Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bugia (Fr. Bougie), befäst stad vid Medelhafvet, i fransk-algeriska prov. Constantine - Bugineser, ett malajiskt folk på Celebes. Se Bugi - Bugulma, kretsstad i ryska guvern. Samara - Buguruslan, kretsstad i ryska guvern. Samara - Buhl, Peter - Buijs Ballot, Kristoff Heinrich Diedrich - Buijs-Ballots lag, meteor., kallas, efter dess uppfinnare, den regel, enligt hvilken vindriktningen är beroende af lufttryckets fördelning - Buitenzorg, "utan sorg". 1) Provins i nordvestre delen af ön Java. - 2) Hufvudstad i denna provins - Bujalance, stad i spanska prov. Cordova - Bujukdereh, by nära Konstantinopel - Buk, anat. - Buk, sjöv. Den mellerste delen af ett råsegel - Buk, fys. Se Bukar - Bukar, Svängningsbukar l. Vibrationsmaxima, fys. - Bukarest (Rum. Bukurescht), hufvudstad i furstendömet Rumania
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1872). B. är antagligen romarnas Saldae. I
5:te årh. eröfrades det af Geiserik, som omgaf
det med en mur och gjorde det till hufvudstad
i vandalernas rike. 708 besattes det af
araberna och i 10:de årh. blef det säte för
hammaditernas dynasti, under hvilken det var den
störste handelsstaden på norra Afrikas kust
("Lilla Mekka"). 1152 kom B. till Marocko och
1240 till Tunis. Sedermera blef det
röfvarenäste. 1510 eröfrades det af spaniorerna, som
1555 måste lemna det till paschan af Alger.
1833 intogs det af fransmännen.
Bugineser, ett malajiskt folk på Celebes. Se
Bugi.
Bugulma, kretsstad i ryska guvern. Samara,
vid den lilla floden Bugulminka. Omkr. 5,500
innev. Liflig handel. Stor marknad hvarje år
24 Sept.–1 Okt.
Buguruslan, kretsstad i ryska guvern.
Samara, vid floderna Kinels och Tarkhankas
förening. Omkr. 7,500 innev.
Buhl, Peter, dansk sjöofficer, f. 1789, blef
officer 1807 och stupade vid Lyngör d. 6 Juli
1812. Vid flere tillfällen utmärkte han sig i
striderna mellan danskar och engelsmän vid
århundradets början. Sitt vackraste hjelterykte
vann han d. 23 Mars 1811, efter den
misslyckade expeditionen mot Anholt. När den danska
flottiljen måste draga sig tillbaka, förföljd af
en engelsk brigg, sysselsatte B. ensam med sin
kanonbåt fienden på ett så kraftigt sätt, att de
öfrige danske båtarna kunde rädda sig in till
Jyllands kust. Först när hans egen båt var
sönderskjuten, strök han flagg.
Buijs Ballot [böjs-ba’llå], Kristoff Heinrich
Diedrich, holländsk meteorolog och fysiker,
f. 1817, f. n. (1878) direktör för kongl.
meteorologiska institutet i Utrecht, har verksamt
arbetat för införande af enhet i de
meteorologiska undersökningsmetoderna, derigenom att
han utgifvit normalvärden för temperatur- och
barometerstånd, såväl å de holländska
meteorologiska stationerna som å en mängd
normalorter i Europa, der längre observationsserier
finnas. B. var en af de förste, som medelst
dagliga synoptiska kartor (se
Barometerminimum) åskådligt framställde det rådande
väderlekstillståndet, och alltifrån 1860 har han
genom signaler å de holländska kusterna varnat
sjöfarande för kommande stormar, hvilka
varningar han grundat på den af honom
upptäckte lag (se Buijs-Ballots lag), som
uttrycker vindriktningens beroende af lufttryckets
fördelning. B. har dessutom uppfunnit
aëroklinoskopet samt författat åtskilliga
afhandlingar i meteorologiska institutets årsböcker och
nederländska vetenskaps-akademiens handlingar.
Den nautiska afdelningen af det institut han
förestår har, genom att utgifva vigtiga
nautisk-meteorologiska kartor, inlagt stora förtjenster
om hafvets meteorologi.
Buijs-Ballots lag [böjs-ba’llås-], meteor.,
kallas, efter dess uppfinnare, den regel, enligt
hvilken vindriktningen är beroende af
lufttryckets fördelning. I sin enklaste form kan
denne lag uttryckas så: "Vinden har alltid
högre lufttryck på sin högra sida än på sin
venstra". Rätt förstådd, innefattar denne lag
de i artiklarna Anticyklon och
Barometerminimum angifne reglerna för vindriktningen
i granskapet af de högsta och lägsta
lufttrycken samt kan i all sin enkelhet vara den
sjöfarande till stor nytta. R. R.
Buitenzorg [bö’jt-], "utan sorg". 1) Provins
i nordvestre delen af ön Java. 3,718 qv.-kilom.
(67 qv.-mil). Omkr. 325,000 innev. – 2)
Hufvudstad i denna provins, i en naturskön och
helsosam bergstrakt. Sommarresidens för
generalguvernören öfver de holländska besittningarna
i Ostindien.
Bujalance, [-chala’ngs], stad i spanska prov.
Cordova, ö. om staden Cordova. Omkr. 9,000
innev.
Bujukdereh ("stor dal"), by nära
Konstantinopel, i ett naturskönt läge vid Bosporen.
Sommarresidens för de europeiska sändebuden.
Buk. 1. Anat. Den afdelning af kroppen, som
finnes mellan bröst och bäcken. Buken kallas
eufemistiskt mage. Se Abdomen.
2. Sjöv. Den mellerste delen af ett råsegel.
När seglet är beslaget och upprulladt till rån,
ligger buken midt på densamma, vid stången,
och synes der höja sig i afrundadt trekantig
form uppåt. Ett segel säges vara "bukigt",
om det är så sydt, att genom vindens verkan
dess midt sväller ut och antager en mera
halfsferisk form. R. N.
3. Fys. Se Bukar.
Bukar, Svängningsbukar l.
Vibrationsmaxima, fys., kallas de ställen på en
vibrerande (svängande) kropp, som vibrera starkare
än de tillgränsande delarna (se Vibration
och Oscillation). På en sträng, som gifver sin
grundton, är svängningsbuken belägen på midten;
om grundtonens oktav ljuder, ligger
svängningsbuken på 3/4 af strängens längd. I en
orgelpipa, som gifver sin grundton, ligger buken i
midten af pipan, om hon är sluten, men i
öppningen, om hon är öppen. R. R.
Bukarest (Rum. Bukurescht), hufvudstad
i furstendömet Rumania, på den fruktbara, men
trädlösa valakiska slätten, på ömse sidor om
den grumliga floden Dumbovitsa, öfver hvilken
femton broar underhålla förbindelsen mellan
stadsdelarna. Sedd från söder, företer staden
med sina (nära 16,000) utvändigt målade, låga
hus, sina 123 kyrkors skimrande tak, sina
brokigt sirade, altanprydda palats och sina
trädgårdar ett egendomligt skådespel af österländskt
tycke. Den har dock i senare tider fått ett
europeiskt utseende: gatorna äro visserligen
trånga och krokiga, men till störste delen
stenlagda och gasbelysta samt korsas af
hundratals droskor och här och der jämväl af
spårvägslinier; två- och tre-våningshus med
eleganta butiker resa sig vid de större gatorna.
Kyrkorna äro till större delen byggda i
korsform. De förnämsta bland de grekiska
kyrkorna äro Metropolitan-kyrkan, Karte-vekie,
i hvilken hospodarerna smordes, och
Antim-kyrkan, utmärkt genom arkitektonisk
skönhet; dessutom finnas 1 armenisk, 2
evangeliska och flere romersk-katolska kyrkor samt
5 synagogor. Andra märkliga byggnader äro:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
