Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cluniacens-kongregationen - Cluny - Clupea, zool. Se Sillslägtet. - Cluse - Cluseret, Gustave Paul - Clusium, fordom stad i Toscana. Se Chiusi. - Cluver, Philip - Clyde - Clyde, Colin Campbell, lord C. - Clydesdale-hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ordning, som till en början utmärkte
cluniacenserna, äfvensom det inom deras vidt
utbredda kloster återupplifvade intresset för
studier och ungdomens undervisning förskaffade
snart åt ordensmedlemmarna mycket stort
anseende. Tusentals kloster inrättade sig efter
cluniacens-kongregationens mönster. Verldsliga
rikedomar och mångfaldiga ynnestbevis från den högsta
andliga myndighetens sida medförde emellertid ett
allt djupare förfall, hvilket icke litet bidrog att
framkalla en annan orden, cisterciensorden, hvilken å
sin sida sökte förhjelpa den hel. Benedikts regel till
strängare efterlefnad. Ordensmedlemmarna buro svart
drägt. – Det i 15:de årh. af cluniacensabboterna
byggda hôtel de Cluny i Paris köptes 1833 af
Du Sommérard, som der inrymde sina samlingar af
konstföremål från medeltiden, och öfvergick vid
hans död, jämte samlingarna, i franska statens
ego. J. H. B.
Cluny [klyni], stad i franska depart. Saône-et-Loire
(Bourgogne). Se Clugny.
Clupea, zool. Se Sillslägtet.
Cluse [klys], La, ort i franska depart. Doubs
(Franche-Comté). Vid det närbelägna passet öfver
Jura-bergen stod d. 1 Febr. 1871 en strid mellan
7:de tyska infanteribrigaden och den på återtåg mot
Schweiz stadda franska armén.
Cluseret [klysöre], Gustave Paul, fransk
revolutionsman, född d. 23 Juni 1823, blef 1843
underlöjtnant, deltog efter revolutionen 1848
i gatustriderna i Paris (d. 22 Juni), blef
1858, under det han kämpade på Krim, kapten,
tjenstgjorde derefter någon tid i Alger, men måste
snart taga afsked, till följd af "sina elastiska
grundsatser rörande eganderätten". 1860 deltog han
som öfverstelöjtnant i Garibaldis expedition till
Neapel. 1861 begaf han sig till Nord-Amerika och fick
der anställning som öfverste i unionshären. Efter
krigets slut (1865) uppsatte han en tidning i New-York
och verkade för Fremonts val till president. 1867
for han till England och deltog i feniernas
agitationer. Sedan han af engelska regeringen blifvit
"in contumaciam" dömd till döden, återvände han
s. å. till Paris och sysselsatte sig någon tid med
publicistiskt skriftställeri. 1868 blef han för
tryckfrihetsbrott inspärrad i Sainte-Pélagie, der
han gjorde bekantskap med några af internationalens
ledare. Såsom general – han lär hafva erhållit denna
titel under nordamerikanska kriget – och publicist
blef han en högt betrodd man i nämnda sällskap och
gjordes till ledare af åtskilliga socialistiska
agitationer. 1869 förvisades han från Frankrike,
men återkom efter September-revolutionen 1870,
då han först på ett våldsamt sätt i tal och skrift
angrep nationalförsvarsregeringen och sedan tog en
verksam del i de revolutionära händelserna i Lyon och
Marseille s. å. Efter revolutionen i Paris d. 18 Mars
1871 utsago upprorsmännen honom till krigsdelegerad,
till medlem af kommunen och till ledamot af den
verkställande komitén. Emellertid blef han snart
misstänkt för hemliga underhandlingar med Thiers
och arresterades, men frigafs några timmar före
regeringstruppernas intåg i Paris, d. 24 Maj. I fem
månader hölls han gömd af en prest, hvarefter han
lyckades fly till Amerika. Sedan lär han någon
tid hafva vistats i Schweiz. Den 30 Aug. 1872 blef
han, af en fransk krigsrätt, "in contumaciam" dömd
till döden.
Clusium, fordom stad i Toscana. Se Chiusi.
Cluver [-fer], Philip, tysk geograf och
fornforskare, f. 1580 i Danzig, d. 1623 som
professor i geografi i Leiden. Hans Introductio in
universam geographiam tam veterem quam novam (1629)
är det första lyckade försöket till en systematisk
behandling af den politiska geografien.
Clyde [kläjd], Skotlands mest betydande flod, bildas
genom sammanflödet af flere smärre vattendrag,
som upprinna på Lanarkbergen. Hon flyter, närd
af åtskilliga bifloder och sköljande städerna
Lanark, Hamilton, Glasgow, Renfrew och Dumbarton,
i nordvestlig riktning, tills hon vid Greenock, efter
ett lopp af 110 kilom. (14,85 mil), genom en djup och
mäktig fjärd – Firth of Clyde – utmynnar i Irländska
sjön. Till Glasgow, dit tidvattnet når, är hon vid
flod segelbar för de största handelsfartyg. Längre
inåt landet bildar hon flere pittoreska vattenfall
och står genom Clyde-kanalen i förbindelse med
Forth-fjärden (Firth of Forth). – I Clydefjärden finnes
en ögrupp, i hvilken den största ön bär namnet Arran.
Clyde [kläjd], Colin Campbell, lord C., britisk
general, f. 1792, var son af en snickare i Glasgow,
deltog 1814–15 i kriget på spanska halfön,
undertryckte 1823 ett negeruppror i Demerara (i
Britiska Guyana) och förde 1851–52 kommandot mot
de upproriske bergsboarna i Pesjavar-distriktet
i Indien. I Krimkriget (1854–56) deltog han
som generalmajor och utmärkte sig i synnerhet
under drabbningen vid Balaklava (1855), der han
tillbakaslog det ryska kavalleriet. 1856 befordrades
han till generallöjtnant och generalinspektör öfver
infanteriet. Vid utbrottet af det indiska upproret
1857 utnämndes han till öfverbefälhafvare öfver
trupperna i Indien, slog s. å. de upproriske vid
Khanpur, stormade 1858 Lucknow och undertryckte
s. å. resningen. Parlamentet hembar honom en
offentlig tacksamhetsbetygelse för denna bragd,
och regeringen utnämnde honom till peer, hvarvid han
antog namnet Clyde. Under kriget blef han general,
och 1862 befordrades han till fältmarskalk. Död 1863.
Clydesdale-hästen [kläjdsdel-] är ett af
Stor-Britanniens utmärktaste arbetshästslag. Den
nuvarande rasen, hvilken har sin hemort i södra
Skotland, lär hafva uppkommit under förra århundradet
genom korsning emellan flamska hingstar och ston af
skotsk landtras. Clydesdale-hästen är stor och
grof; hans höjd öfver manken är omkr. 1,75 m. (5,8
f.), och lefvande vigten uppgår till 800–1,000
kilogr. (18,8–23,5 ctr). Hufvudet är långt och
näsan ofta hvälfd; halsen är af medelmåttig längd;
bröstet är djupt, ryggen något inböjd och korset
stupande; benen äro korta, raka och grofva samt
rikt försedda med s. k. hofskägg; färgen är
merendels mörkbrun. Clydesdale-hästar användas i
Stor-Britannien ganska mycket vid åkerbruket; de anses
i allmänhet vara lifligare och hafva snabbare rörelser
än åtskilliga andra slag af gröfre arbetshästar. –
Till Sverige har (sedan 1840) införts ett ringa antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
