Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Celt - Celter, indo-germansk folkstam. Se Kelter - Celtiberer, spansk folkstam. Se Keltiberer - Celtis (Celtes), Konrad, egentligen Konrad Pickel - Cembratall, bot. Se Tall - Cement (af Lat. cæmentum, murbruk) l. Hydrauliskt murbruk, kem. - Cementering (Cementation), metallurg. - Cementerad tråd, koppartråd, som på ytan förvandlats till mässing. (Jfr Cementering.) - Cementkoppar, metallurg., pulveriserad metallisk koppar - Cementstål, metallurg. Se Brännstål - Cenakel, matsal. Se Coenaculum - Cenci, Beatrice - Cendré, Fr., askgrå, askfärgad, ljuslett - Cendrillon, Fr. l. Ask-ungen, hjeltinnan i en mycket spridd folksaga - Ceneda, stad i italienska prov. Treviso (Lombardiet) - Cenere, Monte C., bergsrygg i södra delen af schweiziska kantonen Ticino (Tessin) - Cenis, berg bland Alperna. Se Mont Cenis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skafthål. – Engelska och franska fornforskare kalla
väl stundom äfven de icke genomborrade stenyxorna
för "celts", men i denna betydelse plägar ordet ej
användas af svenska författare. O. M.
Celter, indo-germansk folkstam. Se Kelter.
Celtiberer, spansk folkstam. Se Keltiberer.
Celtis (Celtes), Konrad, egentligen Konrad Pickel,
tysk humanist, f. 1459 i närheten af Würzburg,
d. 1508, var lärjunge af R. Agricola, blef 1487
i Nürnberg af kejsar Fredrik III högtidligen
krönt till "poëta caesareus" samt anställdes
1497 såsom lärare i diktkonst och vältalighet
vid universitetet i Wien. 1498–99 företog han på
kejsarens bekostnad en resa, som sträckte sig ända
till Skandinavien. På C:s förslag inrättades 1501
i Wien "Collegium poëtarum", hvars föreståndare han
sjelf blef. Vid sin död efterlemnade han en historia
öfver Nürnberg samt flere filosofiska, retoriska,
biografiska och poetiska verk. Han var bl. a. en
lycklig efterbildare af Tibullus och Horatius. Den
samling legender och dramer, som han 1501 utgaf i
Gandersheim-nunnan Roswithas namn, härrör efter
all sannolikhet från C. och några af hans lärda
kolleger. (Jfr Roswitha.) Det är bevisadt, att han
sökte förfalska Ovidii "Fasti".
Cembratall, bot. Se Tall.
Cement (af Lat. caementum, murbruk) l. Hydrauliskt
murbruk, kem., kallar man dels ett sådant ämne,
som, blandadt med kalk, ger ett under vatten
hårdnande murbruk, dels en blandning af kalk och
några silikat, hvilken blandning likaledes hårdnar
under vatten. De gamle romarna använde till cement
naturliga, vulkaniska trakyt-tackor. Sådana hemtas
i Rhen-trakten (der de kallas trass), Italien
(puzzuolana) och Grekland (santorin). Utmärkande för
dessa ämnen är, att de med utspädda syror åtskilja
geléartadt kiselsyrehydrat. Den omständigheten att
de hårdna under vatten beror hufvudsakligen derpå att
vattenhaltiga kalciumsilikat bildas. Många naturliga
blandningar af kalk och lera, s. k. märglar, få efter
bränning och pulverisering egenskapen att hårdna
under vatten. Engelsmannen Parker anlade 1796 nära
London en cementfabrik, der cement erhölls genom
bränning af de märgelkonkretioner, som förekomma i
London-leran. Detta cement kallas Roman cement. Det,
som tillverkas af konstgjorda blandningar af fint
fördelad lera och kalk, har, för sin likhet med
portlandsten, fått namnet Portlandcement. Den första
fabriken för tillverkning af det senare slaget,
vid Leeds, grundlades 1824 af Aspden. F. n. är
denna tillverkning en mycket vigtig industrigren. I
norra Tyskland drifves den i mycket stor skala. I
Sverige finnes en fabrik vid Lomma (i Skåne). På
Gotland finnas mycket rikliga tillgångar på naturliga
blandningar af lera och kalk, hvilka vid bränning
gifva utmärkt cement. Många andra ämnen än de
nämnda hårdna under vatten, t. ex. en blandning
af magnesia och klormagnesium eller en ej alltför
häftigt bränd magnesit, s. k. magnesia-cement.
P. T. C.
Cementering (Cementation), metallurg., kallas hvarje
operation, genom hvilken metaller medelst upphettning
i lämpliga pulver- eller
gasformiga ämnen, kunna, utan att smältning inträffar,
i ett eller annat afseende förändras. Exempel
på cementering är smidesjerns ombildning till
stål genom upphettning i kolpulver (se Brännstål)
eller blodlutsalt, gulds rensning från främmande
inblandningar genom upphettning med klorider
och mässings beredning genom koppars upphettning
i zinkgas. Th. N-m.
Cementerad tråd, koppartråd, som på ytan förvandlats
till mässing. (Jfr Cementering.)
Cementkoppar, metallurg., pulveriserad metallisk
koppar, som erhålles derigenom att kopparmalm
(vanligen fattigare kiser) rostas i oxiderande
låga (ofta under tillsats af koksalt), hvarefter
kopparn utfälles på våta vägen medelst metalliskt
jern. Cementkoppar tillverkas vid Falun i
det der nyanlagda kopparextraktionsverket.
Th. N-m.
Cementstål, metallurg. Se Brännstål.
Cenakel, matsal. Se Coenaculum.
Cenci [tjentji], Beatrice, merendels kallad "den
vackra fadermörderskan", var yngsta dottern af en
för sina brott och laster beryktad romersk adelsman,
Francesco C. Hennes skönhet uppväckte hos fadern
en onaturlig lidelse, och sedan hon förgäfves sökt
skydd mot honom hos sina slägtingar samt hos påfven
Klemens VIII, lät hon, såsom det förtäljes, i förening
med sina syskon mörda honom (1598). Verktyget,
banditen Marzio, blef gripen och angaf på pinbänken
Beatrice och hennes syskon såsom anstiftarna till
mordet. Med undantag af den yngste brodern blefvo
de afrättade 1599, hvarefter påfven konfiskerade
familjens betydliga egendom, hvilken 1605 af Paul V
förärades till familjen Borghese. Nyare forskningar
hafva dock gjort högst sannolikt, att Beatrice och
hennes syskon voro oskyldiga och föllo offer för
en nedrig tillställning. I palatset Colonna i Rom
finnes Beatrices porträtt, enligt sägnen måladt af
Guido Reni. Hennes historia utgör ämnet i en tragedi
af Shelley och en roman af Guerazzi.
Cendré [sangdre], Fr. (af cendre, aska), askgrå,
askfärgad, ljuslett.
Cendrillon [sangdrijång], Fr. (af cendre, aska)
l. Ask-ungen, hjeltinnan i en mycket spridd
folksaga, hvilken förtäljer huru en ung flicka,
som hårdt behandlas af sin styfmoder och sina
högfärdiga halfsystrar, slutligen genom sin skönhet
och dygd vinner en konungasons kärlek. Den äldsta
bearbetningen är af Charles Perrault (d. 1703)
i hans "Contes de ma mère l’oie" (1697). Sagan har
flere gånger blifvit dramatiskt behandlad, bl. a. af
Etienne ("Cendrillon", med musik af N. Isouard;
på svenska 1811) samt af Desaugiers och Gentil
("La petite Cendrillon"). Rossini komponerade musik
till en italiensk dramatisering af samma saga,
"La cencrentola".
Ceneda [tje-], stad i italienska prov. Treviso
(Lombardiet), vid floden Machio. Omkr. 10,000
innev. Biskopssäte. Pappersfabrikation, garfveri,
mineralkällor.
Cenere [tje-], Monte C., bergsrygg i södra delen af
schweiziska kantonen Ticino (Tessin). Deröfver går
vägen mellan Bellinzona och Lugano.
Cenis, berg bland Alperna. Se Mont Cenis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
