Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caboto (Cabot), Giovanni och Sebastiano - Cabra, stad i spanska prov. Cordova - Cabral (äfven Cabrera), Pedro Alvarez - Cabral, Antonio Bernardo da Costa - Cabrera, en af Baleariska öarna i Medelhafvet - Cabrera, Pedro Alvarez - Cabrera, Ramon - Cabriel, flod i spanska prov. Cuença (Kastilien) - Caçador, Port., plur. cacadores, lätta trupper i portugisiska armén - Caca du dauphin, en gulgrön, fordom omtyckt modefärg - Cacapon, flod i nordamerikanska staten Virginia - Caccianiga, Antonio - Cacciatore, Niccolò - Caccini, Giulio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kristenheten". 1497 börjades färden, och d. 24 Juni
s. år (kl. 5 på morgonen) upptäcktes af Giovanni
och Sebastino det amerikanska fastlandet, som
af dem blef kalladt "Terra primum visa" ("Terra
de prima vista"). I Aug. återkommo fader och
son till England, i den fasta öfvertygelsen att
de upptäckt den vestra vägen till Kina. Den
förstnämnde dog 1498. Sonen gjorde derefter
å nyo resor åt samma håll samt upptäckte
New-Foundland och seglade längs kusten af nuv.
Förenta staterna, tills han kom till trakten af
Carolina, der han vände om. 1512 var han
bosatt i Spanien, och 1520 lät Karl V honom
företaga en resa till Syd-Amerika, från hvilken han
återkom 1530. Tre år derefter utrustade han,
på den engelska regeringens uppdrag, en
expedition till Ryssland. Hans dödsår är sannolikt
1557. C:s verldsrykte har förnämligast sin
orsak deri att han, såsom "grand pilot of
England" och föreståndare för "Socicty of merchant
adventurers", blef grundläggaren af Englands
sjöfart på aflägsna haf.
Cabra, stad i spanska prov. Cordova, i en
förtjusande trakt. Omkr. 15,000 innev.
Cabral (äfven Cabrera), Pedro Alvarez,
portugisisk upptäcktsresande, föddes omkr. 1460
och dog 1520. År 1500 sändes han af
portugisiska regeringen med en flottilj till Ostindien.
För att undvika vindstillan vid den afrikanska
kusten styrde han en vestligare led och kom
efter en månads färd till nordöstra kusten af
Syd-Amerika (nuv. Brasilien). C. tog det
nyupptäckta landet, som han kallade "Terra da santa
cruz", i besittning för Portugal och fortsatte
derefter färden till Ostindien, hvarifrån han återkom
1502 med en rik last.
Cabral, Antonio Bernardo da Costa,
grefve af Thomar, portugisisk statsman, f. 1803,
blef 1839 justitie- och kultusminister, sökte
frigöra den kungliga makten från författningens
band och gjorde sig dervid skyldig till så stor
godtycklighet, att det ena upproret efter det
andra utbröt. Slutligen måste han, under
trycket af den allmänna förbittringen, fly från
Portugal (1840). Han återkom 1847, inträdde 1849
åter i regeringen, men förfor på det gamla sättet,
så att han 1851 å nyo måste fly. 1852 befann
han sig åter i Lissabon och blef 1859
portugisiskt sändebud i Brasilien, hvilken befattning
han lemnade 1861.
Cabrera, en af Baleariska öarna i
Medelhafvet, en 10 kilom. (1,3 mil) lång, nästan
hästskoformig basaltklippa. God hamn. Ön, som
föder en stor mängd getter och är rik på vilda
oliv-träd, eger ett fäste.
Cabrera, Pedro Alvarez, portugisisk
upptäcktsresande. Se Cabral, P. A.
Cabrera, Ramon, grefve af Morella, spanjor,
carlistgeneral, f. 1810 i Katalonien, egnade sig
först åt det andliga ståndet, men blef 1835
anförare för en carlistisk guerilla-kår och drog
sedan, under brand och plundring, omkring i
Aragonien, Valencia och Andalusien. 1830
blef han slagen och svårt sårad vid Rançon i
Aragonien, höll sig derefter gömd, men stod i
början af 1837 i spetsen för en här af 10,000
man, med hvilka han d. 19 Mars vann en seger
vid Valencia. Den 12 Sept. befann han sig
utanför Madrids portar. På don Carlos’ befallning
drog han sig dock snart tillbaka från
hufvudstadens närhet. Derefter eröfrade han Villareal
och Morella (1838), med anledning hvaraf hans
herre gjorde honom till grefve af Morella och
ståthållare öfver Aragonien. Valencia och Murcia.
På sistnämnda post bibehöll C. sig till 1840, då
han af Espartero tvangs att fly öfver spanska
gränsen. I Frankrike insattes han i
statsfängelset i Ham. men kom inom kort åter på fri
fot. Under sin vistelse i Frankrike kom han i
osämja med don Carlos och blef formligen
afsatt från sin plats såsom carlistisk krigschef.
Fastän han protesterat mot att don Carlos afsade
sig tronen till förmån för sin son grefven af
Montemolin, slöt han sig dock sedermera till
denne och åtföljde honom 1846 till England.
1848 ställde C. sig åter i spetsen för
guerillabanden i Katalonien, blef 1849 slagen och sårad
vid Pasteral samt nödgades åter fly till
Frankrike, der han en kort tid hölls i fängelse.
Sedan begaf han sig till London, der han gifte sig
med en rik dam. Redan förut hade han
tillskansat sig en betydlig förmögenhet, 1850 begaf
han sig till Neapel, men bortvisades till följd af
sina carlistiska intriger. 1874 erbjöd han
konung Alfonso sin tjenst, men anbudet afslogs.
Död 1877 i London.
Cabriel, flod i spanska prov. Cuença
(Kastilien). Hon utmynnar, efter 156 kilom. (21 mils)
lopp, i floden Xucar.
Caçador, Port., plur. cacadores (jfr Fr.
Chasseur), lätta trupper (infanteri, jägare) i
portugisiska armén.
Caca du dauphin [-dy dåfäng], en gulgrön,
fordom omtyckt modefärg.
Cacapon [-pön], flod i nordamerikanska
staten Virginia. Hon rinner upp på
Alleghanybergen och faller, efter ett lopp af 235 kilom.
(32 mil), ut i floden Potomac.
Caccianiga [katja-], Antonio, italiensk
skriftställare, f. 1823, uppsatte 1848 i Milano
skämttidningen "Lo spirito folletto", men måste 1849
fly ur landet och återkom icke förr än sex år
derefter. 1866 valdes han till podestà i Treviso
och blef sedan medlem af parlamentet. I
Frankrike, der han vistades under sin landsflykt, skref
han romanen Il proscritto (1853, ny uppl. 1870),
som gifver en ypperlig bild af det franska lifvet.
En annan utmärkt sedemålning i romanform är
Il dolce far niente o. s. v. (1869), i hvilket
arbete C. söker egga "det nya Italien" till
arbetsamhet och ihärdighet. Han har äfven utgifvit
åtskilliga för landtbefolkningeiis undervisning
afsedda böcker.
Cacciatore [katja-], Niccolò, italiensk
astronom, franciskanmunk, f. 1780, d. 1841 såsom
direktor för observatoriet i Palermo, i hvilket
ämbete han efterträdde den berömde Piazzi.
Han skref åtskilliga astronomiska afhandlingar,
utgaf astronomiska tabeller och bestämde
Aetnas höjd.
Caccini [kattjini], Giulio, italiensk
komponist, f. omkr. 1550, blef 1564 sångare vid hofvet
i Florens och dog före 1640. Han var, efter
Galilei, den förste, som i stället för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
