byggnader
till härbergerande af studenter och deras lärare. De
studerande, som voro medlemmar af sådana kollegier,
erhöllo understöd till studiernas bedrifvande;
deras arbete leddes af "magistri bursarum" (jfr
Bursa). Sådana anstalter voro t. ex. collegium
upsaliense, c. scarense och c. lincopense, bestående
af svenskar, som under 13:de och 14:de årh. studerade
i Paris (se Främlingskollegier). Vid åtskilliga
universitet finnas dylika institutioner ännu i vår
tid, t. ex. i Köpenhamn Borchs och Walckendorfs
kollegier. – Vid nutidens universitet nyttjas ordet
kollegium ofta i betydelsen af en föreläsningskurs,
vare sig att den är offentlig, d. v. s. tillgänglig
utan afgift (collegium publicum), eller enskild,
d. v. s. tillgänglig mot betalning (collegium
privatum), eller en s. k. privatlektion med endast
få åhörare (collegium privatissimum). Uttrycket "tres
faciunt collegium" syftar på lärarens skyldighet
att föreläsa, äfven om icke mer än tvänne åhörare
infunnit sig. – Collegium betyder äfven en skriftligen
upptecknad
sammanfattning af innehållet i en föreläsningskurs
(t. ex. collegium i kyrkohistoria, i civilrätt
o. s. v.). – Inom förvaltningen betecknas med
collegium ett ämbetsverk, inom hvilket vissa
tjenstemän gemensamt öfverlägga och besluta,
i motsats till de ämbetsverk, der chefen ensam
fattar besluten. – Collegium scholasticum,
skolkollegium, samtlige lärarna vid ett läroverk.
R. G.
Collegium antiqvitatis, det latinska namnet på
Antiqvitetskollegium.
Collegium germanicum, läroanstalt i Rom. Se Collegia
pontificia.
Collegium illustre l. Collegium regium et illustre,
läroverk, som enligt ridderskapets och adelns
beslut vid 1625 års riksdag öppnades i Stockholm
i Sept. 1626 och var afsedt uteslutande för adelns
söner. Riksrådet Johan Skytte hade den hufvudsakliga
ledningen vid dess inrättande och styrande, hvadan
det äfven benämndes Skytteanum. Enligt läsplanen
(ratio studiorum, tryckt 1636) bestod läroverket
af en lägre och en högre afdelning. I den lägre,
som var sjuklassig och bestämd för barn mellan 7
och 14 år, meddelades undervisning företrädesvis
i de klassiska språken och franska, i den högre,
"auditorium publicum", höllos föreläsningar i
filosofi, matematik och vältalighet. Meningen var att
med tiden låta föreläsningarna omfatta äfven teologi,
juridik och medicin eller, med andra ord, att bilda
en fullständig högskola i hufvudstaden. Vid kollegiet
utgåfvos och försvarades disputationer. Professorernas
antal var tre. De förste lärarna voro: Johannes
Matthiae, författare till ofvan nämnda läsplan och
slutligen biskop i Strengnäs, Vilhelm Simonius och
Jöraii Lilja (Georg Stiernhielm) samt, efter dennes
afgång (1628), Jakob Rudbeckius. Lärarnas aflöning
bestreds dels af staten (årligt anslag af 2,000
daler s. m., enligt k. brefvet af d. 27 April 1627)
och dels af riddarhuskassan. Pesten 1629 afbröt
kollegiets verksamhet. Samtidigt drogos Johannes
Matthiae och Simonius åt andra arbetsfält. Rudbeckius
bibehölls vid syssla och lön till 1632, då med hans
afskedstagande kollegiet alldeles upphörde. (Jfr
J. Murberg, "Kort berättelse om Coll. reg. & ill.", i
Vitterhets hist. o. ant. ak:s handl., d. VIII, 1808.)
J. Th. W.
Collegium medicorum, l. C. medicum, var från början
ett slags läkareförening, som under Karl den XI:s
förmyndareregering inrättades på initiativ af några
läkare i Stockholm – Du Rietz, Below, Wattrang och
Gripenflycht –, hvilka hade för afsigt att ordna
läkarevården samt läkarnas ställning, särskildt
i hufvudstaden, och att sätta en gräns för den
underhaltiga läkare vård, som bjöds allmänheten af
kringresande charlataner. Till detta mål syfta de
skråmässiga privilegier, som förlänades kollegiet
d. 16 Maj 1663 och som blefvo "konfirmerade" af Karl
XI d. 4 Aug. 1680, "tillökta" genom en k. resolution
d. 17 Sept. 1684 samt "modererade och förbättrade" i
K. M:ts medicinalordningar af år 1688, genom hvilka
hela medicinalväsendet i riket ordnades. I dessa
privilegier säges, att kollegiets syndikus skall på
kollegiets vägnar hafva "noga uppseende in empiricos,
agyrtas, circumforaneos, ariolatores,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
