- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
49-50

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carpenter, Wililam Benjamin - Carpentras, stad i franska deaprt. Vaucluse (Provence) - Carpentum, Lat., en hos forntidens romare bruklig tvåhjulig statsvagn. - Carpentarius, en som förfärdigade sådana vagnar - Carpet, Eng. (af Med. Lat. carpeta, carpita, ett slags raggigt tyg, af carpere, plocka), matta, bordduk - Carpet-baggers (af Eng. carpet-bag, resväska, nattsäck) - Carpi, stad i den italienska prov. Modena (Emilien) - Carpi, by i den italienska prov. Verona (Venezia) - Carpi, Uga da - Carpinus, bot. Se Annbok - Carpogonium (af Grek. karpos, frukt, och gonimos l. gonios, alstringsduglig), bot. - Carpolithus (-ithes, -ites) Sternb., paleont. - Carpophaga (af Grek. karpos, frukt, och fagein, äta), zool. - Carpzov, en på de juridiska och teologiska vetenskapernas område ryktbar tysk familj - Carracci, italiensk målarefamilj. Se Caracci - Carragheen, farmak. perlmossa, en alg-art. Se Caragheen - Carranza, Bartholomæus (Bartholomæus de Miranda) - Carrara, stad i den italienska prov. Massa-Carrara (Modena) - Carrara-marmor, miner.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undersökningar om de fysikaliska och biologiska
förhållandena på hafsbottnen. De resultat han
vann voro i hög grad egnade att modifiera en mängd
geologiska och zoologiska åsigter. Berättelserna om
de expeditioner, som han företog med anledning af
nämnda undersökningar, äro intagna i Royal societys
"Proceedings". C. skref dessutom Principles
of comparative physioloyy
(4:de uppl. 1854),
Principles of human physiology (7:de uppl. 1869)
m. fl. arbeten.

Carpentras [-pangtra], stad i franska depart. Vaucluse
(Provence), vid floden Auzon. 10,524 innev. (1872),
deraf mer än 2,000 judar. Liflig handel med
vin, sydfrukter, saffran m. m. Fabrikation af tvål
och olja. Staden är gammal samt har åtskilliga
präktiga byggnader och intressanta romerska
fornlemningar. Biblioteket (omkr. 25,000 band och
1,200 handskrifter) innehåller bl. a. troubadourernas
sånger i två folioband och Provences historia af
Nostradamus. C. kallades i forntiden Carpentoracte
och var berömdt för sitt förträffliga hvete.

Carpentum, Lat., en hos forntidens romare bruklig
tvåhjulig statsvagn. – Garpentarius, en som
förfärdigade sådana vagnar.

Carpet, Eng. (af Med. Lat. carpeta, carpita, ett slags
raggigt tyg, af carpere, plocka), matta, bordduk.

Carpet-baggers (af Eng. carpet-bag, resväska,
nattsäck), öknamn på snikna ämbetsmän i Förenta
staterna i Nord-Amerika. Det uppkom under
inbördeskriget 1860–65, med anledning deraf att
åtskilliga ämbetsmän, hvilka då från nordstaterna
skickades till de ockuperade delarna af sydstaterna,
kommo dit fattiga (endast med en "nattsäck"), men
reste derifrån med rikedomar, samlade genom underslef
och utpressningar.

Carpi. 1. Stad i den italienska prov. Modena
(Emilien), vid Secchia-kanalen. Omkr. 6,000
innev. Biskopssäte. Silkesodling. – 2. By i den
italienska prov. Verona (Venezia), vid Adige. Prins
Eugène af Savojen vann der 1701 en seger öfver den
franske generalen Catinat.

Carpi, Ugo da, italiensk målare och formsnidare,
af den grefliga slägten da Panico, f. i Carpi
omkr. 1455, död i Rom 1523. Han var sannolikt
den förste, som till Italien införde formsnittet
(färg- eller tontryckträsnitt med två, tre l. flere
stockar), om han också icke, såsom det påståtts, var
uppfinnaren af detsamma. Formsnittskonsten bragte
han till en hög grad af fulländning och arbetade
ofta efter Rafaels omedelbara teckning. I Stockholms
nationalmuseum finnes ett af hans vackraste blad:
Kristi nedtagande från korset (ljusdunkel på tre
stockar), omvänd kopia af Marc Antonios gravyr
efter Rafael.

Carpinus, bot. Se Annbok.

Carpogonium (af Grek. karpos, frukt, och
gonimos l. gonios, alstringsduglig), bot., kallas
det honliga organet hos Florideae, Lichenes
och Ascomycetes. Det är i regeln flercelligt
(endast hos några Florideae är det encelligt)
och utvecklar sig, efter skedd befruktning, till
en sporfrukt, sporocarpium. Hos Florideae,
Lichenes
och en del Ascomycetes är karpogoniets öfre
del hårlikt förlängd och kallas

med anledning deraf trikogyn (af Grek. thrix,
hår, och gyne, qvinna). Trikogynen har till
ändamål att upptaga det hanliga elementet och att
öfverföra befruktningens inverkan till karpogoniets
nedre utvecklingsskicklige del. Jfr
Archegonium, Oogonium och Sporocarpium.
V. W.

Carpolithus (-ithes, -ites) Sternb.,
paleont., ett provisoriskt slägtnamn på de
frön och frukter, som man finner isolerade inom
de olika formationernas lager (för dem, som äro
yngre än jura-perioden, vill Schimper använda
benämningen Carpites) och hvilkas sammanhörighet
med något kändt slägte ej kunnat ådagaläggas.
A. G. N.

Carpophaga (af Grek. karpos, frukt, och fagein,
äta), zool. 1. En till pungdjuren hörande afdelning,
inneslutande pung-björnarnas och pung-apornas
familjer. – 2. Ett slägte sydasiatiska och australiska
dufvor.

Carpzov, en på de juridiska och teologiska
vetenskapernas områden ryktbar tysk
familj. 1. Benedikt C., rättslärd, f. 1595 i
Wittenberg, d. 1666, blef 1645 juris professor i
Leipzig. Hans Practica nova rerum criminalium (1635)
och Processus juris (1657) utöfvade ett mycket stort
inflytande på lagskipningen. C. lär hafva fällt 20,000
dödsdomar, de flesta i hexeriprocesser. – 2. Johann
Benedikt C
., f. 1607, d. 1657 som teologie professor
i Leipzig, utgaf bl. a. Systema theologicum (1653)
och Isagoge in lihros ecclesiarum luther. symbolicos
(1665). – 3. Johann Benedikt C., den förres son,
f. 1639, d. 1699, likaledes teologie professor i
Leipzig, gjorde sig känd som en af ortodoxiens
mest framstående målsmän i striden med den
Spener-Franckeska pietismen. – 4. Johann Gottlob C.,
den förres brorson, f. 1679, superintendent i Lybeck,
d. 1767, är synnerligast känd genom sina värdefulla
arbeten Introdiictio in libros canonicos bibliorum
vet. test. omnes
och Critica sacra vet. test. (1721),
hvilka i Tyskland banade väg för bibelkritiken.
J. H. B.

Carracci [-atji], italiensk målarefamilj. Se
Caracci.

Carragheen, farmak., perlmossa, en alg-art. Se
Caragheen.

Carranza, Bartholomaeus (Bartholomaeus
de Miranda
), ärkebiskop af Toledo,
f. 1503, ingick 1520 i dominikan-orden och utnämndes
1538 till ärkebiskop af Toledo, men blef kort derefter
anklagad för kätteri och inställd för inkvisitionen,
som i många år höll honom i fängelse. 1567 fördes han
till Rom, der han dog 1576 utan att hafva återvunnit
friheten.

Carrara, stad i den italienska prov. Massa-Carrara
(Modena), vid floden Avenzo och foten af Apenninerna,
ej långt från Tyrrhenska hafvet. Omkr. 8,000
innev. Staden eger åtskilliga vackra marmorbyggnader,
till hvilka materialet hemtats från de närliggande
bekanta marmorbrotten. Jfr Carrara-marmor. I
C. upprättade Napoleon I en bildhuggare-akademi,
som ännu består.

Carrara-marmor, miner., en särdeles finkristallinisk,
nästan tät, lagrad kalksten, bestående af i det
närmaste ren kolsyrad kalkjord. Den anses vara den
bästa af de marmorsorter, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:34:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free