Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cactæ, bot., Kaktéer - Cacus, enligt sagan ett vidunder - Cadahalso l. Cadalso, José de - Cada Mosto l. Cademosto, Aloys da - Cadaval, Pereira de Mello, hertig af - Cade, John - Cadéac, badort i franska depart. Hautes-Pyrénées - Cadeau, Fr., gåfva, skänk - Cadell, Fracis - Cademosto, Aloys da. Se Cada Mosto - Cadenabbia, klimatisk kurort i italienska prov. Como - Cadence, Fr., musikt. Se Kadens - Cadet de Vaux, Antoine Alexis - Cadillac, stad i franska depart. Gironde (Guienne) - Cadiz l. Cadix. 1. Spansk provins. - 2. Hufvudstad i nämnda provins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Anmärkas må förr öfrigt, att vidt skilda växter
stundom visa den största yttre likhet med kaktéer;
så t. ex. slägtet Stapelia samt vissa
arter af Euphorbia. Dessa förekomma i den
gamla världen i samma slags trakter som kaktéerna
i den nya.
Arter af denna familj äro nyttiga i flere hänseenden.
Många, i synnerhet arter af slägtet
Opuntia, hafva ätliga frukter. Så t. e.
O. vulgaris Mill. och O. ficus indica Mill., hvilka
finnas i södra Europa både odlade och förvildade,
stundom i största mängd. Deras frukter kallas
(liksom andra opuntia-arters) indiska fikon.
På arter af nämnda slägte och slägtet Nopalea
lefver kochenill-insekten, af hvilken fås
det värdefulla kochenill-färgämnet. Detta finnes
egentligen i växterna, men utdrages af insekten.
En mängd kaktéer odlas som prydnadsväxter för
sina praktfulla blommor, sina underliga former
samt för den lätthet, hvarmed de trifvas och
kunna föröka sig. Ldt.
Cacus, enligt sagan ett vidunder, som lefde af
rof och bodde i en grotta vid floden Tiber. Det
berättas, att han röfvade boskap från Herakles
och derför af denne blef slagen till döds.
Sannolikt är, att såväl denna saga som den grekiska
sägnen om bortdrifvandet af solgudens (Apollons)
oxar och den indiska fornsägen, som berättar
huruledes demonerna bortröfvade himlaguden
Indras kor (hvarmed regnmolnen betecknades),
hänvisa på en för flere ariska folk gemensam
natursymbolik.
Cadahalso l. Cadalso, José de, spansk
skald, f. 1741, fick sin uppfostran i Paris och
företog sedan vidsträckta resor. Vid sin hemkomst,
1762, blef han militär, och 1782 stupade
han, såsom öfverste, under Gibraltars belägring.
C. var en förkämpe för den franska smakens
införande i Spanien och skref efter dess regler
tragedien Sancho Garcia (1771). Bland hans
öfriga arbeten må nämnas Los eruditos á la
violela (1772), en satir öfver begäret att synas lärd,
och dikten Los ocios de mi juventud (1773).
Efter hans död utkom Cartas marruecas (1820),
ett qvickt arbete, for hvilket Montesquieus
"Lettres persanes" tjenade som mönster. C. anses för
en särdeles lycklig skald i anakreontisk anda.
Cada Mosto l. Cademosto, Aloys da,
italiensk sjöfarande, f. 1432, företog 1455, på
uppmaning af den spanske infantern Henrik, en
upptäcktsresa längs Afrikas vestra kust och kom
ända till floden Gambias mynning. 1456 for
han åter ut, upptäckte Capoverdi-öarna och
seglade uppför Gambia till en längd af omkr. 400
kilom. (54,5 mil). Efter don Henriks död (1463)
återvände han till sitt fädernesland, der han dog
1480. Sin första upptäcktsresa skildrade han
ypperligt i Il libro de la prima navigazione per
oceano a le terre de’ Nigri della bassa Aethiopia (1507).
Cadaval, Pereira de Mello, hertig af C.,
portugisisk statsman, f. 1799, blef 1826 medlem
af regentskapsrådet, medlem och president i
pärskammaren och statsråd för lifstiden. När
dom Miguel 1828 störtat konstitutionen, blef C.
premierminister och storkonnetabel. 1830 utgick
han ur ministèren, men deltog 1833 ifrigt i de
konstitutionelles bekämpande. När hans parti
s. å. dukade under, begaf han sig till Paris, der
han dog 1838.
Cade [kad], John, irländare, som 1450, under
namnet Mortimer, på hertig Richards af York
anstiftan ställde sig i spetsen för ett uppror mot
Henrik VI. Med omkr. 20,000 man inträngde
han i London, der han plundrade och mördade,
tills efter några dagar oenighet utbröt mellan
hans anhängare. Han flydde då, men stupade
under flykten.
Cadéac [-a’k], badort i franska depart.
Hautes-Pyrénées (Gascogne), vid Neste d’Aure. Omkr.
450 innev.
Cadeau [kadå], Fr., gåfva, skänk.
Cadell [kädel], Francis, skotsk
upptäcktsresande, f. 1822, kom 1848 till Australien,
ådagalade praktiskt floden Murrays segelbarhet och
företog en expedition till vestra Australien för
att, med Nicol-bay till utgångspunkt, söka finna
en lämplig öfverlands-väg till den östra delen.
Ännu 1875 var ingenting kändt om utgången
af denna expedition.
Cademosto, Aloys da, Se Cada Mosto.
Cadenabbia, klimatisk kurort i italienska prov.
Como, vid Como-sjön. Omkr. 1,200 innev. I
närheten Villa Carlotta (f. d. Sommariva), med
flere ryktbara konstverk, bl. a. Thorvaldsens
"Alexanderståget".
Cadence [-da’ngs], Fr., musikt. Se Kadens.
Cadet de Vaux [kade dö vå], Antoine
Alexis, fransk kemist och farmaceut, f. 1743,
upprättade 1777 "Journal de Paris", förbättrade
betydligt vinodlingen och vintillverkningen samt
visade sig i alla sina företag som en verklig
menniskovän. Död 1828 i armod. Bland hans
skrifter må nämnas Observations sur les fosses
d’aisance (1778), Avis sur les moyens de
diminuer l’insalubrité des habitations après les
inondations (1784) och Mémoire sur la gélatine des
os (1803).
Cadillac [-dija’k], stad i franska depart.
Gironde (Guienne), vid högra stranden af Garonne.
2,777 innev. (1872). Förträffligt vin odlas i
trakten.
Cadiz l. Cadix [kadis]. 1. Spansk provins,
upptagande sydliga spetsen af Andalusien.
Ytinnehållet 7,276 qv.-kilom. (132 qv.-mil). Omkr.
425,000 innev. Landet är fruktbart, men odladt
endast till en tiondedel. De förnämsta
näringsgrenarna äro åkerbruk, vinodling och sjöfart.
Industrien är obetydlig och kommunikationerna
usla. – 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid
Atlantiska hafvet. Omkr. 70,000 innev. C. är
genom natur och konst en af Europas starkaste
fästningar. Stor handelsstad. Der finnas börs,
arsenal, amfiteater för tjurfäktningar m. m.
Staden är säte för en biskop. Dess hamn är station
för en del af spanska örlogsflottan. Industrien
obetydlig. – C., det grekiska Gadeira,
grundlades 1100 f. Kr. af fenicerna och kom sedan
först i Kartagos och derefter i Roms ego. Vid
romerska rikets fall bemäktigade sig vestgoterna
staden, och från dem eröfrades han 711 af araberna;
1262 blefvo spaniorerna herrar öfver
densamma. Engelsmännen eröfrade C. 1596,
men belägrade det förgäfves 1628 och 1702.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
