Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carstens, Asmus Jakob - Carstensberg, Georg Johan Bernhard - Carta, Ital., papper, blad, kopparstick - Carta bianca l. blanca, oinskränkt fullmakt. Jfr Carte blanche - Carta bollata, stämpladt papper. Jfr Charta och Karta - Cartagena, befäst stad i spanska prov. Murcia, vid Medelhafvet - Cartagena de las Indias, hufvudstad i staten Bolivar, i den sydamerikanska republiken Columbia - Cartago, stad i central-amerikanska republiken Costarica, vid foten af vulkanen Irazu - Carte, Fr., kort, karta, sjökort, spelkort - Carte blanche, rent papper; oinskränkt fullmakt - Carte généalogique, stamtafla - Cartepartie l. carte de partie, lastningskontrakt (se Certeparti) - Carte de sureté, respass - Carte du diner, middagsmatsedel. - A la carte, efter matsedel - Carteja, fordom stad i Spanien - Carteret, John, baron, earl of Granville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carstens, Asmus Jakob, dansk (tysk) tecknare och
målare, föddes d. 10 Maj 1754 i S:t Jörgens by
vid Slesvig. I sin ungdom hade han en hård kamp
att bestå, innan det lyckades honom att få egna
sig åt konsten. 1776 kom han till Köpenhamn, der
han begagnade undervisningen på konstakademien;
men han var redan allt för sjelfständig att kunna
draga fördel af skolans arbetsordning, och kort efter
det han vunnit den lilla silfvermedaljen, inträffade
mellan honom och lärarna en brytning, som vållade, att
han 1781 helt och hållet skilde sig från akademien. I
Köpenhamn tillbragte han derefter endast tvänne år,
uppehållande sig medelst porträttritning, och företog
sedan i sällskap med sin broder Frederik C. (målare
och kopparstickare, f. 1762, d. 1798) en resa till
norra Italien. För brist på medel måste han dock
snart återvända, men kom icke längre än till Lybeck,
der han i nära fem års tid bekymmersamt lifnärde
sig med att rita och måla porträtt. Han sökte likväl
under tiden utbilda sig till historiemålare eller,
rättare, till tecknare. En större komposition af
honom, Änglarnas fall, väckte stor uppmärksamhet
och föranledde, att han 1788 kallades till Berlin,
der han 1790 blef professor vid konstakademien. Sedan
han utfört några större dekorationsarbeten med antika
framställningar, för drottningen och för ministern
Heinitz, lyckades det honom att af den preussiska
regeringen få ett resestipendium, med hvars hjelp han
1792 kom till Rom. Stipendiet indrogs efter tre års
förlopp, men C. stannade fortfarande qvar i Rom, der
han nu kunde förtjena ett tarfligt uppehälle genom
att måla historiska och mytologiska kompositioner
i vattenfärg. Han dog dock ej långt derefter, d. 25
Maj 1798.
Redan som ung kände C. sig så mäktigt gripen af de
få antik-afgjutningar, som Köpenhamns konstakademi
då egde, att forntidens konst, hennes uppfattning
och ämnen, den grekisk-romerska mytologiens sagor,
blefvo föremål för hans oaflåtliga studium. Derigenom
besjälades han så af den enkelhet och sanning, som äro
kännemärken på all äkta konst, att han fullständigt
bröt med den föregående tidens konventionalism och
blef skaparen af en helt ny riktning i den europeiska
konsten. Omständigheterna gjorde honom likväl på visst
sätt till martyr för den sak, för hvilken han kämpat
under hela sitt lif. I sina kompositioner visar han en
sällsynt skaparekraft, en djup och allvarlig känsla
samt en ovanlig förmåga att ordna sina figurer. Man
saknar dock i enskildheterna ett noggrant naturstudium
– en nödvändig följd deraf att han icke gerna
arbetade efter modell. C. var helt obetydligt öfvad i
oljemåleri, och de få oljemålningar han efterlemnade
(två af dem finnas på Kristiansborgs slott i
Köpenhamn) hafva större förtjenster i kompositionen
och teckningen än i målningstekniken. Deremot eger
såväl Tyskland (Weimar) som Danmark (Thorvaldsens
museum) en rik skatt i hans många teckningar och
aqvareller. Fastän han lefde en stor del af sitt
lif i Tyskland och bland tyskar i Rom, tyckes det
likväl, som om han förblifvit dansk undersåte.
Ph. W.
Carstensen, Georg Johan Bernhard, dansk militär
och literatör, f. 1812 i Alger, der fadern
var dansk konsul, började tidigt syssla med
åtskilliga literära företag, som mest voro anlagda
på publikens förströelse. 1839–41 utgaf han i
Köpenhamn "Portefeuillen, et literairt-artistiskt
skrivt" och 1841 "Figaro, journal for literatur,
kunst og musik". Äfven i Paris och Filadelfia,
i hvilka städer han vistades några år, utgaf
han förströelseskrifter. Under slesvigska kriget
1848 tjenstgjorde han som reservofficer i danska
armén. 1852 vann han, i förening med en tysk, första
priset för en ritning, som de uppgjort till den stora
expositionsbyggnaden i New-York. Mest känd är C. genom
anläggningen af det köpenhamnska förlustelsestället
Tivoli, på hvilket han 1842 fick privilegium och som
han 1843 öppnade för allmänheten. Död 1857.
Carta (Lat. charta), Ital., papper, blad,
kopparstick. – Carta bianca l. blanca, oinskränkt
fullmakt. Jfr Carte blanche. – Carta bollata,
stämpladt papper. Jfr Charta och Karta.
Cartagena, befäst stad i spanska prov. Murcia,
vid Medelhafvet. Omkr. 55,000 innev. Örlogshamn,
skeppsvarf, arsenal. Biskopssäte. Katedralkyrkan är
byggd i morisk stil. Staden, som af romarna benämndes
Carthago nova, grundlades af kartaginiensen Hasdrubal
228 f. Kr. och uppblomstrade hastigt, till följd
af de i närheten befintliga silfvergrufvorna. I
Febr. 1844 uppreste C. sig mot drottning Isabella,
men tvangs redan i Mars att kapitulera. Sin största
betydelse har det fått såsom hufvudsäte för den
federalistisk-kommunistiska rörelsen i Spanien
1873. Det försvarade sig mot regeringens trupper från
Aug. nämnda år till d. 12 Jan. 1874. Jfr Spanien.
Cartagena de las Indias, hufvudstad i staten
Bolivar, i den sydamerikanska republiken Columbia,
vid en vik af Karaibiska hafvet. Omkr. 10,000
innev. Ärkebiskopssäte. Hamnen anses för den bästa på
Syd-Amerikas norra kust, men har det oaktadt länge,
till stadens skyddande, varit spärrad för större
fartyg. C. grundlades 1533 af spaniorerna.
Cartago, stad i central-amerikanska republiken
Costarica, vid foten af vulkanen Irazu. Omkr. 10,000
innev. Staden förstördes 1841 genom en jordbäfning.
Carte [kart], Fr. (af Lat. charta, papper), kort,
karta, sjökort, spelkort. – Carte blanche [-blangch],
rent papper; oinskränkt fullmakt. – Carte généalogique
[sjenealåsjik], stamtafla. – Cartepartie l. carte de
partie, lastningskontrakt (se Certeparti). – Carte de
sureté [-dö syrete], respass. – Carte du diner [-dy
dine], middagsmatsedel. – A la carte, efter matsedel.
Carteja, fordom stad i Spanien, vid nuv. Gibraltar
sund. Det anlades af fenicerna och blef 171
f. Kr. koloniseradt af 4,000 romerska soldater. Under
kriget mellan Caesar och Pompejus hade den senare
der sin flottstation.
Carteret, John, baron, earl of Granville, engelsk
statsman och talare, föddes 1690 och fick en grundlig
klassisk uppfostran. "Han medförde från Oxford",
yttrade Swift skämtsamt, "mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
