Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Camps, L. M. de, militär. Se De Champs - Campsie, köping i skotska grefskapet Stirling - Campus Martius, "Marsfältet" - Camradt, Johannes Ludvig - Camuccini, Vincenzo - Camus, Charles Etienne Louis - Camus, Armand Gaston - Camwood, äfven kallad barwood, tekn. - Cana, spanskt längdmått - Cana (Cannay), en ö bland Hebriderna - Canada (Kanada)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Camps, L. M. de, militär. Se De Camps.
Campsie [ka’msi], köping i skotska grefskapet
Stirling, n. om Glasgow, vid foten af de
vulkaniska Campsiefellsbergen. Omkr. 6,000
innev. Ej obetydlig bomullsfabrikation.
Campus Martius, "Marsfältet", en åt
krigsguden Mars invigd och till vapenöfningar
bestämd plats i Rom. Se Rom.
Camradt, Johannes Ludvig, dansk
blomstermålare. f. 1779 i Köpenhamn, d. 1849 i
Hilleröd, kallas vanligen C. junior, till
skilnad från en porträttmålare med samma namn.
Han var lärjunge af Fritzsch. blef 1823 medlem
af Köpenhamns konstakademi och var särdeles
omtyckt både som konstnär och lärare. Ph. W.
Camuccini [-muttjini], Vinccnzo, italiensk
historiemålare, f. 1773. d. 1844, var en af de
mera framstående italienske representanterna af
den Davidska riktningen. Han egde ej någon
originel skaparekraft, men lyckades genom sin
korrekta teckning och plastiska stil så förblända
sina landsmän, att de kallade honom sin tids
Rafael. Hans arbeten (religiösa målningar och
scener ur den fornromerska hjeltehistorien) hafva
för det mesta stannat uti Italien.
Camus [-my], Charles Etienno Louis,
fransk matematiker, f. 1699. d. 1768, var
professor i geometri vid arkitektur-akademien i Paris
och medlem af franska vetenskaps-akademien.
Han deltog i den franska gradmätning, som
under ledning af Maupertuis utfördes i
Lappland 1736–37 och i hvilken äfven fransmännen
Clairaut, le Monnier och abbé Outhier samt
svensken Anders Celsius deltogo.
Camus [-my], Armand Gaston, fransk
rättslärd och politiker, f. 1740, d. 1804, blef såsom
kännare af den kanoniska rätten generaladvokat
hos franska presterskapet i parlamentet och
utnämndes sedan till rådgifvare hos dåv. fursten
af Trier. 1789 blef han deputerad i det tredje
ståndet af "états généraux" (riksförsamlingen)
och uppträdde såsom, sådan för en mängd
reformer, särskildt för att folket skulle få rätt
att välja sina prester och att dessa skulle
aflägga ed på den nya författningen. När
Mirabeau sökte häfda konungamaktens intressen, blef
C. honom en svår motståndare, och det var
genom denne, som Mirabeau efter Ludvig XVI:s
flykt (1791) blef ställd under åtal för förräderi.
C. röstade för konungens afrättning utan uppskof
och appell. 1793 fick han i uppdrag att afväpna
Dumouriez, men blef tillfångatagen och utlemnad
till österrikarna, som höllo honom i fängelse,
tills han 1795 utvexlades mot Ludvig XVI:s dotter
(sedermera hertiginna af Angoulême). Hans sista
politiska befattning var ordförandeskapet i "de
fem hundrades råd". Från 1797 egnade han sig,
såsom medlem af nationalinstitutet och som
nationalarkivarie, uteslutande åt vetenskapen. En
öfversättning af Aristoteles’ naturhistoria ("Histoire
des animaux d’Aristote, avec la traduction
française", 1783), Code judiciaire o. s. v. (1792) samt
Voyage dans les departements nouvellement réunis
(1803) torde vara de värdefullaste af hans
literära arbeten. C. var ifrig jansenist och en man
af strängt sedligt allvar.
Camwood [-oudd], äfven kallad barwood, tekn.,
veden af Baphia nitida, en i Brasilien växande
papilionacé. Detta färgträ gifver en lysande röd
färg, som likväl ej är beständig. O. T. S.
Cana, spanskt längdmått = 1,5 l. 1,6 cm.
(något öfver 5 f.).
Cana (Cannay), en ö bland Hebriderna,
tillhörig det skotska grefskapet Argyle. Omkr.
300 innev. Vid norra spetsen af ön finnes den
bekanta "kompassklippan", vid hvilken
magnetnålen afviker 90° åt vester.
Canada (Kanada), den förnämsta af de
britiska besittningarna i Nord-Amerika, sträcker sig
41° 47’–53° n. br. och 62°–88° v. längd (från
Greenwich). I v. och n. gränsar det till
Hudsonsbay-landen och Labrador, i ö. till S:t
Lawrence-viken och New Brunswick, i s. till de nordöstra
staterna i Unionen och Canadiska sjöarna. Det
egentliga C. består af tvänne, genom
Ottawa-floden åtskilda, delar. Öfre l. Vestra C. (prov.
Ontario) och Nedre l. Östra C. (prov. Quebec).
Det är i allmänhet ett vidsträckt lågland, som
med undantag af halfön mellan S:t
Lawrenceflodens mynning och Chaleurviken, tillhör nämnda
flods område. Egentliga bergskedjor förekomma
icke, endast obetydliga landtåsar. Landet sänker
sig, från en höjd af omkr. 500 m. (1,680 fot)
öfver hafvet, ned åt sjöarna Erie och Ontario
samt åt S:t Lawrencefloden, den östra delen
bibehåller karakteren af ett platåland, som på
gränsen mot Labrador blir bergigt och på norra
sidan om floden bildar en 100–130 m.
(330–430 f.) hög, brant klippstrand. Mot vester
afbrytes detta platåland af Ottawadalen. Mellan
denna och Huronsjön sträcker sig mot nordvest
ett skogrikt slättland, som i La-Clochebergen
uppstiger till 437 m. (1,470 f.) höjd öfver hafvet.
Norra delen är uppfylld af en mängd sjöar och
vattendrag, men föga bekant och ej besökt af
andra än pelsjägare och s. k. "lumberers"
(timmerhuggare och flottkarlar). Halfön mellan
Huron-, Erie- och Ontariosjöarna är den förnämsta
och bäst odlade delen af Öfre Canada. Landet
söder om S:t Lawrence skiljes från Förenta
staterna genom Albanybergen. C. eger en
öfverraskande rikedom på vatten. Öfre sjön samt
Huron-, S:t Clair-, Erie- och Ontariosjöarna höra till
hälften dit. S:t Lawrenceflodens största tillflöden
äro, från v.: Ottawa, S:t Maurice, Batiscan, S:t
Anne, Jacques-Cartier och Saguenay samt från
h.: Chambly (äfven kallad Richelieu och Sorel),
Yamasca. S:t Francis, Chaudiere och Etchemin.
Ristigouche bildar gräns mot New Brunswick.
Öfriga mera betydande floder äro: French River,
Severn, Thames och Ouse, eller Grand River.
Flodernas segelbarhet inskränkes af forsar, grund,
vattenfall och andra hinder, hvarför en mängd
kanaler blifvit anlagda. Wellandkanalen, som
går förbi Niagara-fallen, förenar Ontario- med
Eriesjön. Klimatet är helt olika Europas under
samma breddgrader: vintrarna äro längre och
strängare, somrarna mycket varmare. Snön faller
i Nov. och qvarligger till flere fots höjd ända
in i Maj, hvarefter sommaren nästan omedelbart
inträder. Regn faller föga och vanligen blott i
början af sommaren. – Rikedomen på nyttiga
metaller tyckes ej vara obetydlig; i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
