Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caspari, Karl Poul - Caspe - Casper, Johann Ludwig - Capsia porta, Lat., Kaspiska porten - Cass, Lewis - Cassagnac, Adolphe de C. och Paul de C., franska publicister. Se Granier de Cassagnac - Cassander, Georg - Cassano - Cassas, Louis François
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Caspari, Karl Poul, norsk (tysk) teolog och
orientalist, f. i Dessau d. 8 Febr. 1814 af judiska
föräldrar, studerade (under F. L. Fleischers ledning)
orientaliska språk i Leipzig och öfvergick 1838
till kristendomen. Sedan han derefter i Berlin
studerat teologi under Hengstenberg samt i Leipzig
fortsatt sina studier i gammaltestamentlig exeges
och orientaliska språk, blef han 1842 filosofie
doktor i Leipzig och 1844 teologie doktor ("honoris
causa") i Königsberg. 1845 afslog han en kallelse
att blifva lärare vid högskolan i sistnämnda stad,
emedan han icke ville sluta sig till den preussiska
unionen; men 1847 mottog han en dylik kallelse till
Kristiania, der han sedan verkat, först som lektor
och sedan, ifrån 1857, som professor i teologi. Redan
under andra terminen af sin verksamhet i Norge höll
han sina föreläsningar på norska, och småningom
har han fullkomligt lefvat sig in i de norska
förhållandena. 1850 och 1857 afslog han kallelser
till Rostock och Erlangen. – C. är en af Europas
förnämste lärde på teologiens och den österländska
filologiens områden samt har utvecklat en betydande
literär verksamhet. Hans Grammatica arabica (1844–48,
3:dje uppl. 1866) åtnjuter stort anseende. Flere af
hans större verk – Ueber den syrisch-ephraimitischen
krieg unter Jotham und Ahas (1849), Ueber Micha den
morasthiten und seine prophetische schrift (1852)
och det omfångsrika, om grundlig lärdom vittnande
Ungedruckte, unbeachtete und wenig beachtete
quellen zur geschichte des taufsymbols und der
glaubensregel (1866) m. fl. – hafva utkommit såsom
universitetsprogram. 1867 utgaf han Kommentar til de
tolv förste capitler af propheten Jesaja. Under de
senare åren har han offentliggjort flere populära
teologiska arbeten, och från 1857 har han deltagit
i redaktionen af "Teologisk tidskrift" (utgifven i
Kristiania), till hvilken han lemnat en stor mängd
bidrag. Som universitetslärare åtnjuter C. stort
anseende, och på det kyrkliga lifvet i Norge har han
utöfvat ett mäktigt inflytande. Han har städse varit
en sträng lutheran och är en afgjord motståndare
till grundtvigianismen. Under de senare åren har han
företagit omfattande resor, bl. a. till Ryssland, der
han upptäckt en mängd nya källor till de vetenskaper,
som han företrädesvis idkar. Y. N.
Caspe, stad i spanska prov. Zaragoza (Aragonien),
vid floden Ebro. Omkr. 10,000 innev.
Casper, Johann Ludwig, tysk läkare och skriftställare,
f. 1796 i Berlin, blef 1841 direktör för den i nämnda
stad befintliga praktiska undervisningsanstalten för
rättsmedicin och utgaf i denna egenskap de med stort
bifall mottagna Gerichtliche leichenöffnungen (1851
och 1853). De förnämsta bland hans öfriga skrifter
äro Praktisches handbuch der gerichtlichen medicin
(1856–58; 5:te uppl., med atlas, 1871) och Beiträge
zur medicinischen statistik und staatsarzneikunde
(1825–35), första försöket till grundläggande af en
medicinsk statistik. Död 1864.
Caspia porta, Lat., Kaspiska porten, ett i forntiden
berömdt bergspass i "Caspii montes", sannolikt i
trakten af det nuv. Teheran i Persien.
Cass, Lewis, nordamerikansk statsman, f. 1782
i Exeter (Newhampshire), blef 1802 advokat och
omintetgjorde 1806, såsom medlem af Ohios legislatur,
Aaron Burrs förrädiska plan att från Unionen skilja
staterna på andra sidan Alleghany-bergen. 1812
blef han guvernör öfver territoriet Michigan, 1831
Förenta staternas krigsminister och 1835 deras
sändebud i Paris. Der råkade han, med anledning
af det mellan England och Förenta staterna 1842
afslutade fördraget om rättigheten att visitera
fartyg, i en politisk-literär fejd med Guizot och
utrikesministern i Washington, hvarför han 1843
återvände till Amerika. 1845 blef han staten Michigans
representant i senaten, och 1848 uppställdes han af
demokraterna som kandidat till presidentskapet. I
senaten uppträdde han sedermera som en afgjord målsman
för sydstaternas intressen. 1857–60 var han ledande
minister i Buchanans kabinett, ur hvilket han dock
afgick, när secessionisternas öfvervigt i ministèren
visade honom den fara, som hotade unionen. Under
inbördeskriget (1861–65) uppbjöd han alla sina
krafter för att bereda unionen seger. Död 1866. Bland
hans skrifter förtjenar särskildt nämnas Inquiries
respecting the history, traditions, language etc. of
the indians living within the United states (1823).
Cassagnac [-sanjak], Adolphe de C. och Paul de C.,
franska publicister. Se Granier de Cassagnac.
Cassander, Georg, en af den romersk-katolska
kyrkans lärdaste och mest upplyste teologer, f. på
den i närheten af Brügge belägna ön Cazdand,
hvarifrån hans namn härleder sig. Sitt rykte som
teolog förvärfvade han under de utjämningsförsök,
hvilka närmast efter reformationen gjordes för att
söka åvägabringa en förening emellan katoliker och
protestanter. På uppmaning af kejsar Ferdinand I utgaf
han 1564 De articulis religionis inter catholicos
et protestantes controversis, i hvilket han sökte
finna en föreningspunkt i det apostoliska symbolum
och den äldre kyrkans bekännelse, sådan denna uttalat
sig hos kyrkolärarna från Konstantii tid till Leo
den store och Gregorius den store. C. författade
äfven andra teologiska verk af högt värde samt
utgaf flere patristiska arbeten. Död. i Köln 1566.
J. H. B.
Cassano, stad i italienska prov. Milano, vid floden
Adda. Omkr. 3,500 innev. Der segrade d. 16 Aug. 1705
österrikarna, under prins Eugène, öfver fransmännen,
under Vendôme, samt d. 27 April 1799 ryssarna och
österrikarna, under Suvorov, öfver fransmännen,
under Moreau, och d. 4 Nov. s. å. österrikarna
öfver fransmännen.
Cassas [-sa], Louis François, fransk konstnär,
f. 1756, d. 1827, genomströfvade tvänne gånger
orienten (första gången i sällskap med grefve
Choiseul-Gouffier), öfverallt mätande och
aftecknande fornlemningar. 1816 blef han professor
vid gobelins-fabriken i Paris. C. anlade den i nämnda
stads konstskola befintliga samlingen af korkmodeller
af olika folks yppersta byggnadsverk, och af det på
hans resor samlade materialet uppstodo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
