Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Citronfogeln - Citrongräsolja, med. farmak. Se Gräsolja. - Citronmeliss, bot. Se Melissa. - Citronolja, med. farmak. Se Cedro-olja. - Citronsyra - Citrullus - Citrus - Citta - Cittadella - Città de Castello - Città Leonina - Città Vecchia - Citter-ring, skeppsb. Se Bottenstock. - Cittra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
citrongula vingar, som hos honan stöta mera i hvitt och som i
midten, ofvantill och under, hafva en orangefärgad
fläck. Redan tidigt på våren får man under varma
dagar se denna fjäril flyga af och an bland
blommande videsnår, och snart söker han upp en
utsprickande toste- eller brakvedbuske för att der
lägga sina ägg. Larverna, som sedan der utvecklas,
äro gröna, svartpunkterade, med fina hvita hår,
ett ljusare streck långs ryggen och hvita strimmor
på sidorna. J. G. T.
Citrongräsolja, med. farmak. Se Gräsolja.
Citronmeliss, bot. Se Melissa.
Citronolja, med. farmak. Se Cedro-olja.
Citronsyra, kem., en af Schéele 1784 upptäckt
organisk trebasisk syra, som förekommer i citronsaft
och i de flesta sura bär: krusbär, smultron, hallon
m. fl. Denna syra, hvilken är lättlöslig i vatten
och har starkt sur smak, bildar vackra, stora,
genomskinliga kristaller. Sammansättningen, C3 H4
(CO)3 (OH)4, utvisar ett nära samband med glycerin,
C3 H5 (OH)3. Det oaktadt har man ännu ej lyckats
att på artificiel väg frambringa citronsyra. Väl
har man kunnat ur glycerin framställa en syra
af sammansättningen C3 H5 (CO)3 (OH)3, men det
sista steget, att dertill addera 1 atom syre,
har ej lyckats. Citronsyran gifver upphof till
flere intressanta derivat. Så t. ex. förlorar den
vid upphettning 1 molekyl vatten och öfvergår till
en ny syra, akonitsyra, som i naturen förekommer
färdigbildad i stormhatten (Aconitum), i skafgräset
(Equisetum) o. s. v. Vid fortsatt upphettning
förlorar akonitsyran kolsyra och ger upphof till
itakonsyra och citrakonsyra. Citronsyran användes
i färgerier och vid tygtryck samt i medicin. Hennes
magnesiumsalt, löst i kolsyrehaltigt vatten,
användes ofta till laxativ. I blandning med socker
och citronolja användes citronsyra till limonad.
P. T. C.
Citrullus Neck., bot. farmak., växtslägte af
nat. fam. Cucurbitaceae Juss., kl. Monoecia,
ordn. Pentandria (Triadelphia) L., bestående af
ettåriga örter med långa, klättrande, refviga
stjelkar och vackra 3–5-flikiga eller 3–5-delade
blad. Blomkronorna äro sambladiga, klocklikt
hjulformiga, femflikade. Skildkönade blommor finnas
på samma stånd. Ståndarna äro fem, med strängarna
sammanvuxna i tre stammar. Frukten är rundad och
består af tre sammanvuxna fruktblad, hvilkas inrullade
kanter bilda sex fröfästen ("gurkfrukt"); hos en
del arter är den köttig, hos andra torr. Till detta
slägte höra C. colocynthis Arn., som lemnar den i
medicinen använda koloqvinten (pulpa colocynthidum)
och den äfven hos oss ofta odlade C. vulgaris Schrad.,
vattenmelonen eller vattenpumpan (se d. o.). De flesta
arternas frukter utmärka sig genom sin bitterhet
och sina häftigt lösande egenskaper, hvilka bero
på närvaron af ett eget laxerande bitterämne,
colocynthin. O. T. S.
Citrus Lin., bot. farmak., slägte af
nat. fam. Aurantiaceae Con., kl. Polyandria
(Decandria), ordn. Monogynia L. Dithörande arter äro
buskar eller, mestadels, lägre träd, med läderartade,
glänsande blad, som leda mot det ofta vingade
bladskaftet. Ståndarna i de femdelade, hvita, ofta
välluktande blommorna äro tio eller flere. Frukten
är ett mångklyftigt, flerfröigt, saftigt bär med
tjockt skal, som ofta (liksom bladen)
är rikt på körtlar, innehållande välluktande flyktig
olja. – Många arter och varieteter finnas. Allmännast
kända äro C. vulgaris Risso (C. aurantium [alpha] L.),
pomeransträdet, hvars blad, blommor, frukter och
fruktskal användas i medicinen och såsom kryddor
(se Pomerans), C. aurantium Risso (C. aurantium [beta]
L.), orangeträdet, hvars frukter äro de vanliga
apelsinerna, och C. limonum Risso (C. medica L.,
var. limonum), citronträdet (limonträdet), hvars
frukt är den bekanta s. k. sura citronen (eller
limonen), som har jämförelsevis tunt, slätt,
endast af insänkta oljerum rikt punkteradt,
svafvelgult fruktskal och löst fruktkött, med
starkt sur saft (citronsyra). Frukterna äro röda
med en tämligen hög vårta i hvardera änden. Med
denna s. k. citron må icke förvexlas den "äkta
citronen", den redan under de romerske kejsarna i
medelhafstrakterna odlade C. nudica Risso, som har
stora tjockskaliga, grofknottriga frukter med svagare
syrlig smak. C. Limetta Risso, den "söta citronen"
(limettan), är blekare gul, mer randad, tjockskalig
och har sötare smak. (Om C. Bergamia Risso, se
Bergamott-trädet.) C. decumana L., som lemnar de stora
"pompelmusfrukterna", har mera fadd än behaglig smak.
O. T. S.
Città [tjita] l. Cività, Ital. (af Lat. civitas),
stad, nyttjas i namn på en mängd italienska städer,
såsom C. della Pieve, C. di Castello, C. San Angelo,
C. Vecchia m. fl.
Cittadella [tjit-], stad i den italienska prov. Padua
(Venezia), vid Brentella. Omkr. 8,500 innev. Siden-,
klädes- och pappersfabrikation.
Città di Castello [tjit-], forntidens Tifernum,
stad i den italienska prov. Perugia (Umbria), vid
Tiber. Omkring 6,000 innev. Biskopssäte.
Città Leonina [tjit-], den del af staden Rom, hvilken
påfvarna Leo III och Leo IV läto omgifva med fasta
murar och torn till skydd mot sarasenernas anfall. Den
"leoninska ringmuren", hvaraf lemningar ännu synas,
qvarstod in i 15:de årh.
Città Vecchia [väkja] l. San Antonio l. Melita, stad
på ön Malta och belägen midt på denna ö. Omkr. 7,000
innev. C. var fordom hufvudstad på ön och starkt
befäst, men är nu förfallet. Der finnes en katedral
och ett gammalt slott, som var residens för
maltesordens stormästare. Under och i närheten af
staden stora katakomber.
Citter-ring, skeppsb. Se Bottenstock.
Cittra. 1. Musikt. Musikinstrument, till namnet
beslägtadt med det grekiska kithara, till formen
deremot helt olika och mera närmande sig de från
morerna härstammande lutan och mandolinen. Den
vanliga cittran består af en oval eller hjertformig,
platt resonanslåda med rundt ljudhål samt ett
långt gripbräde med mässingsband och (vanligen sex)
metallsträngar, som knäppas med fingrarna. Slagcittran
är fyrkantig och utan gripbräde. Stråkcittran spelas
med stråke. Cittran är numera på de flesta ställen
utträngd af guitarren. Den begagnas mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
