Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coleridge, Samuel Taylor - Coleroon, flod i Ostindien. Se Cavery. - Coles, Cowper Phipps - Colet, Louise - Coleus - Colfax, Schuyler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till sina universitetsstudier, som han slutade
1794. Vid denna tid gjorde han bekantskap med skalden
Southey, hvilken likaledes glödde af hänförelse för
franska revolutionens idéer. Med glädje slöt C. sig
till Southeys och hans vänners plan att emigrera
till Amerika och der upprätta ett mönstersamhälle –
s. k. "pantisocracy" – från hvilket all sjelfviskhet
skulle utestängas och "dygden blifva enrådande". Till
C:s stora ledsnad kunde likväl ej, af brist på medel,
planen realiseras. 1795 gifte C. sig med en syster
till Southey. S. å. uppträdde han i Bristol med en
serie föreläsningar, hållna i en afgjordt republikansk
anda, hvilket äfven är fallet med dramat The fall of
Robespierre (1794), skriften Conciones ad populum,
or adresses to the people (1795) och tidningen "The
watchman" (1796; utkom endast två månader). Åren
1795–98 voro ett nödens och bekymrens skede för C.,
som vid denna tid började hängifva sig åt förtärandet
af opium för att i enerverande fantasier söka lisa
för verklighetens sorger. Emellertid ökade han under
denna tid sitt poetiska anseende, särskildt genom
de af honom och skalden Wordsworth gemensamt utgifna
"Lyrical ballads" (1798), som bl. a. innehöllo C:s The
ancient mariner, en af den engelska poesiens skönaste
dikter i sitt slag. Samma år som denna diktsamling
utkom, företog han, understödd af några vänner, en
resa till Tyskland, der han mottog starka intryck
af Schiller och Göthe och hvarifrån han hemförde en
utmärkt, om ock mycket parafraserad, öfversättning
af Schillers "Wallenstein" (1800). Vid sin återkomst
slog han sig ned hos Southey i Westmoreland, der han
någon tid var medarbetare i "Morning post", till
hvars konservativa idéer han, missnöjd med franska
revolutionens utveckling, hade slutit sig. Den
mjeltsjuka, hvaraf han vid denna tid led, fick ett
hemskt uttryck i dikten Ode to dejection, som bildar
ett skärande motstycke till de jublande, 1796 skrifna,
Ode to departing year och Ode to France. 1804–05
vistades C. på Malta, som guvernörssekreterare,
och författade under denna tid Christable, som i
fråga om metrisk fulländning och välljud är fullt
jämförlig med hans dikt Kubla khan, hvilken i detta
hänseende står mycket högt. Efter hemkomsten uppsatte
han, 1809, tidskriften "The friend", i hvilken han
och hans vänner skalderna af den s. k. "school of
lake" (sjöskolan) arbetade på att lösa poesien ur
det franska regeltvånget samt det konventionella
känslopjunket och på samma gång häfda det nationella
i dikten. 1810–11 höll C. öfver Shakspeare en rad af
föreläsningar, vittnande om stor kritisk förmåga,
och 1813 framträdde han med tragedien The remorse,
som är rik på enskilda skönheter, men bristfällig
i dramatiskt afseende. Från 1816 till sin död,
d. 25 Juli 1834, vistades C. i London hos en vän,
d:r Gillman, som utöfvade ett lyckligt inflytande
på honom och slutligen hjelpte honom att öfvervinna
bruket af opium. Till denna tid höra några af hans
yppersta verk i obunden form, såsom Lay sermons
(1816–17; 3:dje uppl. 1852), The aids to reflection
(1825; 5:te uppl. 1843) och On the constitution of
the church and state (1830; 4:de uppl. 1852). Efter
hans död utkommo Literary
remains (1836–39; ny uppl. 1863), sjelfbiografien
Biographia literaria (utgifven af hans dotter 1847; ny
uppl. 1866), Confessions of an inquiring spirit (1849)
och Table talk (ny uppl. 1874). Hans Poetical works
utkommo 1829 (ny uppl. 1864). Ej allenast som skald,
utan äfven som tänkare – särskildt genom arbetena
från hans senaste lefnadsskede – intager han ett
framstående rum i den engelska literaturen. C. var
en fint bildad man och egde en ovanlig förmåga att
underhålla en lärorik konversation. Fattigdom och
andra störande förhållanden hindrade emellertid hans
snille att rätt utveckla sig. – Hans son Hartley
C. (f. 1796, d. 1849) var likaledes skald, ehuru
mindre betydande, och hans dotter Sara C. (f. 1802,
d. 1852, gift 1829 med sin kusin H. N. Coleridge)
har vunnit ett aktadt namn genom arbetena Pretty
lessons in verse for good children etc. (1834;
5:te uppl. 1853), Phantasmion, a fairy tale (1837;
ny uppl. 1874) och Memoirs and letters (1873; ny
uppl. 1874).
Coleroon [kålroun], flod i Ostindien. Se Cavery.
Coles [kåls], Cowper Phipps, engelsk sjöofficer,
f. 1819, ingick 1831 vid flottan och deltog, som
skeppskapten, med utmärkelse i Krimkriget. Han gjorde
sig bekant genom sin uppfinning af de s. k. "coleska
tornen" – stora bepansrade fartygstorn, försedda med
en eller två svåra kanoner. Dessa torn hvilade på
rullar eller hjul och kringvredos medelst kugghjul
och spel. Bestyckningen enligt detta system användes
inom en del af engelska flottan och infördes, med
större eller mindre ändringar, äfven på andra lands
krigsfartyg. C. drunknade 1870 på ett af honom sjelf
konstrueradt fartyg, som förliste vid Portugals kust.
Colet [kåle], Louise, född Révoil, fransk
författarinna, f. 1810, d. 1876. Utom några dramatiska
försök och en mängd artiklar i tidskrifter utgaf
hon en samling lyriska dikter, som utmärka sig för
friskhet och behag. Af Franska akademien erhöll hon
flere pris för sina poetiska alster. Bland hennes
prosaskrifter intaga Lui (1859) och L’Italie des
italiens (1862–64) främsta rummen. Ett af hennes
arbeten, Enfances célèbres (1854), finnes öfversatt på
svenska under titeln "Märkvärdiga personers barndom"
(1866).
Coleus Lour., bot., växtslägte af nat. fam. Labiatae,
kl. Didynamia L., ordn. Gymnospermia, utmärker
sig derigenom att ståndaresträngarna nedtill
äro sammanväxta till ett rör, som omsluter
pistillen. Dithörande arter äro örter, halfbuskar
eller buskar. De flesta härstamma från Asiens och
Afrikas tropiska delar. Flere odlas som prydnadsväxter
i växthus och boningsrum, t. ex. C. Blumei Benth.,
som har ljusblåa blommor och bladen försedda med
purpurröda teckningar, samt C. Verschaffeltii Benth.,
som har ljusblåa blommor, mindre än blommorna hos den
föregående, och mörkt purpurröda blad, med gulgröna
strimmor och fläckar. Ldt.
Colfax, Schuyler, nordamerikansk statsman, f. i
New-York d. 23 Mars 1823, måste för nöds skull stå
i bod från sitt 10:de till sitt 13:de år, men fick
derefter tillfälle att idka juridiska studier. 1845–55
utgaf han i South-Bend den i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
