Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chabrus (af Hebr. chabrusa, förening, bolag) - Chabur - Chacabuco - Chachapoyas - Chaco - Chaconne - Chacornac, Jean - Chacot - Chacun à son goût l. Chacun a son goût - Chadidsja, Muhammeds första hustru. Se Muhammed - Chæronea (Grek. Chaironeia) - Chærophyllum, bot. Se Hundloka - Chætodon - Chætognatha, zool. Se Pilmaskar - Chaferinas (Zafarâni) - Chagas-öarna - Chagrain, Fr., ett slags läder. Se Chagrin - Chagres - Chagrin l. Chagrain - Chaillot - Chaigne - Chaironeia - Chaise - Chaki (Khaki) - Chalcedon (Kalcedon), Grek. Chalkedon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godsmassa samt på detta sätt skaffa sig pluralitet
vid valen.
Chabur, biflod till Eufrat, med hvilken den förenar
sig vid Abu Seraj (Circesium) i Mesopotamien. Den
hette i forntiden Chaboras (Aborras), Araxes (hos
Xenofon) och Kebar (bland hebréerna). Vid dess strand
hade Hesekiel sina profetiska syner. Denna flod
utgjorde länge gränsen för det romerska väldet.
Chacabuco [tsja-], stad i sydamerikanska republiken
Chile. San Martin, general i republiken Buenos Ayres’
tjenst, vann der d. 12 Febr. 1817 öfver spaniorerna
en seger, som medförde Chiles befrielse.
Chachapoyas [tsjatsjapåjas], distrikt och stad i
peruanska prov. Amazonas.
Chaco [tsja-], vanligen kalladt El gran Chaco,
"det stora jagtområdet", är namnet på en emellan
Bolivia, Paraguay och Argentinska republiken belägen
landsträcka, på hvilken alla de nämnda staterna göra
anspråk. Den är bebodd af vilda, kringströfvande
indianstammar. Landet är slätt och begränsas mot
öster af floden Paraguay, hvars tvänne tillflöden
Pilcomayo och Vermejo genomflyta detsamma.
Chaconne [sjakån], Fr., musikt., ett slags
musikstycke; ett slags dans. Se Ciaconna.
Chacornac [sja-], Jean, fransk astronom, f. 1823,
d. 1873, var 1853–54 anställd vid observatoriet i
Marseille och kom sedan till kejserliga observatoriet
i Paris. Han upptäckte sex mindre planeter:
Phocaea (1853), Polyhymnia (1854), Circe (1855),
Leda (1856), Laetitia (s. å.) och Elpis (1860),
samt utgaf särdeles detaljerade stjernkartor,
en stor mängd astronomiska iakttagelser och
astronomisk-fotografiska planscher. Bland hans skrifter må
nämnas Atlas des annales de l’observatoire impérial
de Paris (1860–63).
Chacot [sjakå], Fr., ett slags soldathatt. Se Schakå.
Chacun à son goût l. Chacun a son goût [sjaköng a
sång gou], Fr., "hvar och en efter sin smak" l. "hvar
och en har sin smak".
Chadidsja, Muhammeds första hustru. Se Muhammed.
Chaeronea (Grek. Chaironeia), fordom stad i vestra
delen af Beotien, nära gränsen till Focis, vid floden
Cephisus (Kefisos). Handel med olja och salvor. Vid
C. vann, 338 f. Kr., Filip af Macedonien en seger
öfver thebaner och athenare, hvarigenom Greklands
frihet erhöll dödsstöten, och på samma ställe
besegrade Sulla 86 f. Kr. Mithridates den stores
fältherre Archelaos. Historieskrifvaren Plutarchos
föddes i C. omkr. 50 e. Kr.
Chaerophyllum, bot. Se Hundloka.
Chaetodon (af Grek. chaite, borst, och odus, tand),
zool., ett till familjen Squamipinnes (de fjällfeniga
fiskarna) hörande slägte, hvaraf en mängd arter
lefva i de tropiska hafven och utmärka sig genom
en särdeles praktfull färgteckning på den höga,
från sidorna tilltryckta, men jämförelsevis korta
kroppen. Slägtets namn ("borsttand") påminner
om de fjällfeniga fiskarnas ganska egendomliga
tandbeväpning, hvilken är sammansatt af fina och
tättsittande tänder, rörliga som ståltrådarna i en
karda eller mjuka och böjliga
som håren i en borste. De flesta dithörande arterna
tillbringa sitt lif vid branta klippväggar eller vid
korallernas stammar och bland dessas grenar, der de
så att säga borsta till sig sin föda, bestående af
de lägre djur med mjuk kropp, hvilka krypa på eller
sitta fast vid dylika ställen. F. A. S.
Chaetognatha, zool. Se Pilmaskar.
Chaferinas (Zafarâni), grupp af tre öar vid
kusten af Marocko, sedan 1848 tillhöriga Spanien.
Chagas-öarna, en England tillhörig ögrupp (arkipelag)
uti Indiska oceanen, söder om Malediverna. Den består
af en mängd fruktbara småöar, rika på kokospalmer. Den
största är Diego Garcia.
Chagrain [sjagräng], Fr., ett slags läder. Se
Chagrin.
Chagres [tsja-], stad i republiken Panamá,
i Central-Amerika, vid den likbenämnda flodens
utlopp i Karaibiska hafvet. Det var fordom den
vigtigaste hamnen på Panamás nordkust, men har
efter Panamá-banans öppnande nästan helt och hållet
förlorat sin forna betydenhet.
Chagrin l. Chagrain [sjagräng], Fr. (trol. af
Turk. sagri, rygg, åsnerygg), ett slags hårdt
och knottrigt läder, som merendels tillverkas af
ryggstycket på häst- eller åsnehudar. – Chagrinera
(Fr. chagriner), gifva någonting (läder, papper
o. s. v.) utseende af chagrin.
Chagrin [sjagräng], Fr. (trol. beslägtadt med
föregående ord), sorg, grämelse, harm. – Chagrinera
(Fr. chagriner), bedröfva, gräma, harma.
Chaillot [sjajå], fordom by, sedan 1659 förstad
till Paris.
Chaine [sjän], Fr. (af Lat. catena), kedja; en
i åtskilliga dansar förekommande tur, som består
deruti, att herre och dam räcka hvarandra handen,
under det de gå förbi hvarandra.
Chaironeia, fordom stad i Beotien. Se Chaeronea.
Chaise [sjäs], Fr., ett slags stol; kärra, schäs. –
Chaise longue [sjäs långg], Fr., "långstol"; ett
slags hvilsoffa, med karm vid ena änden. Jfr Kanapé.
Chaki (Khaki), stor saltsjö i ryska
guvern. Astrakan. I närheten finnas heta källor. Om
sommaren torkar sjön nästan alldeles ut, och salt i
stora massor ligger då qvar på bottnen.
Chalcedon (Kalcedon), Grek. Chalkedon, stad i det
forna Bitynien, belägen vid Bosporen, midt emot
Bysantium (Konstantinopel). Det grundlades omkr. 684
f. Kr. af megarerna. 505 f. Kr. eröfrades det af
perserna, intogs 74 f. Kr. af romarna, plundrades 259
e. Kr. af goterna, eröfrades 609 å nyo af perserna
samt stormades och ödelades 1338 af turkarna. I
C. funnos åtskilliga tempel och ett orakel. På
det ställe, der denna stad var belägen, ligger nu
den turkiska byn Kadi Keni. – 451 hölls i C. det
fjerde ekumeniska (allmänna) kyrkomötet, som afsatte
biskop Dioskuros och arkimandriten Eutyches från
deras ämbeten samt fördömde både nestorianismen och
cutychianismen. Det symbolum, som mötet uppställde,
innehåller, att "Kristus är sann Gud och sann
menniska, till sin gudomliga natur född af evighet
och lik Fadern i allt, till sin menskliga natur
född i tiden af Maria, jungfrun och gudaföderskan,
och oss menniskor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
