- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
29-30

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carleson (förut Carlsson), Carl - Carleson, Edvard - Carleson, Edvard Henrik - Carleton, William - Carlina vulgaris, Spåmanstistel, bot. - Carlini, Francesco - Carlino (dimin. af Carlo), neapolitanskt, sicilianskt, romerskt och maltesiskt silfvermynt - Carlino, pseudonym för C. R. Nyblom - Carlisle, stad och hufvudort i engelska grefskapet Cumberland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

politie och hushållning", i hvilken
han bl. a. förordade inrättandet af
ett brandförsäkringskontor samt enke- och
pupillkassor. Bland hans öfriga ekonomiska skrifter
är hans Hushållslexicon (1756; 2;dra uppl. 1769)
den anmärkningsvärdaste. C. var en stor vän af
skaldekonsten och författade sjelf åtskilliga
tillfällighetsdikter. Vitterheten gjorde han en ganska
betydlig tjenst genom utgifvandet af "Försök till
svänska skaldekonstens upphjelpande eller samling af
utvalda svänske rim och dikter" (1737–38), men begick
dervid det felet att söka förbättra de i samlingen
intagna skaldestyckena. Dessutom utgaf han Kort och
tydeliy undervisning huru man skall förstå och
bruka runstafven
(1742; 3;dje uppl. 1718), åtskilliga
tal m. in. Död i Stockholm 1761.

2. Carleson, Edvard, den förres broder, diplomat,
statsekonom, föddes i Stockholm 1704 och blef 1725
auskultant i Kommerskollegium. För att inhemta
kännedom om hvad i främmande land uträttats till
handelns och näringarnas förkofran gjorde han
1726–30 en resa i Holland, England och Frankrike samt
insände till Kommerskollegium berättelser om sina
iakttagelser. Efter hemkomsten skref han artiklar,
företrädesvis i hushållsfrågor, i den af brodern
redigerade "Sedelärande Mercurius" och bekämpade i
sin skrift Möjligheten att i Sverige inrätta fabriker
och manufakturer
(1731) de gängse fördomarna mot
ett kraftigare arbete på industriens fält. 1732 for
han, i sällskap med K. F. von Höpken, utrikes för
att skaffa upplysningar om den levantiska handeln
m. m. På hemvägen förordnades båda 1734 till chargés
d’affaires i Konstantinopel. C. qvarstannade i nämnda
stad, efter 1738 i egenskap af envoyé extra-ordinaire
och ministre plenipotentiaire, till 1745. Bland
de lika vigtiga som ömtåliga förhandlingar, hvilka
han der utförde, dels gemensamt med v. Höpken och
dels ensam, förtjenar nämnas den år 1738 efter
fleråriga underhandlingar med Porten afslutade
"commercetractaten", hvarigenom Sverige erhöll
åtskilliga handelsförmåner, samt dessutom löfte om
säkerhet mot öfvervåld och intrång af de under Portens
skydd stående Barbaresk-staterna, vidare den år
1738 med Turkiet träffade uppgörelsen om konung Karl
XII:s skuld, hvars afbördande blef, genom en betydlig
eftergift, lindrigt för Sverige, äfvensom den år
1740 med Porten slutna "defensions-alliancen". 1748
förordnades han till svensk minister i London, men
tyckes ej hafva tillträdt denna befattning, emedan
engelska hofvet häftigt protesterade mot utnämningen
af en känd motståndare till dess politik, synnerligast
dess handelspolitik. 1752 utnämndes C. till kansliråd
(titeln hade han fått redan 1738), 1757 till
statssekreterare vid utrikes-expeditionen, 1758
till hofkansler och 1762 till president i
Kommers-kollegium. 1743 blef han jämte sina syskon
adlad, och 1746 invaldes han i Vetenskaps-akademien,
hvars praeses han var 1749. Under de riksdagar han
bevistade hade han sin plats i sekreta utskottet,
och han räknas bland cheferna för hattpartiet, hvars
slutliga fall han ej upplefde. Död 1767. C. arbetade
med mycken ifver på de svenska

näringarnas upphjelpande (t. ex. vid upprättandet af ett
kompani för större hafsfiske i Nordsjön, 1748). De
anteckningar han gjorde under sina utrikesresor hafva
delvis blifvit offentliggjorda af andra.

3. Carleson, Edvard Henrik, ämbetsman, den
förres sonsons son, f. på Valstad (Klockrike socken)
i Östergötlands län d. 16 Nov. 1820, blef student
i Upsala 1838 och aflade hofrätts-examen derstädes
1841, hvarefter han s. å. inskrefs som e. o. kanslist
i Nedre Justitierevisionen. 1850 blef han assessor
i Svea hofrätt, 1858 förordnad att förestå ett
byråchefsämbete i Justitiestatsexpeditionen
och 1859 att vara expeditionschef vid nämnda
expedition. 1860 utnämndes han till Justitieråd,
och d. 4 Maj 1874 inkallades han i statsrådet såsom
justitie-statsminister, från hvilket ämbete han
dock afgick redan d. 11 Maj 1875, hvarefter han
åter inträdde i Högsta domstolen. Som ledamot af
ridderskapet och adeln var han under riksdagarna
1850–51 och 1853–54 ledamot af lagutskottet och
1856–58 ledamot af konstitutions-utskottet. Såsom
representant för norra delen af Kalmar län har han
sedan 1874 tillhört första kammaren, i hvilken
han 1878 var vice talman. Vid Upsala universitets
jubelfest 1877 blef C. juris hedersdoktor. 1868–74 var
han af K. M. förordnad ordförande i Nya Trollhätte
kanalbolags direktion.

Carleton [kärltön], William, irländsk författare,
f. 1798, d. 1869, var en trogen skildrare af det
irländska folket, hvars sorger och fröjder han förstod
framställa med lif och sanning. Hans förnämsta arbeten
äro Traits and stories of the irish peasantry (1830;
12:te uppl. 1870), den humoristiska skissen The
misfortunes of Barney Branagan, The black prophet

(1847; "Profeten", 1850), en gripande skildring af
hungersnöden på Irland 1846, Tithe proctor (1849)
och The evil eye (1860).

Carlina vulgaris, Spåmanstistel,
bot., en lågväxt, gulblomstrig, på backar
förekommande tistelart, således tillhörande
nat. fem. Compositae, kl. Syngenesia L. De
torra, från föregående är qvarstående ståndens
holkfjäll äro i hög grad hygroskopiska, i
det de vid fuktig luft uppresa sig, vid torr
deremot utbreda sig. Deraf växtens svenska namn.
S. A.

Carlini, Francesco, italiensk astronom,
f. 1785, d. 1862 som direktor för observatoriet i
Milano, började sin astronomiska verksamhet med
att verkställa beräkningarna för "Effemeridi
di Milano" 1804 och utgaf sedan en stor mängd
afhandlingar, till största delen offentliggjorda
i nämnda efemerider. Straxt före sin död var han
sysselsatt med beräknandet af elementen för komet
II 1862. C. egnade sig äfven åt studiet af främmande
språk. E. J.

Carlino (dimin. af Carlo), neapolitanskt, sicilianskt,
romerskt och maltesiskt silfvermynt af omkr. 26 öres
värde; ett sardinskt guldmynt af omkr. 36 kr. värde;
ett savojiskt guldmynt motsvarande 102 kr. 53 öre.

Carlino, pseudonym för G. R. Nyblom.

Carlisle [karlejl]. 1. Stad och hufvudort i engelska
grefskapet Cumberland, vid floden Eden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:34:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free