- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
165-166

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Censur (Lat. censura, af censere, granska), granskning - Censura ecclesiastica, Lat., den andliga domsrätt, i kraft hvaraf en biskop kan göra undersökningar rörande förbrytelser emot kyrkan - Censurera, granska. Jfr Censor och Censur - Census, Lat., uppskattning, värdering - Cent. 1. Amerikanskt skiljemynt - Cent. 2. Holländskt skiljemynt - Cent (T. zent, af Med. Lat. centena) utgjorde enligt den äldre sydgermanska författningen en underafdelning af den större territoriella enheten gau (Lat. pagus) - Centaurea, Klint l. Klätt, bot., växtslägte - Centauren, astron., stjernbild på södra stjernhimmelen - Centaurerna, ett fordom i Tessalien boende vildt skogs- och bergsfolk - Centennial, Eng., hundraårig; hundraårsperiod - Center. 1. Krigsv. Den mellersta delen af en till strid uppställd större truppstyrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sedan emellertid grefve Berg 1861 lemnat sin plats och
en mera frisinnad politik begynt göra sig gällande,
afläts till Finlands 1863 församlade ständer en
proposition om tryckfrihetens återinförande. I
detta lagförslag införde ständerna flere ändringar
i frisinnad riktning, men förklarade sig godkänna
propositionen i dess ursprungliga form, för den
händelse ändringarna icke vunne nådigt bifall. Vid
en del af dessa fästes afseende, och sålunda
tillkom finska tryckfrihetsförordningen af d. 18
Juli 1865, hvilken dock icke skulle gälla längre
än till slutet af följande landtdag. Äfven till
1867 års landtdag öfverlemnades en proposition
om ny tryckfrihetslag, men då ständerna – trots
det vid propositionen fästa förbehållet att, i
händelse förslaget förkastades, regenten skulle
"åter inträda i full utöfning af sin rätt att ensam
rörande pressens ordnande och öfvervakande besluta"
– icke ansågo sig kunna utan särskilda forändringar
godkänna detta förslags delvis högst elastiska och
godtyckliga bestämmelser (afsedda, äfven dessa, att
gälla endast tills vidare) utfärdades på administrativ
väg, samma dag landtdagen afslöts, en författning,
hvilken, under bevarande af 1865 års förordnings
yttre form samt med undvikande af benämningarna
"censur" och "censorer", faktiskt återställde
den preventiva granskningsrätten. Sedan dess har
den allmänna meningen oaflåtligt yrkat på censurens
afskaffande, bl. a. 1869 genom en med ett stort
antal underskrifter försedd adress till Finlands
storfurste samt 1872 genom en ständerpetition, men
utan att dessa försök ännu krönts med framgång. –
Censorsmakten omhänderhafves, på grund af
förordn. d. 31 Maj 1867 och d. 1 Maj 1871, i högsta
instansen af en "öfverstyrelse för pressärendena",
sammansatt af ordförande och två ledamöter, och
under denna styrelse lyda en öfverombudsman och
särskilda ombudsmän, hvilkas antal f. n. uppgår
till 16. Ordföranden i öfverstyrelsen utnämnes
af kejsaren-storfursten på förslag af senaten,
ledamöterna tillförordnas af senaten på ordförandens
förslag, och ombudsmän tillsättas af öfverstyrelsen,
efter behof, på orter, der boktryckerier äro
inrättade eller tidningar utgifvas. Staten för
pressöfverstyrelsen och dess ombudsmän uppgår, enligt
1877 års statsförslag, till 58,000 mark om året.
H. L. R.         R. C.

Censura ecclesiastica, Lat., den andliga domsrätt,
i kraft hvaraf en biskop kan göra undersökningar
rörande förbrytelser emot kyrkan och ådöma straff
för desamma. Jfr Andlig domsrätt.

Censurera (Lat. censurare), granska. Jfr Censor
och Censur.

Census, Lat., uppskattning, värdering; en viss
förmögenhetsställning såsom vilkor för valrätt eller
valbarhet. Jfr Censor.

Cent (af Lat. centum, hundra). 1. Amerikanskt
skiljemynt, hundradelen af en dollar, alltså = 3,73
öre. – 2. Holländskt skiljemynt, hundradelen af en
florin, alltså = 1,5 öre. Jfr Centime och Centesimo.

Cent (T. zent, af Med. Lat. centena) utgjorde
enligt den äldre sydgermanska författningen en
underafdelning af den större territoriella enheten

gau (Lat. pagus). Denna territoriella indelning
sammanhänger med folkhärens indelning efter
hundratal (jfr det nordiska hundari). – Centgrefve
(T. zentgraf, Med. Lat. centenarius), en under
grefven (Lat. comes) – hvilken stod i spetsen för
en gau – stående ämbetsman, som inom en cent hade
dels en underordnad jurisdiktion och polismakt,
dels åliggandet att bringa till verkställighet
de af grefven anbefallda förvaltningsåtgärderna.
I. L.

Centaurea, Klint l. Klätt, bot.,
växtslägte af nat. fam. Compositae,
korgblomstriga, kl. Syngenesia L.,
ordn. Polygamia frustranea, utmärker sig i synnerhet
genom blomkorgarnas stora, könlösa kantblommor. Hos
detta slägte är således den egendomlighet drifven
till sin spets, hvilken utmärker hela familjen, att
nämligen blomställningen fysiologiskt är att betrakta
som en sammansatt blomma; de yttre blommorna få göra
tjenst som kronblad. Detta åter har till följd en
stark utveckling af kronan, vanligen på bekostnad af
befruktningsdelarna. Af detta i södra Europa artrika
slägte äro tre arter allmänna i vart land, bland dem
den välbekanta blåklinten (C. cyanus), ett vanligt
ogräs, i synnerhet i rågåkrar. På Norges sydvestra
kust finnas ytterligare tre (eller två) arter. S. A.

Centauren (af Grek. kentavros), astron., stjernbild
på södra stjernhimmelen. Dess två klaraste stjernor,
[alpha] Centauri och [beta] Centauri, äro båda af 1:a
storleken. Se Stjernkarta.

Centaurerna (af Grek. kentein, stinga, och tavros,
tjur), ett fordom i Tessalien boende vildt skogs- och
bergfolk, som låg i oafbruten strid med lapiterna,
af hvilka de slutligen undanträngdes. Centaurernas
ständiga jagter till häst gåfvo upphof till den
föreställningen, att de voro ett slags dubbelgestalter
af menniska och häst (hippocentaurer). För sin
likhet med satyrerna och sitt häftiga begär efter
vin sattes de i en senare tid i förbindelse med
Bacchos-kulten. Deras strider voro omtyckta ämnen
för Greklands bildande konstnärer.

Centennial, Eng. (af Lat. centum, hundra, och annum,
år), hundraårig; hundraårsperiod, hundraårsfest. Så
kallades t. ex. det jubileum, hvarmed
Förenta staterna 1876 högtidlighöllo minnet af
oafhängighetsförklaringen hundra år förut. Detta
jubileum firades bl. a. genom en verldsexposition
i Filadelfia.

Center (Lat. centrum, medelpunkt,
midt). 1. Krigsv. Den mellersta delen af en till
strid uppställd större truppstyrka, i motsats till
sidodelarna, som kallas flyglar. Dessa benämningar
användas äfven om den ställning (position), som
trupperna besatt, hvarför man talar om en ställnings
center och flyglar. Centern är vanligen en mycket
vigtig punkt, som ofta omedelbart bakom sig har
truppernas återtågsväg, och en genombrytning af
densamma medför oftast ett afgörande nederlag. För
att en genombrytning numera skall lyckas, fordras
dels betydlig öfverlägsenhet och dels särdeles
gynsamma terrängförhållanden; eljest kunna
flyglarna lätt genom omfattande anfall krossa den
angripande. Fordom, t. ex. under Napoleon I:s krig,
användes genombrytningen oftare än nu (den var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:34:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free