Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centuriæ Magdeburgenses l. Magdeburg-centurierna - Centurion - Centweight, engelsk vigt. Se Hundredweight - Cephaelis - Cephalaspis - Cephalopoda, zool. Se Hufvudfotingar - Cephalophora, zool. - Cephaloptera, zool. Se Djefvulsrocka - Cepheus (Grek. Kefevs). 1. Grek. och Rom. mytol. - Cepheus. 2. Astron. - Cephisus l. Cephissus, (Grek. Kefisos) - Cepola, Bandfisk, zool. - Cer, kem., ett metalliskt grundämne. Se Cerium - Ceram (af infödingarna kallad Serang l. Sirang), den största ön bland de södra Moluckerna - Cerambyx, zool. Se Timmerman - Cerano, Il, det vanliga tillnamnet på målaren G. B. Crespi - Cerasin - Cerastes - Cerasus - Cerat (af Lat. cera, vax), "vaxsalvor", med., farmak. - Ceratites, paleont. - Ceratodus Ag., zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
band innehåller en centuria, ett århundrades
historia. Hela verket utmärker sig för grundliga
källstudier, skarp kritik och lidelsefull polemik. Mot
detta arbete riktade C. Baronius sina "Annales
ecclesiastici".
Centurion (Lat. centurio), förman för en centuria i
den romerska folkhären eller, hvilket namnet vanligen
utmärker, i legionen. Se Legion.
Centweight [-oet], engelsk vigt. Se Hundredweight.
Cephaelis Sw., bot. farmak., växtslägte af
nat. fam. i>Rubiaceae,</I> inhemskt i Brasiliens urskogar
samt i Guyana, Vestindien och Mejico. Det växer
på fuktiga ställen och har vanligen en krypande
stam. Ganska många arter användas i medicinen. Mest
bekant är C. Ipecacuanha W., som lemnar den
officinella kräkroten. O. T. S.
Cephalaspis (af Grek. kefale, hufvud, och aspis,
sköld), paleont., fossilt fiskslägte, tillhörande
de pansarklädda ganoiderna. Hufvudet är betäckt af
en stor halfmånformig sköld, nära hvars midt ögonen
hafva sin plats. Kroppen, som är betydligt smalare än
hufvudet, är beklädd med rader af tätt till hvarandra
fogade, mindre plåtar. Slägtet tillhör hufvudsakligen
undre delen af den devoniska formationen, men
förekommer äfven i de allra yngsta öfversiluriska
lagren. G. L.
Cephalopoda, zool. Se Hufvudfotingar.
Cephalophora, zool., en af Blainville uppställd
klass inom blötdjurens afdelning, omfattande
alla dem bland dessa djur, hvilka, i motsats
till musslorna (Acephala), ega ett mer eller mindre
tydligt hufvud, på hvilket de egentliga sinnesorganen
hafva sin plats. Till denna klass vore att räkna
de i art. Blötdjur under numren 3–7 upptagna
afdelningarna. F. A. S.
Cephaloptera, zool. Se Djefvulsrocka.
Cepheus (Grek. Kefevs). 1. Grek. och Rom. mytol.
Konung i Etiopien, Cassiopejas gemål och fader till
Andromeda. Jämte sin maka och sin dotter erhöll han
en plats bland stjernbilderna. – 2. Astron. Stjernbild
på norra stjernhimmelen, nära nordpolen.
Cephisus l. Cephissus, (Grek. Kefisos), i forntiden
namn på tvänne floder i Grekland, af hvilka den ena
flöt i Beotien och föll ut i sjön Kopais och den
andra flöt genom Attika.
Cepola, Bandfisk, zool., ett i Stilla hafvet (vid
Kina och Japan) samt i Medelhafvet och östra Atlanten
(vid England) lefvande, fiskslägte, som utgör typ för
en särskild familj, Cepolidae, och kännetecknas genom
en långsträckt, bandlik kroppsform samt genom en lång
ryggfena, hvilken, liksom den föga kortare gumpfenan,
sammanstöter med stjertfenan. I systemet har familjen
sin plats mellan smörbultarnas och slemfiskarnas
familjer (Gobiidae och Blenniidae). Det egendomliga
i slägtets nuvarande geografiska utbredning
finner sin förklaring i en forntida närmare
förening mellan de haf, i hvilka det nu lefver.
F. A. S.
Cer, kem., ett metalliskt grundämne. Se
Cerium.
Ceram (af infödingarna kallad Serang l. Sirang),
den största ön bland de södra Moluckerna. 17,180
qv.-kilom. (312 qv.-mil). Mesta
delen af ön är omedelbar holländsk besittning och
tillhör residentskapet Amboina.
Cerambyx, zool. Se Timmerman.
Cerano [tjer-], Il, det vanliga tillnamnet på målaren
G. B. Crespi.
Cerasin (af Lat. cerasus, Grek. kerasos, körsbär),
kem., ett med växtslem identiskt eller beslägtadt
ämne, som utgör den i vatten olösliga delen af
körsbärskåda. P. T. C.
Cerastes, zool., ett i Afrika och Persien lefvande
huggormslägte af viperidernas familj, utmärkt
derigenom att ett eller flere af de fjäll, som täcka
hufvudet ofvan ögonen, hafva en förlängning i form af
hornlika utskott. Slägtet tillhör öcknens fauna. En
i Sahara tämligen allmän art, C. aegyptiacus,
af egypterna kallad Fi, är ett af de förargligaste
obehagen under resorna i öcknen. Om dagen ligga
dessa djur inrullade och till största delen dolda i
sanden, hvars färg de bära; endast hufvudet sticker
upp, färdigt till angrepp. Om natten äro de i rörelse
och närma sig då de resandes läger. F. A. S.
Cerasus, i forntiden en betydande handelsstad vid
Svarta hafvet.
Cerat (af Lat. cera, vax), "vaxsalvor", med.,
farmak., ett slags hårda eller fasta salvor, i hvilkas
sammansättning vax ingår såsom en hufvudbeståndsdel,
men som derjämte innehålla andra feta ämnen,
t. ex. feta oljor, hvalraf o. s. v. De beredas
derigenom att de feta ämnena, medelst värmen af
ett kokande vattenbad, bringas att sammansmälta
med vaxet. Genom användande af denna, mindre höga,
värmegrad (högst + 100°) vinnes den fördelen, att de
feta ämnena ej förändras eller sönderdelas, hvarigenom
ceraten skulle få en oangenäm lukt och en förändrad
färg. Sedan beståndsdelarna under sammansmältningen
omsorgsfullt blandats med hvarandra, silas den smälta
massan genom linne och utgjutes, i tunnare lager, i
kapslar eller papperslådor för att svalna. Derigenom
blir det färdiga ceratet likartadt i sin massa och
får en för begagnandet lämplig form. Sjunde upplagan
af svenska farmakopén upptager följande tre slag af
cerat: ceratum album, hvitt cerat, af 1 del hvitt
vax, 1 del hvalraf och 3 delar med benzoë försatt
skiradt ister (axungia benzoata), ceratum flavum,
gult cerat, som består af 1 del gult vax och 2 delar
olivolja, samt ceratum rubrum, rödt cerat, som beredes
af samma beståndsdelar som hvitt cerat, men färgas
rödt medelst barken af alkanna-rot. Detta cerat
kallas af allmänheten vanligen "mun-pomada", emedan
det oftast begagnas att stryka på sår och sprickor
å läpparna. Tunt utbredt på lärftslappar, begagnas
cerat i allmänhet till botande af hudlösheter eller
ytliga sår. O. T. S.
Ceratites, paleont., ett i triasformationen
förekommande cefalopodslägte af familjen
Ammonitidae. Det liknar till formen Ammonites, men
utmärker sig genom skiljeväggarnas enklare byggnad.
G. L.
Ceratodus Ag., zool., ett till lungfiskarna (Dipnoi)
hörande, särdeles märkvärdigt slägte, som andas med
både gälar och lungor samt har ett fisklikt utseende,
långt bakåt belägna bukfenor och kroppen klädd af
breda, rundade fjäll, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
