Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christensen, Kristen - Christiani, Christoph Johann Rudolph - Christianus Democritus, pseudonym för Dippel, J. K. - Christie, Vilhelm Friman Koren - Christiernin, Per Niklas - Christiernin, Adolf Ludvig - Christinos - Christmas pantomimes - Christofle, Charles - Christoph, Saint - Christophers, Teodor, sjöhjelte. Se Ankarcrona, T. - Christopulos, Athanasios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemkomsten (1835) agré vid konstakademien och tre år
derefter medlem af densamma, det senare på grund
af den stora och utomordentligt vackra medalj, som
han präglade med anledning deraf att Thorvaldsens
arbeten hemsändts till Köpenhamn. Efter Thorvaldsens
död blef han 1844 professor vid modellskolan,
men dog redan 1845. Bland hans öfriga arbeten må
nämnas: åtsidan (aversen) af Kristian VIII:s stora
kröningsmedalj och samma medalj i mindre storlek
(1840), reformationsmedaljen (1836) samt medaljen
öfver skolföreståndaren M. Nielsen. C. var
äfven medlem af konstakademierna i Berlin och
Stockholm. Ph. W.
Christiani, Christoph Johann Rudolph,
tysk (dansk) pedagog, f. 1761 i närheten af
Eckernförde, blef 1793 tysk hofpredikant i Köpenhamn
och öppnade derstädes 1795 ett "opdragelsesinstitut",
som snart blef vida berömdt och hvilket hufvudsakligen
hade till ändamål att meddela lärjungarna en allmänt
mensklig bildning. Undervisningen, som försiggick
både på danska och på tyska, var indifferent såväl
i nationelt som i religiöst afseende. 1810 flyttade
C. till Tyskland och dog 1841 som superintendent
i Lüneburg.
Christianus Democritus, pseudonym för Dippel, J. K.
Christie, Vilhelm Friman Koren, norsk politiker,
föddes d. 7 Dec. 1778 i Kristiansund. 1799 tog han
juridisk ämbetsexamen i Köpenhamn och tjenstgjorde
derefter några år dels i det danska kansliet och
dels i karantändirektionen i Köpenhamn. 1808 blef
han sorenskriver (häradshöfding) i Nordhordland och
bosatte sig då i Bergen. I denna stad lefde han i en
krets af intelligenta män, som uppmärksamt följde
tidens rörelser. C. var derför ej oförberedd, när
1814 års händelser inträffade. Vid riksförsamlingen på
Eidsvold (1814) var han den förste representanten för
Bergen och utsågs till församlingens sekreterare. Det
största inflytandet utöfvade han dock under
det urtima stortinget på hösten s. å., då han
som president ledde underhandlingarna med de
svenske kommissarierna. Som erkänsla för det sätt,
hvarpå han utfört sitt värf, skänkte stortinget
honom en guldpokal. Efter stortingets upplösning
(s. å.) sändes han till Stockholm som ordförande för
den deputation, hvilken åt Karl XIII öfverlemnade
Norges grundlag och aflade hyllningseden. 1815
blef C. stiftsamtman i Bergen och representerade
å nyo denna stad på stortingen 1815–16 och 1818,
vid hvilka han var president och utöfvade ett stort
inflytande. Till följd af vacklande helsa måste
han derefter af bryta sin politiska bana, och 1825
tog han afsked från stiftsamtmansämbetet. Sedan han
afslagit ett anbud att blifva statsminister, erhöll
han 1828 på ansökan en tullinspektorsbefattning i
Bergen, hvilken han beklädde till sin död, d. 10
Okt. 1849. – Efter 1815 var C. några år medlem af
lagkommissionen. 1825 deltog han i upprättandet af
Bergens museum och verkade sedan med varmt intresse
för denna inrättning. I museets tidskrift, "Urda",
lät han trycka åtskilliga afhandlingar, de flesta
af antikvariskt innehåll. C. var utan tvifvel en af
Norges mest framstående män under detta århundrade.
Y. N.
Christiernin, Per Niklas, universitetslärare,
rättslärd, f. 1725 i Vester-Fernebo i Vestmanlands
län, blef student i Upsala 1736 och filos. magister
1752, docent 1756, juris doktor 1763, juris professor
1770 samt professor i logik och metafysik 1771. År
1777 prestvigdes han och utnämndes 1787 till
kyrkoherde i Öfver- och Ytter-Gran. Död 1799. –
C. var en orolig och stridslysten man, som under
större delen af sin akademiska läraretid låg i fejd
med sina kolleger. Till följd af sina statsekonomiska
grundsatser råkade han i (en tioårig) strid med
A. Nordencrantz, och i sin ifver att försvara
lockianismen mot den kritiska filosofien, hvars
banérförare var D. Boëthius, kom han in i en ny fejd,
i hvilken äfven den akademiska ungdomen inblandades
och som (1795) slutade med att han af regeringen
suspenderades från rektoratet, hvilket han då innehade
för tredje gången. C:s efterlemnade arbeten utgöras
af disputationer i ekonomiska och filosofiska ämnen
samt af ett betydande antal stridsskrifter.
Christiernin, Adolf Ludvig, krigare, f. 1765, blef
1778 furir vid Konungens lila och gula lifgarde och
deltog som kapten vid Enkedrottningens lifregemente
i Gustaf III:s finska krig samt utnämndes 1795 till
öfverstelöjtnant och 1803 till chef för Karelska lätta
dragonregementet. Under kriget 1808–9 utmärkte sig
"gamle Christiernin" i synnerhet vid Revolaks, då han,
ehuru anställd vid rytteriet, satte sig i spetsen för
en bataljon af Savolaks infanteriregemente och utdref
ryssarna från kaplansgården. 1810 fick han afsked
som öfverste i armén. Dödsåret obekant (1843?). F.
Christinos, oriktig form för Cristinos, politiskt
parti i Spanien.
Christmas pantomimes [krismas pantomäjms],
Eng., "julpantomimer", ett slags i slutet af 17:de
årh. införda féeribaletter, som ännu hvarje jul
uppföras på Drurylane- och Coventgarden-teatrarna
i London. Ämnena tagas merendels ur en saga eller
folksägen, och styckena sluta vanligen dermed att
personerna förvandlas till clowns, harlekiner och
pjerroter. Omkostnaderna för ett sådant julnöje uppgå
stundom ända till 10,000 p. st. (180,000 kr.).
Christofle [-ståfföl], Charles, fransk industriidkare,
f. 1805, d. 1863, upprättade i Paris och Karlsruhe
etablissement för elektrometallurgi samt förgyllning
och försilfring på galvanisk väg. Denna konst fick
genom honom en oerhörd utbildning. Det af C. sjelf
och sedermera af andra efter hans metod förfärdigade
nysilfret med 2% silfverhalt är allmänt kändt under
namnet Christofle-metall.
Christoph, Saint (af engelsmännen kallad S:t
Kitts), britisk ö bland Små Antillerna, s. ö. om
Portorico. Omkr. 25,000 innev. Den förnämsta produkten
är socker. Ön styres af en underguvernör, som lyder
under guvernören på Antigua.
Christophers, Teodor, sjöhjelte. Se Ankarcrona, T.
Christopulos, Athanasios, nygrekisk skald,
f. 1772 i Macedonien, kom tidigt till Valakiet,
der han sedermera beklädde åtskilliga offentliga
ämbeten. Död 1847. Han gjorde sig känd såsom skald,
genom åtskilliga i anakreontisk anda hållna sånger,
och jämväl såsom filolog, genom grammatiska arbeten
på det nygrekiska språkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
