Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cheops - Cheops-pyramiden - Chepera - Cher - Cherasco - Cheraskov - Cherbourg - Cherbuliez
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna uppföra en sex fot hög och en fot tjock
mur omkring hela Sverige". 100,000 menniskor,
hvilka aflöstes hvar tredje månad, arbetade tio år
endast på anläggningen af den väg, hvarpå stenen
transporterades från Tourah-brotten i Arabien
till Nilstranden. Konungens lik nedsattes ej i en
underjordisk grafkammare, såsom eljest var brukligt,
utan man byggde inne i pyramiden en grafkammare
("drottningens kammare") och, då pyramiden växte
öfver det bestämda måttet, ytterligare en ("konungens
kammare"), der sarkofagen ännu finnes. – Den skotske
astronomen P. Smyth framkom för några år sedan med det
orimliga påståendet, att Cheops-pyramiden på gudomlig
tillskyndelse byggdes i midtpunkten af jordklotets
fastland och att, i anordningen af pyramidens rum-
och vigt-förhållanden, åt efterverlden öfverlemnats
enheter för mått och vigt, som på förhand voro
beräknade att antagas af hela menskligheten.
Cheops-pyramiden. Se föregående artikel.
Chepera, Egypt. (af cheper, vara, hafva tillvaro),
"den evigt varande", en egyptisk gud, hvars begrepp
utvecklades af den religions-filosofiska skolan i
Heliopolis. Såväl till namn som egenskaper motsvarar
han israeliternas Jehovah.
Cher (Lat. Carus). 1) Flod i mellersta Frankrike. Hon
rinner upp på Auvergnes högland, i depart. Creuse
(Marche), genomflyter departementen Creuse, Allier,
Loir-et-Cher och Indre-et-Loire samt faller, efter
ett lopp af 320 kilom. (43,6 mil), ut i Loire
nedanom Tours. – 2) Departement i mellersta Frankrike
(Marche), motsvarande det forna Öfre Berry och en del
af Bourbonnais. Arealen omkr. 7,200 qv.-kilom. (131
qv.-mil). 345,613 innev. (1876). Landet består af
en vågformig, till största delen fruktbar slätt
med en mängd kullar; endast i nordvestra delen,
i det s. k. Sologne, finnas ofruktbara kärrtrakter,
omvexlande med sandhedar. Loire med sin biflod
Allier bildar östra gränsen. Floden Cher flyter
igenom departementet. Landet är rikt på skogar och
jernmalm samt har dessutom stenkol, porslinslera och
byggnadssten. Industrien omfattar jernhandtering
och tillverkning af salpeter, glas, porslin och
yllevaror. Hufvudstad: Bourges.
Cherasco [ke-], fordom befäst stad i den italienska
prov. Cuneo (Piemont), vid floden Tanaro. Omkr. 9,000
innev. Sidenmanufakturer. – I C. undertecknades
1631 den fred, som gjorde slut på det mantuanska
arfföljdskriget.
Cheraskov, Michail Matvéjevitsch, rysk författare,
f. 1733, d. 1806, var först professor i bergsvetenskap
och sedan kurator vid universitetet i Moskva. Som poet
var han ganska obetydlig. Hans märklighet består deri
att han införde hjeltedikten i den ryska literaturen
och skref de första ryska originalberättelserna.
Cherbourg [sjärbour], stad och starkt befäst
krigshamn i franska depart. Manche (Normandie),
vid en bukt af Kanalen och mynningen af floden
Divette. 36,338 innev. (1876). Den i klipporna
sprängda krigshamnen består af tre genom slussar
med hvarandra förenade afdelningar: förhamnen
(Napoleons-hamnen), flodbassängen (Karl X:s bassäng)
och i vester derom inre hamnen
(Napoleon III:s bassäng). Tillsammans ega dessa
tre bassänger ett ytinnehåll af 22 hekt. (250
qv.-ref), hafva vid ebb omkr. 9 m. (30 f.) djup
och kunna rymma 40 af nutidens största skepp. Rundt
omkring gruppera sig åtta stora dockor, skeppsvarf,
magasiner, verkstäder, ankarsmedjor m. m. Redden
skyddas i n. mot hafvet af en 3,780 m. (12,730
f.) lång molo eller vågbrytare. Fästningsverken på
denna bestå af en östlig och en vestlig bastion,
ett centralfort och ett mellanfort. Dessutom finnas
flere fästen på de närbelägna öarna och på fastlandet
vid de båda inloppen. Från landsidan försvaras
staden af en befästningsgördel och af framskjutna
forter. C. är illa och gammalmodigt bygdt. Handeln
och industrien äro betydande. Framför stadshuset,
som inrymmer en rikhaltig tafvelsamling, står en
kolossal ryttarestaty af Napoleon I. – C. förekommer
i historien, under namnet Carusburg, först på
Vilhelm eröfrarens tid. Under medeltiden var det
skådeplats för ständiga strider mellan engelsmännen
och fransmännen, hvilka senare först efter 1450 kommo
i varaktig besittning af detsamma. Det var Vauban,
som först tänkte på att göra det till krigshamn och
nyckel till Kanalen. De påbörjade fästningsverken
och hamnarbetena förstördes 1758 helt och hållet af
engelsmännen. Ludvig XVI började uppförandet af den
stora molon, och den höjde sig redan i hela sin längd
öfver vattenytan, då stormen under en enda natt,
1792, förstörde alltsammans. Byggandet af densamma
återtogs först under Ludvig Filip och fullbordades
1853. Samtidigt hade uppförandet af fästningsverken
fortskridit, och det hela invigdes högtidligen d. 7
Aug. 1858.
Cherbuliez [sjärbylie], en schweizisk
familj, bland hvars medlemmar flere gjort sig kända på
vetenskapens eller literaturens områden. – 1. André
C., f. 1795, blef 1840 professor i latinsk och 1846
i klassisk literatur vid högskolan i Genève. Död
1874. Bland hans skrifter hafva De libro Job (1829),
Essai sur la satire latine (s. å.) och La ville
de Smyrne et son orateur Aristide (1863) betydande
vetenskapligt värde. – 2. Antoine Elisée C., den
förres broder, f. 1797, blef 1833 professor i juridik
i Genève. Till följd af 1848 års revolution uteslöts
han från de politiska angelägenheterna i kantonen
Genève, i hvilka han förut verksamt deltagit, och
vistades derefter under några år i Paris, hvarest han
utöfvade en omfattande journalistisk verksamhet. Död
1869 som professor i politisk ekonomi i Zürich. Bland
hans skrifter äro L’utilitaire (1828–30), hvari han
försvarade och modifierade Benthams åsigter, Théorie
des garanties constitutionnelles (1838), Richesse
ou pauvreté (1841), De la démocratie en Suisse
(1843) och Précis de la science économique (1862)
de förnämsta. – 3. Joel C., bokhandlare och literatör,
den förres broder, f. 1806, var före 1846 en verksam
ledamot i kantonen Genèves styrelse. 1848–53 var han
en af hufvudredaktörerna för den utmärkta tidskriften
"Bibliothèque universelle". I skriften Le lendemain
du dernier jour d’un condamné (1829) försökte han
parodiera den protest mot dödsstraffet, som Victor
Hugo inlagt i "Dernier jour
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
