Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cigarrskepp - Cignani, Carlo - Cigoli, egentl. Lodovico (Luigi) Cardi - Cikoria - Ciliar-neuralgi l. Ciliarneuros - Ciliar-neuros, med. Se Ciliarneuralgi - Cilicien l. Kilikien (Lat. Cilicia, Grek. Kilikia) - Cilier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under bottnen, 6 f. (1,7 m.) innanför hvardera
propellern, ett roder. Midt i fartyget voro
ångpannorna (fyra till antalet) och maskineriet
belägna. Fartygets nominella hästkraft uppgafs till
250, den indicerade var deremot omkr. 1,500. För att
motverka den krängning, som uppkom af propellrarnas
rörelse, var fartyget försedt med en större
balansvigt, som drefs af en särskild maskin. Fullt
utrustadt och försedt med fullt kolförråd, uppgick
dess deplacement till 500–600 tons. – Ett annat af de
fyra fartygen byggdes i Baltimore; det var 230 f. (68
m.) långt och 16 f. (4,7 m.) i diameter. Detta, hvars
byggnad och inredning något afvek från det förras,
finnes afbildadt i figuren.
Att cigarrskeppen ej kommit till någon praktisk
användning beror förnämligast på deras egendomliga
konstruktion, som visserligen åstadkommer en
ändamålsenlig bottenform, men på samma gång
förhindrar andra anordningar, hvilka äro af fullt
lika stor vigt för ett sjödugligt fartyg. (Se vidare
"Illustrated London news" för d. 3 Mars 1866 och
"Practical mechanic’s journal" för d. 1 Dec. 1866.)
J. G. B.
Cignani [tjinjani], Carlo, grefve, italiensk
målare, f. 1628, d. 1719, var först elev hos
Albani, men utbildade sig sedan genom studiet af
Correggio, Tizian och Caraccierna. Det finnes af
honom förträffliga fresker i åtskilliga italienska
kyrkor och palats samt dessutom icke få arbeten
i offentliga tafvelsamlingar. (I Stockholms
nationalmuseum är han representerad med en Carità,
och Kristiansborgs galleri i Köpenhamn eger af
honom tre målningar, bland hvilka Josef och Potifars
hustru torde vara den mest bekanta.) C. fick af påfven
greflig värdighet, var öfverhopad med beställningar
och såg sig omgifven af en stor skara lärjungar. Han
var den bolognesiska skolans siste framstående målare,
men stod vida efter de store italienske mästarna,
och mycken öfverdrift ligger i samtidens uppskattning
af hans konstnärsskap.
Cigoli [tji-], egentl. Lodovico (Luigi) Cardi,
italiensk målare och arkitekt, f. 1559, d. 1613, var
den florentinska skolans bäste kolorist och blef,
genom sin strid mot den herskande manierismen,
af ganska stor betydelse för konsten. Bland hans
berömdaste målningar må nämnas Den lames botande (i
S:t Peter i Rom) och Den hel. Stefani martyrium (i
Uffizierna i Florens). Stockholms nationalmuseum eger
af honom en S. Franciscus. Som arkitekt fullbordade
C. Pal. Pitti och byggde bl. a. gården til. Pal. Strozzi
i Florens.
Cikoria, tekn., ett af rötterna af Cichorium
intybus beredt kaffesurrogat (jfr Kaffe). Rötterna
sönderskäras, rostas i stora jerncylindrar och
malas. Cikorian innehåller intet af kaffets verksamma
beståndsdelar och lär vid fortsatt nyttjande inverka
skadligt på matsmältningen.
Ciliar-neuralgi l. Ciliarneuros, med., en åkomma,
hvilken, liksom neuroser och neuralgier i allmänhet,
är till sin art tämligen obestämd. Symptomen äro:
kongestion till och rodnad i ögat, tårflöde, lindrig
ljusskygghet och någon ömhet för tryck. Denna åkomma
sällar sig ofta till andra ögonsjukdomar, i synnerhet till
retlighetstillstånd i det icke angripna ögat. Den utgör ofta
det första symptomet af sympatisk ögoninflammation,
eller öfvergåendet af en affektion från ett sjukt
(ibland för länge sedan blindt) öga till det andra,
friska – en ytterligt vådlig företeelse. Det har
visserligen af ansedda ögonläkare blifvit försäkradt,
att, ehuru ciliarneurosens förekomst såsom sympatisk
affektion ej kan bestridas, den likväl skulle vara
ofarlig, emedan den aldrig skulle öfvergå till verklig
sympatisk inflammation; men på dessa försäkringar är
ej att lita. Rsr.
Ciliar-neuros, med. Se Ciliarneuralgi.
Cilicien l. Kilikien (Lat. Cilicia, Grek. Kilikia), i
forntiden namn på Mindre Asiens sydöstligaste provins,
motsvarande ungefär det nuv. turkiska ejaletet Itsjili
och paschalikatet Adana. Det skildes från Syrien genom
Amanus-berget (Gjaur Dagh), begränsades i n. och
v. af Taurus och stod genom bergspass i förbindelse
med Isaurien, Pisidien och Kappadocien. Efter sin
naturbeskaffenhet indelades det i Cilicia Pedias,
det jämna, tätt befolkade samt på säd och vin rika
kustlandet, och C. Trachea, berglandet i v. De mest
bekanta af passen voro de mellan Tyana och Tarsos
belägna Pjlae Ciliciae, genom hvilka Alexander
den store inträngde från Kappadocien. Floder:
Kydnos (Mesarlyk Tsjai), Pyramos (Dsjihan), Saros
(Seihun) och Kalykadnos (Gök Su). Innebyggarna,
som härstammade från syrer och fenicer, stodo hos
grekerna i dåligt rykte, mest för sitt sjöröfveri,
som först genom Pompejus bragtes till slut. C. var
först en assyrisk provins och sedermera tid efter
annan sjelfständigt eller lydrike under Persien,
Macedonien, Syrien eller Egypten, tills det
slutligen, genom Pompejus, blef en romersk provins
(63 f. Kr.). Landets hufvudstad var Tarsos.
Cilier (af Lat. cilium, egentl. ögonhår), anat.,
vissa egendomliga hår eller hårliknande bildningar,
som träffas hos djur och växter. – I djuranatomien
har detta namn gifvits åt: 1) de korta, styfva,
tillspetsade, vanligen mörka ögonhåren, som finnas i
flerdubbla rader långs ögonlockens kanter och hvilka
på det öfre ögonlocket äro böjda uppåt, på det nedre
nedåt; 2) vissa hårlika, ytterligt fina utväxter
från celler eller från kroppsytan, hvilka kallas
vibratila cilier eller flimmerhår, derför att de
hos lefvande kroppar ständigt äro i liflig rörelse,
antingen gyratorisk eller spiralformig eller lik
den rörelse, som förekommer hos böljande gräs. Af
de på celler sittande cilierna finnas antingen en på
hvarje cell (t. ex. på spermatozoider) eller flere på
hvarje, såsom på de celler, hvilka i större sträckor
sammankomma och bilda flimmerepitel. Utbredda på
kroppsytan träffas cilierna hos många infusorier, och
då än likformiga öfver hela ytan, än gröfre på vissa
ställen, t. ex. vid digestionsöppningarna. Hvarken
när de finnas på cell eller när de förekomma på
kroppsytan äro de blotta bihang till den botten,
på hvilken de sitta, utan verkliga utväxter
ur denna. Deras rörelse synes vara oberoende af
retning på och från nervsystemet, när sådant finnes.
G. v. D.
I växtanatomien nyttjas ordet cilier i betydelsen
flimmerhår, d. v. s. hårformiga, ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
