Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chatham-öarna - Châtillon - Châtillon-sur-Seine - Châtre - Chatrian - Chatsworth - Chattahoochee - Chattanooga - Chatterna - Chatterton - Chattuarier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chatham-öarna [tjat-ham-] l. Broughton-arkipelagen,
britisk-australisk ögrupp i Stora oceanen, s. ö. om
Nya Zeeland, mellan 43° och 44° s. br. Den största
ön, Chatham l. Varekauri, som upptäcktes
1791, har ett ytinnehåll af 1,265 qv.-kilom. (23
qv.-mil). Den ursprungliga befolkningen är numera
nästan utrotad af ny-zeeländare.
Châtillon [sjatijång], Rainald de, fransk
korsriddare, följde i 147 Ludvig VII till Palestina
och blef genom gifte med Konstantia, en dotter till
Boemund II af Antiochia, furste af nämnda stat. C. var
karakterslös, men oförväget tapper och ett af de
starkaste stöden för Guido af Lusignan, det kristna
riket Jerusalems konung. Denne mans snikenhet blef
likväl den närmast verkande orsaken till nämnda rikes
fall. Trots ett med seldsjuksultanen Saladin ingånget
stillestånd öfverföll C. nämligen en muhammedansk
karavan, och detta gaf sultanen anledning att bryta
löst mot Jerusalem (1187). C. föll för Saladins
egen hand, och Jerusalem gick förloradt för de kristne.
Châtillon-Sur-Seine [sjatijång syr sän], stad
i franska depart. Côte-d’Or (Bourgogne), vid
Seine. Omkr. 5,000 innev. Fordom fästning. I
C. hölls d. 5 Febr.–d. 19 Mars 1814 en kongress, på
hvilken fruktlösa underhandlingar förenades mellan
Napoleon och de förbundne. Den 19 Nov. 1870 stod
der en drabbning mellan franska friskaror och en
tysk armékår.
Châtre [sjatör], La, stad i franska depart. Indre
(Berry), vid floden Indre. Omkr. 5,000 innev.
Chatrian [sjatriang], Alexandre, fransk
romanförfattare, f. 1826 i Soldatenthal, vid
Pfalzburg (Lothringen), var en tid lärare i
nämnda stad och gjorde derstädes 1847 bekantskap
med Emile Erckmann, med hvilken han sedan dess arbetat
tillsammans under kollektivnamnet Erckmann-Chatrian (se d. o.).
Chatsworth [tjatsoörth], gods i det engelska
grefskapet Derby. Se Chasworth.
Chattahoochee [tjattahoutsji], flod i
Nord-Amerika. Hon rinner upp i nordöstra delen af
staten Georgia, flyter först i sydvestlig riktning,
följer sedan gränsen mellan nämnda stat och Alabama,
går derefter under namn af Appalachicola in i
Florida och mynnar ut i Mejicanska viken.
Chattanooga [tjattanouga], stad i nordamerikanska
staten Tennessee, vid floden Tennessee. Omkr. 6,000
innev. Sågverk och snickerifabriker samt handel med
stenkol och jern. 1863 stod vid C., d. 22–25 Nov., en
ytterst häftig strid, hvarvid unionstrupperna, under
Sherman och Thomas, vunno en fullständig seger öfver
de konfedererade, under Bragg.
Chatterna, en forngennansk folkstam i vestra Tyskland
kring floderna Fulda, Eder och Lahn. I s. v.
sträckte sig deras område till berget Taunus, i
n. ö. skildes det af floden Werra från cheruskernas
land. Plinius d. ä. räknar chatterna till
"hermiones". d. v. s. den sveviska hufvudgrenen
af den germanska folkstammen. Enligt Tacitus
("Germania", kap. 30–31) voro de ett kraftigt, härdadt
och mer än de andre germanerna lifligt folk,
som derjämte med tapperheten förenade klokhet,
ordning och krigstukt.
Hos dem var det allmän plägsed, att ynglingarna
läto skägg och hår växa, till dess de dödat en
fiende. Dessförinnan buro de tappraste af dem
äfven en jernring, liksom åläggande sig sjelfva en
neslig boja. Dessa ynglingar bildade en utvald
krigareskara, som under striden gick i
spetsen för hären och äfven under freden behöll sitt
krigiska skick. De egde ej egen gård, utan åtnjöto
fritt underhåll af dem bland sina landsmän, som de
besökte. Chatternas hufvudort var Mattium (det
vid Fulda belägna Metsungen?), som 15 e. Kr. intogs
och uppbrändes af Germanicus. De krigade ofta med
romarna och försvarade mot dem sitt oberoende.
Efter Frankiska förbundets uppkomst, omkring
midten af 3:dje årh., räknades chatterna till
frankerna (se d. o.). Ännu i slutet af
4:de årh. (vid Arbogastes’ härnad mot frankerna
år 393) bestodo de som särskildt fylke. Man har
i nyare tider ansett dem för hessarnas stamfäder,
och i sjelfva verket utgjordes deras område af större
delen af Hessen; men namnet hessare kan dock, enligt
nyare språkforskares åsigt, ej härledas från namnet
chatter. S. F. H.
Chatterton [tjattertön], Thomas,
"underbarnet från Bristol", engelsk skald, föddes
1752 i Bristol. Efter nödtorftiga studier i en
fattigskola måste han, vid fjorton års ålder,
taga tjenst såsom skrifvare hos en advokat;
men under sina lediga stunder sysselsatte han sig
ifrigt med läsning af äldre engelska författare,
och 1768 diktade han, i anledning af den nya
Bristol-brons invigning, ett poem, som han utgaf för
en afskrift af ett gammalt manuskript, funnet i
Redcliffes kyrkhvalf och författadt af en munk,
Rowley. hvilken påstods hafva lefvat i 15:de årh.
Den framgång detta skaldestycke rönte eggade C. till
fortsatt produktion. Våren 1770 begaf han sig
till London, der han flitigt lemnade bidrag till
åtskilliga tidskrifter. Hans ekonomiska ställning
blef dock ej bättre, och sedan han i flere dagar
lidit svält, beröfvade han sig lifvet, i Aug. 1770,
endast 17 år gammal. – C:s poetiska alster,
som röja en rik fantasi och djup känsla, hafva under
ett helt århundrade varit föremål för de lärdes
undersökningar och tvister. Till försvar för
deras höga ålder och munken Rowleys författareskap
har bl. a. James Bryant uppträdt. Det anses
dock numera afgjordt, att C. sjelf var författaren.
Hans talang att efterbilda en äldre tids språkformer
och uttryckssätt var beundransvärd. Hans dikter
på modern engelska höja sig dock, med undantag af
satirerna, ej öfver medelmåttan. Af hans verk
hafva flere upplagor utgifvits.
Chattuarier, Hattuarier l. Attuarier,
ett vestgermanskt fylke, som först omtalas
af Vellejus Paterculus, enligt hvilken de
år 4 e. Kr. underkufvades af Augusti styfson
Tiberius. Sannolikt bodde de redan då vid
floden Ruhr, der de år 360 e. Kr. hemsöktes och
besegrades af kejsar Julianus och der det ännu under
medeltiden fans en pagus hattera (hatteri, hatterun,
hatterungau). Under den stora folkvandringen i
5:te årh. gingo de, efter hvad det synes, öfver
Rhen och bosatte sig mellan denna flod och Maas. En
"pagus" eller "terra" attuariorum (hattuariorum
l. chattuariorum) omtalas i historiska källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
