Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cagliostro, Alexander - Cagniard de la Tour, Charles - Cagots, Fr., en folkstam, som ännu lefver på norra sluttningarna af Pyrenéerna - Cahier, Fr., skrifbok, liten anteckningsbok, litet häfte - Cahir, stad i det irländska grefskapet Tiperary - Cahizada, spanskt ytmått - Cahman, en från Tyskland härstammande orgelbyggareslägt - Cahors, hufvudort i franska depart. Lot - Cahours, Auguste André Thomas - Caicos (Cayos, Keys), britisk-vestindisk ögrupp - Caille, Nicolas Louis de la, fransk astronom. Se Lacaille - Cailliaud, Frédéric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följd af sin oordentliga vandel och det
lättsinniga sätt, hvarpå han fullgjorde sina religiösa
pligter, blef han dock snart fördrifven ur klostret
och uppträdde sedan i Palermo, der han lefde
på förfalskningar och andra brott, tills han 1769
måste söka sig en ny skådeplats för sina
bedrifter. Han började då, i sällskap med en
mystisk person vid namn Altotas (Altetas), ett
kringflackande lif i Grekland, Egypten och Mindre
Asien m. fl. orter. 1770 hamnade han på Malta,
der han uppträdde som grefve C. och genom
sina alkemistiska försök vann stor ynnest hos
maltés-ordens stormästare. Sedan han af denne
fått rekommendationsbref till åtskilliga adliga
familjer uti Italien, begaf han sig till Rom, der
han gifte sig med den vackra Lorenza Feliciani,
en qvinna af samma skrot och korn som han.
Derefter hemsökte han det ena europeiska landet
efter det andra, ständigt åtföljd af Lorenza, som
ockrade med sina behag, under det C.
schackrade med lifselixirer, skönhetsvatten o. d. I
London blef han upptagen i frimurareorden och
upprättade sedermera ett s. k. egyptiskt
frimureri, i hvilket han verkade som profet eller
"storkofta". De betydliga inkomster han hade af sitt
charlataneri satte honom i tillfälle att uppträda
på det mest lysande sätt och i de förnämaste
kretsarna. I England, Frankrike och Holland
mottogs han med hänförelse, men hade ingen
framgång i Ryssland, der kejsarinnan Katarina II
genomskådade hans bedrägeri (hon t. o. m.
förlöjligade honom i några lustspel). Tillsammans
med kardinal Rohan m. fl. var han i Frankrike
invecklad i den ryktbara "halsbandsaffären", blef
af denna anledning kastad i Bastiljen och
sedermera (1786) bortvisad från nämnda land. 1789
begaf han sig till Rom, der han såsom
frimurare blef fängslad och efter en långvarig process
1791 dömd till döden. Detta straff förvandlades
dock af Pius VI till lifstidsfängelse. Lorenza
dömdes till inspärrning i ett kloster. C. dog
sannolikt 1795 i Fort San Leo. – Med en stor
förställningskonst förenade han ett icke vanligt
mått af intellektuel begåfning och en djup
menniskokännedom. Det skarpsinne, hvarmed han
förutsåg stundande politiska tilldragelser, t. ex.
franska revolutionen, förskaffade honom kunder
t. o. m. bland regerande furstar. Så lät t. ex.
Gustaf III en gång genom Toll rådfråga honom.
– C. är hufvudpersonen i Alexandre Dumas’
roman "Joseph Balsamo", som innehåller en mängd
sanna detaljer om hans lif. Göthe skildrade
hans familjeförhållanden i "Italienische briefe"
och förlöjligade honom i lustspelet "Der
grosskophta". Nyligen (1877) har en episod ur C:s
lif skildrats i en operett, "Cagliostro in Wien"
(af F. Zell och K. Génée, med musik af Joh.
Strauss).
Cagniard de la Tour [kanjar dö-], Charles,
fransk baron, fysiker, f. 1777, d. 1859, uppfann
den akustiska sirenen (se d. o.).
Cagots [kagå], Fr., (trol. af Gammalbret.
kakod, spetälsk), en folkstam, som ännu lefver på
norra sluttningarna af Pyrenéerna äfvensom i
Bretagne, Poitou, Gascogne och Guienne i
Frankrike samt i Baskiska provinserna i Spanien. Den
uppkom i 13:de årh. och härstammar från
spetälska personor, som uteslutits ur samhället. Under
flere århundraden behandlades cagots som parias.
De fingo gifta sig endast med hvarandra, voro
uteslutna från åtskilliga verksamhetsområden,
måste under gudstjensten uppehålla sig i ett
afskildt rum i kyrkan o. s. v. Oaktadt
lagstiftningen och lagskipningen redan på 1600-talet
sökte skydda dem och 1789 års revolution gaf
dem medborgerliga rättigheter, har dock
fördomen mot dem ännu icke helt och hållet gifvit
sig. Deras utseende och språk skilja sig icke
från den omgifvande befolkningens. I
Pyrenéerna äro de i allmänhet snickare eller
tunnbindare. Jfr V. de Rochas, "Les parias de France
et d’Espagne" (1876) och en på detta arbete
grundad uppsats af Louis-Laude, "Les cagots et
leur congénères" (i Revue des deux mondes för
1878).
Cahier [kaie]. Fr. (af Lat. quaternus, scil.
liber, egentl. en bok af fyra blad), skrifbok, liten
anteckningsbok, litet häfte.
Cahir, stad i det irländska grefskapet
Tiperary, vid floden Suir. Omkr. 3,500 innev. På
en ö i närheten ligger det gamla bergfästet
Cahir-castle.
Cahizada, spanskt ytmått (i Valcncia) = 47,976
ares (31 kappl.).
Cahman, en från Tyskland härstammande
orgelbyggareslägt, hvars medlemmar länge
utöfvade sin konst i Sverige. Hans
Henriksson C., d. 1699, inkallades på 1680-talet af
Karl XI till Sverige. Johan N. C., den förres
son, d. 1736, blef den berömdaste i slägten.
Han byggde en stor mängd orglar, bl. a.
(1725–31) en för Upsala domkyrka, och reparerade
flere sådana,
Cahors [kaår], hufvudort i franska depart.
Lot (Guienne), vid floden Lot. 14,593 innev.
(1872). Medelpunkt för en betydande
vinodling. Yllefabriker. Staden är biskopssäte samt
eger romerska fornlemningar (Porte de Diane)
och en historiskt märkvärdig katedral från 11:te
årh. Romarna kallade honom först Dicona, sedan
Cadurcum.
Cahours [kaour], Auguste André Thomas,
fransk kemist, f. 1813 i Paris, blef efter hand
professor vid "Ecole centrale" i Paris,
examinator vid Polytekniska skolan och "gardien" vid
myntverket. Han har gjort sig förtjent i
synnerhet om den organiska kemien. Hans
förnämsta arbete är Leçons de chimie générale
élémentaire (1855; 2:dra uppl. 1860). Tillsammans
med Hofmann utgaf han en berättelse öfver den
kemiska industrien vid verldsutställningen 1867.
Caicos (Cayos, Keys), britisk-vestindisk
ögrupp, tillhörande Bahama-öarna, Ytinnehållet,
de närbelägna Turk-öarna medräknade, är 5,446
qv.-kilom. (98 qv.-mil). 4,723 innev. (1871), mest
frigifna negrer. Produktionen utgöres
hufvudsakligen af socker.
Caille [kaj], Nicolas Louis de la, fransk
astronom. Se Lacaille.
Cailliaud [kajå], Frédéric, fransk resande,
f. 1787, tillegnade sig såsom guldarbetare ej
obetydliga kunskaper i mineralogi och
arkeologi samt begaf sig 1815 till Egypten, der han
genom åtskilliga mineralogiska upptäckter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
