Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clive, Robert - Clodia - Clodius, Publius C. Pulcher - Clodt-Jürgensburg, Peter - Cloelia - Cloison - Clootz, Jean Baptiste, baron von C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fransmännen och de infödde å den andra. Med en handfull
folk intog han 1751, såsom kapten, nabobens af
Carnatic hufvudstad, Arcot, och uthärdade sedan
i stadens kastell ett par månaders belägring af
nabobens hela här – en vapenbragd, hvarom ryktet
trängde ända till Europa. För sjuklighets skull måste
han 1753 begifva sig till England, men 1756 blef
han guvernör öfver Fort S:t David i Ostindien och
återvände då till detta land. Naboben af Bengalen,
Suraj-ud-Dowlah, intog samtidigt Kalkutta,
emedan den engelske guvernören vägrat att till
honom utlemna en flykting. C. sändes att bekämpa
naboben, och med 1,900 man, bland hvilka 800 sepoys
(indiska soldater i britisk tjenst), slog han vid
Kalkutta i Febr. 1757 dennes 34,000 man starka här
och tvang honom till fred. Men när Suraj-ud-Dowlah,
genom att understödja fransmännen, bröt fördraget,
ingick C. aftal – hvarvid han lät komma sig till last
ett drag af äkta asiatisk lömskhet – med Jaffier
Ali kan och andra nabobens missnöjde stormän om
dennes störtande och marscherade på hans hufvudstad,
Mursjidabad (Moorshedabad). Men vid Plassey, nära
Hooghly-floden, möttes han af naboben i spetsen för
68,000 man och 53 kanoner. Med 3,200 man, hvaraf
2,100 sepoys, och 10 kanoner slog C. honom i grund
och eröfrade hufvudstaden, hvilken C. sjelf med
afseende på storleken jämförde med sin tids London,
samt upphöjde Jaffier Ali till nabob. Genom denna
seger, som gjorde Bengalen underdånigt, grundlades
det britiska väldet i Ostindien. Den nye naboben
fick för sin upphöjelse betala ofantliga summor;
C. ensam fick 160,000 p. st. och en lifränta på 27,000
p. st. 1760–65 vistades C. i England, der han 1762
utnämndes till irländsk peer, med titeln baron C. af
Plassey. Under tiden försämrades emellertid kompaniets
ställning i Ostindien, genom tjenstemännens snikenhet
och ett fientligt uppträdande af stormogul och naboben
af Audh. C. sändes derför såsom guvernör och högste
befälhafvare till Bengalen. Vid hans ankomst var de
indiske furstarnas förbund redan upplöst, och han
begagnade sig deraf. Den 12 Aug. 1765 afslöt han
med stormogul ett fördrag ("det vigtigaste i den
britisk-indiska historien till dato"), hvarigenom
denne till kompaniet afträdde suveräniteten öfver
Bengalen, Behar och Orissa – ett område med 30
mill. innevånare – samt förlänade det med nabobskapet
öfver Dekan. Sedan C. företagit en genomgripande
ändring i det britiska Indiens förvaltning och
härordning, återvände han 1767 till England. Der
bröt en storm lös öfver honom, derför att han
trädt en mängd små intressen för nära, framför allt
kompanidirektörernas, hvilkas smutsiga egennytta han
blottat, och de civile tjenstemännens, för hvilkas
bestickning han lagt hinder i vägen. Han anklagades
1773 inför underhuset, der han representerade
Shrewsbury, för utpressningar och maktmissbruk, men
frikändes. Processen gick honom emellertid djupt till
sinnes. "Man har anställt en undersökning med mig,
som om jag vore en fårtjuf och icke en medlem af
underhuset", yttrade han. Grämelse och en obotlig
sjukdom drefvo honom till själfmord d. 22 Nov. 1774.
J. Th. W.
Clodia, en romarinna af Claudiska slägten, var syster
till Clodius (se nedan) och hustru till Metellus
Celer. Denna fagra och snillrika, men utsväfvande
qvinna stod i kärleksförbindelse med Caelius (se
d. o.), men blef sedan oense med honom och anklagade
honom för ett försök att taga henne af daga medelst
förgiftning. Mot denna anklagelse försvarades Caelius
af Cicero, hvilken genom sitt skoningslösa och bitande
skämt för alltid brännmärkte C:s namn. C. anses hafva
varit den af Catullus älskade och besjungna Lesbia.
R. Tdh.
Clodius, Publius C. Pulcher, romersk
folkledare. Anklagad för att hafva i qvinlig drägt
smugit sig in till Caesars hustru under festen för
Bona Dea, undgick han straffet genom mutor. Från denna
stund blef Cicero hans hätske fiende. Af begär att
hämnas på denne lät C. adoptera sig af en plebej för
att kunna blifva folktribun. Såsom sådan åstadkom han,
under medverkan eller på föranstaltande af Caesar
och Pompejus, att Cicero måste gå i landsflykt, och
äfven sedan denne blifvit återkallad, fortfor han
att förfölja honom. C:i makt och inflytande berodde
derpå att han, med hjelp af ett band tilltagsna
sällar, begick öfvervåld och mord, stack byggnader i
brand samt omöjliggjorde all ordning och trygghet i
staden. Under en tillfälligtvis uppkommen strid mellan
honom och hans ständige motståndare Milo blef han, 52
f. Kr., dödad på Appiska vägen. R. Tdh.
Clodt-Jürgensburg, Peter, baron von C., rysk
bildhuggare, f. i Reval 1805, d. 1867 som professor
vid konstakademien i Petersburg. Han sysselsatte
sig hälst med hästframställningar (kosack- och
stepphästar m. m.). Hans förnämsta verk äro Fyrspannet
på triumfporten, Hästtämjarna på Anitschkovska bron
(af hvilka afbildningar finnas i Berlin framför
k. slottet) och kejsar Nikolai ryttarestaty (aftäckt
1859), alla i Petersburg.
Cloelia [kle-] var enligt sägnen en romersk jungfru,
som jämte flere andra dylika lemnades till gisslan
åt konung Porsena, 507 f. Kr. Det berättas, att
hon öfvertalade sina kamrater att rädda sig ur
fångenskapen genom att simma öfver Tibern och att
hon, efter att hafva lyckats i detta förehafvande,
på konungens begäran åter blef utlemnad af senaten,
men sedan, jämte några andra, som hon fick välja,
frigifven af segraren, som blifvit intagen af beundran
för hennes hjeltemod. Sägnen anses sakna historisk
grund och stå i samband med föreställningen om Venus
Cluilia. R. Tdh.
Cloison [klåasång], Fr. (af Lat. closio, af claudere,
tillsluta), mellanvägg, plankvägg, brädvägg.
Clonmel, stad i den irländska prov. Munster,
grefskapet Tipperary, vid floden Suir, s. v. om
Dublin. 10,112 innev. (1876). Stor handel med
landtbruksprodukter. I C. fans fordom en fästning,
men denna slopades af Cromwell.
Clootz [klåts], Jean Baptiste, baron von C., svärmare,
var till börden tysk och född 1755 nära Kleve (i
preussiska Rhenprovinsen), men fick, ifrån sitt
elfte år, sin uppfostran i Paris. Genom att insupa
de store otrosmännens och samhällsskakarnas läror
och genom att kritiklöst studera literatur om och från
den klassiska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
